I mitten av 1980-talet medverkade jag i reformeringen av den finansiella redovisningen i kommuner och landsting. Möjligheter att fondera, reservera och förskottera medel i syfte att disponera resultatet avskaffades. Syftet med förändringen var att skapa en redovisningsmodell som var genomskinlig och användarvänlig och utan en massa hokus pokus. Modellen byggde på ett bejakande av den kommunala självstyrelsen och kommunernas förmåga att självständigt planera och styra sin ekonomi.

Till en början gick allt väl, men i samband med finanskrisen i mitten av 1990-talet önskade dåvarande finansministern ett strängare ekonomiskt krav på kommunerna. Det så kallade balanskravet infördes, vars innebörd är att kommunerna varje enskilt år ska redovisa intäkter större än kostnaderna. Ett sådant krav innebär ett väsentligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen och tillämpning av finansiella strategier som inte alltid ändamålsenliga för den enskilda kommunen. Inte särskilt förvånande föder ett sådant krav också kreativitet i redovisningen som inte är till gagn för något eller någon.

En statlig offentlig utredning har genomförts för att se över balanskravet och nyligen avlämnat sitt betänkande. Istället för att dra den självklara slutsatsen att balanskravet ska avskaffas föreslås ett förändrat balanskrav. Kommuner, landsting och regioner ska under vissa förutsättningar få göra avsättningar till en resultatutjämningsreserv. Dessutom föreslås inrättandet av en kommunstabiliseringsfond till vilken inbetalningar ska göras och från vilken utdelningar kan lämnas i svåra tider. Förslagen innebär ingrepp i den kommunala självstyrelsen och skapar stor otydlighet i redovisningen om vilket det faktiska resultatet är för en kommun.

De argument som användes i mitten av 1980-talet för att avskaffa en föråldrad och inte ändamålsenlig redovisningsmodell kan användas idag för att se till att ett undermåligt förslag inte blir mer än en utredning och förslag. Ge kommunerna ansvar för finansiell strategi och planering. Se till att redovisningen förblir begriplig. Avskaffa balanskravet och lägg undan det framlagda förslaget.