År: 2012 (sida 1 av 7)

God Jul och Gott Nytt År!

Det har varit ett intensivt och händelserikt år som avslutas på bästa sätt. Siffror från Statistiska centralbyrån visar att vi är ett av de mest attraktiva lärosätena i landet. Vi tillhör de lärosäten som har flest förstahandssökande per antagen. Vi har haft framgångar i tilldelningen från forskningsfinansiärer och inte minst en mycket god tilldelning från Vetenskapsrådet. Vårt miljöledningssystem har blivit omcertifierat och revisorn noterade ökade kunskaper och förändrade förhållningssätt till hållbar utveckling. Vi har också genomfört ett flertal konferenser och seminarier på ett framgångsrikt sätt under den senaste månaden. Sammantaget vittnar allt detta om hög kvalitet och stort engagemang i hela vår verksamhet.

Samtidigt kommer förutsättningarna för 2013 innebära en anpassning till en något minskad omfattning på utbildningsverksamheten. Budgetarbetet under hösten har präglats av diskussioner om prioriteringar och slutgiltigt beslut om budgeten fattas inte förrän i februari. För att konstruktivt möta den nya situationen har ett arbete initierats med en översyn av vårt samlade utbildningsutbud. Vi har också påbörjat ett arbete för att skapa ett ökat samarbete mellan olika forskningsområden. En ytterligare aktivitet som initierats är ett arbete med hur vi anpassar och utvecklar verksamhetsstödet och åstadkommer en ökad samverkan. En annan fråga som vi tar med oss till 2013 är formerna för det forskningsstrategiska samarbetet med Skövde.

Jag ser fram emot viktiga diskussioner och ställningstaganden under 2013. Vårt utgångsläge är bra. Vi är ett starkt lärosäte med många goda kvaliteter som skapats genom ett mycket gott arbete i hela organisationen. Jag vill tacka alla medarbetare för värdefulla insatser under det gångna året. Jag vill också tacka våra samarbetspartners, företag, förvaltningar, universitet och högskolor, för gott samarbete och jag vill önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Björn Brorström

Rektor

Högskolan i Borås.

Inga kommentarer

Excellens och öppenhet

Excellens och tillgänglighet hänger samman. Detta var ett av de tänkvärda påpekanden som professor John Storan framförde vid sitt inledningsanförande på 2012 års Includekonferens. Ökad tillgänglighet handlar om många olika saker. En av dessa saker och en mycket viktig sådan är att verka för att skapa ett brett intresse för högre utbildning baserat på övertygelsen att hög kvalitet och stor omfattning på högre utbildning gynnar en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Högre utbildning innebär större valmöjligheter för den enskilde och ökad samhällelig konkurrenskraft. Vi måste även i tider med begränsade anslagsökningar och stark fokus på profilering och utbyggnad av forskning tillse att högskolan är öppen och tillgänglig.

På Nobeldagen arrangerade vi Nobelföreläsningar för elever från gymnasieskolor i Boråsregionen. Föreläsningarna avslutades med utdelning av Borås Nobelpris till bästa projektarbete i årskurs 3 vårterminen 2012 och därefter var det ”Nobellunch” i vårt vardagsrum. Över 500 elever deltog och jag är övertygad om att dagen innebar att tanken väcktes hos många, som tidigare kanske inte funderat i sådana banor, att det där med att läsa på universitet eller högskola kanske inte är så fel. Nobeldagen är ett exempel på hur vi öppnar högskolan och gör något för att sprida kunskap till många.

Ett annat slags exempel på öppenhet är våra så kallade Humboldtseminarier. De startade 2010 med anledning av att Humboldtuniversitetet i Berlin fyllde 200 år. Seminarierna behandlar de stora frågorna om utbildning, forskning och universitetens roll. Seminarierna ifrågasätter och problematiserar och skapar en grund för att kritiskt granska våra egna vägval. Hur förenar vi profilering av utbildning och forskning med en öppenhet och tillåtande klimat där lärare, forskare och studenter formulerar egna problemställningar och utmaningar. Det är viktigt att kontinuerligt diskutera dessa frågor som ett led i utvecklingen av utbildning och forskning. 

Inga kommentarer

Högskolelandskap och forskningspolitik – från veckans Humboldt

Tidigare i veckan genomfördes höstens andra Humboldtseminarium. Det blev inte riktigt som det var tänkt. Vår huvudtalare Henrik Berggren och statssekreteraren Peter Honeth som skulle delta i paneldebatten och också ge ett längre inledningsanförande blev båda kvar i snökaoset i Stockholm och på Arlanda. Situationen räddades av de som kom, Ingmar Björkman från Aalto universitetet i Helsingfors och Anders Söderholm från Mittuniversitetet. Deras från början tänkta korta inledningar blev längre beskrivningar och mycket intressanta betraktelser runt tvärvetenskap, forskningspolitik och högskolelandskap.

Ingmar beskrev bakgrunden till bildandet av Aalto universitetet, som är en fusion mellan tre lärosäten i Helsingfors. Det fusionerade universitetet har fått mycket stor uppmärksamhet och attraktionskraften hos studenter och blivande medarbetare har ökat, mycket högt söktryck och många sökande till anställningar av olika slag. En stark prioritering sker av tvärvetenskap och ett krav för att erhålla strategiska medel för program och projekt är att medarbetare från alla de tre fakulteterna medverkar. Det vill säga program ska bygga på samverkan mellan design, teknik och ekonomi. Aalto universitetet har försetts med rikliga resurser och är en excellenssatsning. Villkoren för att skapa något nytt är synnerligen goda, men likafullt är det viktigt för oss att följa utvecklingen och se hur Aalto lyckas med fusionen och att bygga starka tvärvetenskapliga miljöer.

Anders talade om utbildnings- och forskningspolitiken och efterfrågade en tydligare styrning från regeringen. En sådan skulle kunna innebära ett mer diversifierat högskolelandskap och en uppgiftsfördelning mellan lärosäten. Dagens politik med omfördelningar som gynnar de stora universiteten och forskningsuniversiteten kanske inte alls får den effekten. Ett intressant resonemang fördes om utbildningsutbud och problemet med föreställningen att alla utbildar 20-åringar och att det sker på Campus. Målgruppen för ett lärosäte kan vara en helt annan och formerna för undervisning och lärande andra än de som används på campus. Anders kommenterade också att fördelningen av forskningsresurser, som ju innebär att högskolor och de nya universiteten tillsammans får tio procent, medan 90 procent tilldelas de gamla universiteten och forskningsuniversiteten. En fördelning som inte gynnar nyskapande och kvalitet. Anders tog också i rejält mot föreställningen om att vår forskning skulle vara regional och lokal. Vi är inte ett gammalt universitet och vi finns inte i Stockholm, men vi arbetar också tillsammans med världsledande företag och organisationer och vi producerar forskning för en internationell marknad. Viktigt påpekande och lätt att instämma i.

Inga kommentarer

Hållbart samhällsbyggande

En satsning sker nu inom högskolan på hållbart samhällsbyggande. Vi har utbildningar inom fastighets- och byggnadsområdet, vi har en stark och komplett utbildnings- och forskningsverksamhet inom resursåtervinning och vi prioriterar utbildning och forskning med perspektivet hållbar utveckling. Vi har goda förutsättningar att göra något riktigt bra. Satsningen stöds av den stiftelse som inrättats av Gunnar Ivarsson och som har som ändamål att stödja utbildning och forskning vid högskolan inom området hållbart samhällsbyggande. Gunnars insatser och engagemang är och har varit mycket betydelsefulla för oss.

Hållbart samhällsbyggande är flervetenskapligt och forskning och utveckling inom området förutsätter möten över disciplinära gränser. Hållbart samhällsbyggande handlar om teknik och ingenjörskonst i form av effektiva system för energi och återvinning. Det handlar om att bygga bostadsmiljöer som befrämjar trivsel och gemensamma aktiviteter och integration. Det handlar om att bygga med kvalitet och långsiktighet och tillhandahålla bostäder och lokaler till rimliga kostnader för brukarna.

Med fokus på hållbart samhällsbyggande ger vi oss i kast med frågan om urbanisering och städernas roll i samhällsutvecklingen. Den gröna vågen idag är att flytta till stan, bo nära arbetsplatsen och på det sättet minska transporter och negativ miljöpåverkan. Staden och stadslivet har fått ett eget värde. Många vill bo i stora städer, vilken stad det är spelar mindre roll det är pulsen, närheten, den kritiska massan och aktiviteterna som är det viktiga. Ett intressant forskningsområde är varför det är på detta viset, vilka problem som förtätningar för med sig och hur vi bygger en hållbar storstad. Och vad kan en stad som Borås lära av andra.

Inga kommentarer

Bästa årsredovisning

Göteborg stad har Västsveriges bästa kommunala årsredovisning. Det har Kommunforskning i Västsveriges jury för bästa kommunala årsredovisning, i vilken jag har förmånen att vara ordförande, fastslagit. Motiveringsen är att årsredovisningen förmedlar en tillgänglig bild av stadens utveckling och situation och då inte minst av de ekonomiska förutsättningarna, den finansiella utvecklingen och den finansiella ställningen. Årsredovisningen är en förebild och inspirerar många andra kommuner att göra förbättringar av sina dokument. Det är just därför som tävlingar av det här slaget ska genomföras, de medverkar till att höja den samlade kvaliteten.

Årsredovisningen är det dokument där en genomgång sker av utvecklingen under föregående år. Årsredovisningen återger hur fördelat ansvar för verksamhet och ekonomi har genomförts och med vilka resultat och konsekvenser. En årsredovisning av hög kvalitet gagnar demokrati och effektivitet. Det är av yttersta vikt att redovisningen är genomarbetad, tillgänglig och öppen. Det är också av yttersta vikt att den ekonomiska redovisningen upprättas enligt de principer och regler som utgör god redovisningssed. Årsredovisningarna har en god kvalitet, men det finns brister i tillgänglighet och det finns oroväckande avvikelser på sina håll från god redovisningssed som försvårar bedömning och jämförelser över tid och jämförelser med andra.

En jury som årlig bedömer årsredovisningar och påtalar förtjänster och brister har en viktig uppgift och möjlighet att påverka utvecklingen av årsredovisningspraxis. Tävlingar är bra och Göteborgs stads årsredovisning är bra. Vinnaren annonserades för övrigt på den årligen återkommande KFi-dagen där en rad intressanta resultat från pågående och avslutad forskning med fokus på ledning, organisation och redovisning presenterades.

Inga kommentarer

Budget 2013-

Högskolan i Borås är en av få högskolor som får ett ökat anslag under den kommande planeringsperioden, vilket är en bekräftelse på god kvalitet i verksamheten. Budgetpropositionen för 2013-2016 innebär för vår del en ökning av det totala basanslaget med tre procent, från 484 miljoner 2013 till 500 miljoner 2016. Av de 500 miljonerna avser 441 utbildning och 59 forskning. Ökningen är dock måttlig och täcker inte, allt annat oförändrat, den kostnadsökning som vi kommer att ha under perioden. Vi är i en situation där vi behöver effektivisera verksamheten. Ett sätt att möta utvecklingen och den måttliga ökningen av basanslagen är också att finna nya intäktskällor och öka den externa finansieringen av utbildning och forskning. Vi behöver bedriva mer uppdragsutbildning helt i enlighet med vår verksamhetsidé och idealet det livslånga lärandet. Vi behöver också bygga upp stora forskningsprogram med möjligheter till betydande extern finansiering. Det senare också för att åstadkomma en bättre balans mellan utbildning och forskning, från dagens 80:20 mot 60:40.

Vi har ett gott utgångsläge med en uppsättning utbildningsprogram av hög kvalitet och med ett gott söktryck. Det är av högsta prioritet att fortsätta utveckla programmen och ytterligare förstärka vår kvalitet och attraktionskraft. Detta kommer att kräva ett ökat samarbete över organisatoriska gränser för att ta vara kompetens och kapacitet från olika discipliner och ämnen. Hög kvalitet för studenterna handlar också om verksamhetsstödet och de förutsättningar för trivsel som staden som sådan erbjuder, med hög standard på studentboenden och aktiviteter av skilda slag. Att erbjuda den bästa fotbollen som spelas i landet är heller inte fel i sammanhanget.

Vår sektor och särskilt högskolorna är utsatta för ett betydande omvandlingstryck. Det handlar inte längre om expansion och nya utbildningsplatser och mera resurser utan om att effektivt och prioriterat använda de resurser vi har. Förändring av organisationen kan visa sig vara ett medel för en ännu mer ändamålsenlig hantering av de resurser vi förfogar över. Vi har som sagt ett gott utgångsläge och en viktig utvecklingsprocess framför oss.

Inga kommentarer

HB-dagen

HB-dagen genomfördes tidigare i veckan. Det var sjätte gången och dagen blev synnerligen lyckad. Syftet med dagen är att sprida information och kunskap om den forskning som bedrivs vid vårt lärosäte. Beskrivningarna sorterades under högskolans tre fokusområden Centrum för välfärdsstudier, Textile and Fashion Center och Hållbar teknik och management.

Ett stort antal projekt beskrevs och dagen gav en mycket god bild av den inriktning och bredd som högskolans forskning har. Vi har i vårt profileringsarbete av forskningen definierat områden och genomfört strategiska satsningar för att utveckla och stärka utbildnings- och forskningsmiljöerna. Det är en nödvändig utveckling och profileringsarbete måste fortsätta. HB-dagen blev en illustration av att ett sådant arbete är förenligt med den enskilde forskarens drivkraft och behov av utrymme för att utveckla sin egen forskning. Det behöver inte alls finnas någon motsägelse i forskningsprofilering och den enskilde forskarens intresse. Vad det handlar om är att mötas över ämnesgränser och projekt och finna gemensamma intressen. HB-dagen är också en illustration över vikten av att veta mer om varandra. Nya insikter gjordes och nya kontakter etablerades. Gränsöverskridande samarbeten, inspirerade av möjligheten att finna nya sätt att studera och möta problem och fenomen, är grunden för en ytterligare förstärkning av forskningsverksamheten vid högskolan. Vi har en fördel i den närhet som finns på det mindre lärosätet och detta måste utnyttjas.

HB-dagen var också ett tillfälle för mig att kortfattat beskriva prioriteringar och satsningar i forsknings- och innovationspropositionen och i EU:s kommande forskningsbudget Horizon 2020. Vi hade gärna sett kraftigt ökade basanslag till högskolorna och får fortsätta argumentera för det. Vi välkomnar satsningen på konstnärlig forskning och tycker att flera av de utvalda satsningarna på forskning för näringsliv och samhälle är relevanta och intressanta för vårt lärosäte. I satsningen finns bland annat åldrande, hållbart samhällsbyggande och skogsråvara och biomassa.

Inga kommentarer
Äldre inlägg