En stor osäkerhet inleder 2012. Världsekonomins utveckling präglas av stor osäkerhet med skuldkris i Europa, vacklande ställning för USA och oklarhet om Kinas roll som tillväxtmotor i ekonomin. Nationalekonomerna kan bara spekulera och prognoser för den samhällsekonomiska utvecklingen görs på bristfälligt underlag.

Förutsättningarna för högre utbildning och forskning påverkas i allra högsta grad av de samhällsekonomiska förutsättningarna och av vilket reformutrymme som finns. En konkret fråga i det rådande läget är hur mycket nya medel som regeringen kommer att kunna lägga in i den kommande forsknings- och innovationspropositionen, om inga nya medel finns att fördela är kanske konsekvensen att någon proposition inte läggs 2012 utan skjuts på framtiden. Hur eventuella nya medel fördelas är nästa fråga. Här måste regeringen uppmärksamma framgångsrika, nydanande och forskningseffektiva miljöer som finns på universitet och högskolor och inte gå i fällan att äldst och störst är bäst.

Några nya medel till högre utbildning blir det inte, såvida inte akuta kriser ändrar förutsättningarna. Beskedet är tydligt från regeringen att nya platser på ett lärosäte kommer att baseras på omfördelningar och således innebära färre platser på ett annat lärosäte. Bland annat ska stora satsningar genomföras på utbildning av läkare och civilingenjörer, vilket påverkar många lärosäten och däribland Högskolan i Borås negativt.

Vi måste minska omfattningen på vårt utbud med tre till fyra procent 2013, vilket inte är mycket i sig och inte heller mycket i jämförelse med andra. Det är ändå problematiskt helt enkelt därför att vi har ett utbud av hög kvalitet och egentligen inte borde minska någonstans. Hur det ska ske diskuteras nu i ledningen parallellt med att vi för diskussioner om hur vi långsiktigt ska utveckla verksamheten, vilket innefattar såväl kvalitetsutveckling som expansion av utbildnings- och forskningsverksamheten. 2012 blir ett intressant år.