Månad: mars 2012

Ranking och kvalitet

Häromdagen publicerades i Dagens Nyheter den årligen återkommande rankingen av universitet och högskolor. Rankingen har inte uppmärksammats särskilt mycket, nästan inte alls, och inte föranlett någon som helst diskussion. Förklaringen är helt enkelt att alla numera vet att en hög placering förutsätter en stor omfattning på verksamheten och därmed rikligt med resurser, alternativt en specialinriktad verksamhet. Det förvånar ingen att Karolinska institutet och Handelshögskolan i Stockholm är i toppen och att landets minsta lärosäte med ett tämligen brett uppdrag ligger längst ned. Det är också så att differenserna mellan många lärosäten är väldigt små, vilket gör att några placeringar upp eller ned kan bero på tillfälligheter. Vi får väl se hur fortsättningen ser ut men det berättigat svala intresset för rankingen kanske får konsekvenser av något slag till ett kommande år. 

Mitt ifrågasättande av rankingar innebär inte att jag ifrågasätter studenternas och blivande studenters behov av information om kvalitet på lärosätenas utbildningar. Som ett led i kvalitetsutveckling och som ett underlag för informationsgivning genomför vi vid högskolan undersökningar av studenters uppfattningar om utbildningen och högskolan. Vi genomför också undersökningar riktade till tidigare studenter, så kallade alumner. Dessa enkäter och tolkningen av dem är synnerligen viktiga. Ett led i kvalitetsutveckling är också de kursvärderingar som löpande genomförs.

Kvalitet handlar också om att ha interna processer som innebär att nya utbildningar eller förändringar av utbildningarnas innehåll noga prövas innan beslut fattas. Vi har en bra organisation för detta vid Högskolan i Borås, vilket tryggar en god kvalitet i vår utbildningsverksamhet. Inte minst viktigt är att i dessa processer ta till vara synpunkter från studenter och företrädare för organisationer i vår omvärld.

Rankingar är kuriosa, ett val av utbildning och lärosäte förutsätter naturligtvis en djupare analys av vad som erbjuds utifrån inriktning och intresse.

Inga kommentarer

Forskningsanknytning och EU-finansiering

Forskningsanknytning av utbildning är en viktig innebörd av vetenskap för profession. Våra utbildningar ska ha kopplingar till etablerade teorier och till aktuell forskning inom området. I föreningen mellan teorier, ny kunskap och inflödet av praktiskt relevanta problemställningar sker en kontinuerlig kvalitetsutveckling av utbildningarna. För att över tid klara forskningsanknytning av utbildningarna fordras ökade resurser för forskning. Glädjande redovisar högskolan 2011 för första gången en omsättning inom forskningsverksamheten på över 100 Mkr. Men det räcker inte för att alla våra sex utbildnings- och forskningsområden långsiktigt ska ha en tillräckligt stark ekonomisk bas.

Vi arbetar nu på flera fronter för att åstadkomma förstärkning. En sådan front är den europeiska, det vill säga sjunde ramprogrammet och EU:s forskningsbudget för 2014-2020 benämnd Horizon 2020. Vi har sedan några år tillbaka intensifierat våra ansträngningar att lära mer om villkoren för EU-finansiering och intresset för att söka medel har ökat hos våra forskare. Vi behöver nu ta nästa steg och ännu mer aktivt söka kontakter och etablera nätverk och kanske också erbjuda oss att koordinera projekt. Det finns stora medel att söka i de avslutande utlysningarna inom det sjunde ramprogrammet, men framförallt är inriktningen på Horizon 2020 gynnsam för vår del. Satsning på studier av entreprenörskap, mindre och medelstora företag, innovationer i offentlig sektor och fokus på hur de stora samhälleliga utmaningarna ska hanteras är delar i programmets innehåll som lovar gott. 

Vi behöver stärka våra kunskaper om EU-finansiering men vi behöver också finna samarbetspartners i vår närhet som vi kan utveckla forskningsidéer med och formulera problemställningar till grund för arbetet med program och ansökningar. Vi för diskussioner med möjliga strategiska partners såväl forskningsinstitut som andra lärosäten. En annan viktig aktör med stor betydelse för samordning och stöd i uppbyggnaden av nätverk och forskningsprogram är Västra Götalandsregionen, som tagit initiativ och samlat lärosätena i regionen för gemensamma samtal om forskningssatsningar.     

Inga kommentarer

Verkligt ansvarstagande och vår roll

Häromdagen genomfördes ett frukostseminarium i samarbete mellan CSR och högskolan. Titeln på seminariet var ”Verkligt ansvarstagande” och tre presentationer redovisades. Ann-Charlotte Höjer, kvalitetsansvarig på modeföretaget Eton beskrev företagets utveckling med fokus på hur företaget arbetat med utveckling av produktionsprocesser och arbetsmiljö. Företagets roll och betydelse för Gånghester utanför Borås där företaget har sitt huvudkontor kommenterades också. Bosse Johansson, vd för Swedbank Sjuhärad och ordförande i fotbollsföreningen Elfsborg, skildrade de båda verksamheternas affärsidéer, illustrerade betydelsen av regional förankring och hur de båda organisationerna verkar för utveckling i Sjuhäradsregionen.

Den tredje presentationen, som inledde seminariet hade jag förmånen att hålla. Presentationen hade fokus på universitets och högskolors roll för en hållbar samhällsutveckling. Inspirerad av en artikel författad av Charles M Vest, tidigare verksam vid MIT i USA, redovisade jag tre uppgifter för oss. Den första är att ta fram och presentera fakta som underlag för debatt och beslut. Evidens framförallt rörande klimatförändringar och klimatpåverkan som baseras på observationer, simuleringar och experiment ska föreläggas. Den andra uppgiften är att bidra till att öka förståelsen för innebörden av risk och kopplingen mellan risker och dess konsekvenser. Risker är inte antingen eller utan komplexa samband finns mellan olika faktorer. Det är också viktigt veta mera om hur individer uppfattar och värderar risker som grund för sina beslut och handlingar. Vår tredje uppgift är att arrangera möten där de viktiga frågorna diskuteras. Det handlar både om vårt ansvar att möta det omgivande samhället och om att problematisera hållbar utveckling över ämnesmässiga gränser.

Vi har som lärosäte en bra diskussion och höga ambitioner rörande hur ansvarstagande och hållbar utveckling ska integreras i utbildning och forskning. Vi har också högt ställda krav på vårt eget hållbarhetsarbete. Pågående utveckling, certifiering och etablering av ett miljöledningssystem är ett viktigt led i detta.

För övrigt noterar jag avsaknaden av rejäla resonemang kring de stora utmaningarna i utredningen ”Prestationsrelaterad resurstilldelning till högskolor och universitet”. Förslaget som Anders Flodströms presenterar fastställer den rådande ordningen vad gäller fördelning till forskning. Mer av nytänkande där flervetenskap och forskning om hållbar utveckling prioriteras hade varit önskvärt. Låt oss utgå från att den kommande forskningspropositionen är bättre harmoniserad med idén om nydanade forskning och med den inriktning som gäller för EU:s kommande forskningsbudget Horizon 2020.

Inga kommentarer

Lika villkor

Idag på Internationella kvinnodagen kan konstateras att vi fortfarande har en lång väg att vandra på vägen mot lika villkor för kvinnor och män. Orättvisor och ojämlikhet utmärker samhällen i stora delar av världen. Om vi ser till oss själva inom den akademiska världen finns fortfarande omständigheter som föreligger och som inte kan förklaras på annat sätt än att gamla strukturer och förhållningssätt styr. Obalanser i studenternas utbildningsval, obalanser i många av våra ledningar och en kraftig manlig dominans vad gäller innehavare av professurer är några exempel. Vi har anledning att även fortsättningsvis uppmärksamma obalanser, ställa oss frågan varför och agera för lika villkor, för individens skull och för en gynnsam samhällsutveckling baserad på att allas kompetens och engagemang ska tas till vara.
 
Med ett miljöledningssystem på plats på högskolan intensifierar vi nu arbetet med att i hela vår verksamhet integrera aspekter som tillsammans skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling, vilket inkluderar lika villkor. I utbildning och forskning ska samspelet mellan tekniska, ekonomiska och sociala faktorer behandlas och problematiseras och medvetenheten om de stora utmaningarna öka. Investeringar i miljöförbättringar måste ske parallellt med att skuldkriser hanteras och människors sociala villkor förbättras och utjämnas. De stora utmaningarna måste vara i fokus i vår verksamhet.

Inga kommentarer

Science Park och kongresscentrum i universitetsstaden

Rubrikerna och diskussioner har varit många under de senaste veckorna om hur det så kallade högskolelandskapet kan komma att förändras. Vi har varit tydliga och redovisat våra ambitioner och som en möjlig utveckling angivit framväxten av ett tredje universitet i Västsverige. Vi behöver ytterligare ett starkt universitet i Västsverige som kan komplettera Chalmers och Göteborgs universitet.

Vårt lärosäte har utvecklats gynnsamt och vi har tillskansat oss tillstånd att examinera på forskarnivå, fått goda omdömen i utvärderingar av grundutbildningen och också ökat den externa forskningsfinansieringen. Under de senaste veckorna har också mycket viktiga och givande diskussioner förts om ytterligare utvecklat samarbete med några av de stora kunskapsorganisationerna i regionen.

Några saker fattas emellertid där vi inte råder över frågan själva. En sådan sak är utvecklingen och etableringen av en Science Park i Boråsregionen. Vi driver frågan med stöd av näringsliv, Sjuhärads kommunalförbund, Västra Götalandsregionen och forskningsinstitut, men vi behöver ha med oss Borås Stad fullt. Vi har mycket stora möjligheter att tillsammans etablera en Science Park med extraordinära kvaliteter och med en särskild orientering mot textil. En förutsättning är att lokalytor tillhandahålls så att spännande företag och gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt fysiskt kan etablera sig inom vårt samlade campus 2013. Här har Borås stad en mycket stor betydelse i att skapa de infrastrukturella förutsättningarna. En annan förutsättning är samsyn mellan inblandade aktörer i frågan om bolagsstruktur och ägandet av en Science Park.

En annan viktig sak är en fortsatt satsning på utveckling av staden och dess infrastruktur. Inspirerad av föredragningar på Mötesindustriveckan i Göteborg inser jag betydelsen av ett kongresscentrum för att med hög kvalitet kunna genomföra även de stora mötena och konferenserna. För högskolans fortsatta utveckling mot universitetsstatus är möjligheterna att genomföra stora forskningskonferenser viktig. Konferenser ger legitimitet, stärker varumärket, men framförallt innebär de möjligheter att skapa nätverk och samarbeten till gagn för utbildning och forskning vid lärosätet.

I Borås Stads vision 2025 anges att staden ska vara en universitetsstad. Det är också vår ambition och staden kan aktivt bidra till att så blir fallet.

Inga kommentarer

Utbildning och forskning och Västra Götalandsregionens roll

Västra Götalandsregionen har tagit initiativ till att samla styrelseordförande och rektorer vid lärosäten inom regionen till ett gemensamt möte. Alla lärosäten hörsammade inbjudan och i tisdags genomfördes ett möte med syfte att resonera om situationen för lärosätena i regionen och på vilket sätt Västra Götalandsregionen kan bidra för att utveckla och befästa en hög kvalitet på högre utbildning och forskning i regionen.

Högskolan i Borås har en gynnsam utveckling och ett gott utgångsläge inför fortsatta förändringar av ekonomiska ramar och villkor i kommande budgetpropositioner. Några nya medel kommer inte att tillföras grundutbildningen utan finansiering av kvalitetsförstärkningar och satsning på specifika utbildningar kommer att ske genom omfördelningar mellan lärosäten. Hur mycket medel som sätts in i forskningen avgörs av det statsfinansiella läget, men sannolikt blir det inte något större tillskott i höstens forskningsproposition, och i så fall blir det till specifika satsningar.

Med den utgångspunkten är det viktigt för oss att fundera kring hur vi bäst agerar för att utveckla utbildning och forskning och stärka vårt lärosäte. Det är inget alternativ att inte göra något utan bara hävda vikten av självständighet. Det är betydelsefullt att ta initiativ. Ett sådant är att föra diskussioner med andra lärosäten om på vilket sätt vi kan samverka. Studier av organisationer visar att de som prövar mest och är öppna utåt lyckas bäst långsiktigt. Att finna samarbeten inom styrkeområden för att därigenom bli ett ännu bättre lärosäte är en intressant och fruktbar strategi.

Ett annat initiativ är att väcka frågan om det tredje västsvenska universitetet. För att få en långsiktigt stabilare struktur i Västsverige är etablering av ett tredje universitet byggt på tydliga utbildnings- och forskningsprofiler en möjlig väg. Högskolan i Borås har en profilerad verksamhet, utbildningsprogram av hög kvalitet, tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom tre områden och god ekonomi. Vi är gärna med och diskuterar framväxten av ett nytt universitet. Västra Götalandsregionen är en betydelsefull aktör i en sådan diskussion.

Inga kommentarer