Häromdagen genomfördes ett frukostseminarium i samarbete mellan CSR och högskolan. Titeln på seminariet var ”Verkligt ansvarstagande” och tre presentationer redovisades. Ann-Charlotte Höjer, kvalitetsansvarig på modeföretaget Eton beskrev företagets utveckling med fokus på hur företaget arbetat med utveckling av produktionsprocesser och arbetsmiljö. Företagets roll och betydelse för Gånghester utanför Borås där företaget har sitt huvudkontor kommenterades också. Bosse Johansson, vd för Swedbank Sjuhärad och ordförande i fotbollsföreningen Elfsborg, skildrade de båda verksamheternas affärsidéer, illustrerade betydelsen av regional förankring och hur de båda organisationerna verkar för utveckling i Sjuhäradsregionen.

Den tredje presentationen, som inledde seminariet hade jag förmånen att hålla. Presentationen hade fokus på universitets och högskolors roll för en hållbar samhällsutveckling. Inspirerad av en artikel författad av Charles M Vest, tidigare verksam vid MIT i USA, redovisade jag tre uppgifter för oss. Den första är att ta fram och presentera fakta som underlag för debatt och beslut. Evidens framförallt rörande klimatförändringar och klimatpåverkan som baseras på observationer, simuleringar och experiment ska föreläggas. Den andra uppgiften är att bidra till att öka förståelsen för innebörden av risk och kopplingen mellan risker och dess konsekvenser. Risker är inte antingen eller utan komplexa samband finns mellan olika faktorer. Det är också viktigt veta mera om hur individer uppfattar och värderar risker som grund för sina beslut och handlingar. Vår tredje uppgift är att arrangera möten där de viktiga frågorna diskuteras. Det handlar både om vårt ansvar att möta det omgivande samhället och om att problematisera hållbar utveckling över ämnesmässiga gränser.

Vi har som lärosäte en bra diskussion och höga ambitioner rörande hur ansvarstagande och hållbar utveckling ska integreras i utbildning och forskning. Vi har också högt ställda krav på vårt eget hållbarhetsarbete. Pågående utveckling, certifiering och etablering av ett miljöledningssystem är ett viktigt led i detta.

För övrigt noterar jag avsaknaden av rejäla resonemang kring de stora utmaningarna i utredningen ”Prestationsrelaterad resurstilldelning till högskolor och universitet”. Förslaget som Anders Flodströms presenterar fastställer den rådande ordningen vad gäller fördelning till forskning. Mer av nytänkande där flervetenskap och forskning om hållbar utveckling prioriteras hade varit önskvärt. Låt oss utgå från att den kommande forskningspropositionen är bättre harmoniserad med idén om nydanade forskning och med den inriktning som gäller för EU:s kommande forskningsbudget Horizon 2020.