Det är obehagligt det som händer i Europa. Den grekiska ekonomin är på väg att haverera och det talas om utträde ur den monetära unionen, tillbaka till drachmern och möjligheter att devalvera landet ur krisen, men med vilka konsekvenser för övriga Europa och fordringsägare. Och med vilka långsiktiga konsekvenser för den europeiska tanken?

I den oro som råder ställs krav på starka statsfinanser, inte minst för mindre länder och valutaområden. En konsekvens för vår del är fortsatta och starka krav på effektivisering av offentligt finansierad verksamhet. Högre utbildning och forskning utgör idag 30 procent av statsförvaltningen och det är lätt insett att vår sektor kan komma att utsättas för ökad press. Vi får argumentera väl för behovet av högre utbildning och forskning om befintliga resurser ska stanna inom sektorn.

Så låt oss göra det och visa på vikten av satsningar på högre utbildning för ökad kvalitet i all verksamhet och ökad internationell konkurrenskraft. Låt oss visa på betydelsen av att satsningar görs på forskning på ett sådant sätt att nya spännande miljöer ges förutsättningar att utvecklas. Jag vill också skicka med två frågor som behöver beforskas ingående – Hur kunde det gå så illa? – om ekonomiska konvergensvillkor och finansiell självständighet och Vilka är affärsmodellerna som förenar hållbarhet och tillväxt?  

Samtidigt som vi måste framföra våra goda argument måste vi på lärosätena ägna oss åt verksamhetsutveckling och aktivt söka nya möjligheter inom lärosätet, och tillsammans med andra, för att utveckla vår kvalitet.