Månad: december 2012

God Jul och Gott Nytt År!

Det har varit ett intensivt och händelserikt år som avslutas på bästa sätt. Siffror från Statistiska centralbyrån visar att vi är ett av de mest attraktiva lärosätena i landet. Vi tillhör de lärosäten som har flest förstahandssökande per antagen. Vi har haft framgångar i tilldelningen från forskningsfinansiärer och inte minst en mycket god tilldelning från Vetenskapsrådet. Vårt miljöledningssystem har blivit omcertifierat och revisorn noterade ökade kunskaper och förändrade förhållningssätt till hållbar utveckling. Vi har också genomfört ett flertal konferenser och seminarier på ett framgångsrikt sätt under den senaste månaden. Sammantaget vittnar allt detta om hög kvalitet och stort engagemang i hela vår verksamhet.

Samtidigt kommer förutsättningarna för 2013 innebära en anpassning till en något minskad omfattning på utbildningsverksamheten. Budgetarbetet under hösten har präglats av diskussioner om prioriteringar och slutgiltigt beslut om budgeten fattas inte förrän i februari. För att konstruktivt möta den nya situationen har ett arbete initierats med en översyn av vårt samlade utbildningsutbud. Vi har också påbörjat ett arbete för att skapa ett ökat samarbete mellan olika forskningsområden. En ytterligare aktivitet som initierats är ett arbete med hur vi anpassar och utvecklar verksamhetsstödet och åstadkommer en ökad samverkan. En annan fråga som vi tar med oss till 2013 är formerna för det forskningsstrategiska samarbetet med Skövde.

Jag ser fram emot viktiga diskussioner och ställningstaganden under 2013. Vårt utgångsläge är bra. Vi är ett starkt lärosäte med många goda kvaliteter som skapats genom ett mycket gott arbete i hela organisationen. Jag vill tacka alla medarbetare för värdefulla insatser under det gångna året. Jag vill också tacka våra samarbetspartners, företag, förvaltningar, universitet och högskolor, för gott samarbete och jag vill önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Björn Brorström

Rektor

Högskolan i Borås.

Inga kommentarer

Excellens och öppenhet

Excellens och tillgänglighet hänger samman. Detta var ett av de tänkvärda påpekanden som professor John Storan framförde vid sitt inledningsanförande på 2012 års Includekonferens. Ökad tillgänglighet handlar om många olika saker. En av dessa saker och en mycket viktig sådan är att verka för att skapa ett brett intresse för högre utbildning baserat på övertygelsen att hög kvalitet och stor omfattning på högre utbildning gynnar en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Högre utbildning innebär större valmöjligheter för den enskilde och ökad samhällelig konkurrenskraft. Vi måste även i tider med begränsade anslagsökningar och stark fokus på profilering och utbyggnad av forskning tillse att högskolan är öppen och tillgänglig.

På Nobeldagen arrangerade vi Nobelföreläsningar för elever från gymnasieskolor i Boråsregionen. Föreläsningarna avslutades med utdelning av Borås Nobelpris till bästa projektarbete i årskurs 3 vårterminen 2012 och därefter var det ”Nobellunch” i vårt vardagsrum. Över 500 elever deltog och jag är övertygad om att dagen innebar att tanken väcktes hos många, som tidigare kanske inte funderat i sådana banor, att det där med att läsa på universitet eller högskola kanske inte är så fel. Nobeldagen är ett exempel på hur vi öppnar högskolan och gör något för att sprida kunskap till många.

Ett annat slags exempel på öppenhet är våra så kallade Humboldtseminarier. De startade 2010 med anledning av att Humboldtuniversitetet i Berlin fyllde 200 år. Seminarierna behandlar de stora frågorna om utbildning, forskning och universitetens roll. Seminarierna ifrågasätter och problematiserar och skapar en grund för att kritiskt granska våra egna vägval. Hur förenar vi profilering av utbildning och forskning med en öppenhet och tillåtande klimat där lärare, forskare och studenter formulerar egna problemställningar och utmaningar. Det är viktigt att kontinuerligt diskutera dessa frågor som ett led i utvecklingen av utbildning och forskning. 

Inga kommentarer

Högskolelandskap och forskningspolitik – från veckans Humboldt

Tidigare i veckan genomfördes höstens andra Humboldtseminarium. Det blev inte riktigt som det var tänkt. Vår huvudtalare Henrik Berggren och statssekreteraren Peter Honeth som skulle delta i paneldebatten och också ge ett längre inledningsanförande blev båda kvar i snökaoset i Stockholm och på Arlanda. Situationen räddades av de som kom, Ingmar Björkman från Aalto universitetet i Helsingfors och Anders Söderholm från Mittuniversitetet. Deras från början tänkta korta inledningar blev längre beskrivningar och mycket intressanta betraktelser runt tvärvetenskap, forskningspolitik och högskolelandskap.

Ingmar beskrev bakgrunden till bildandet av Aalto universitetet, som är en fusion mellan tre lärosäten i Helsingfors. Det fusionerade universitetet har fått mycket stor uppmärksamhet och attraktionskraften hos studenter och blivande medarbetare har ökat, mycket högt söktryck och många sökande till anställningar av olika slag. En stark prioritering sker av tvärvetenskap och ett krav för att erhålla strategiska medel för program och projekt är att medarbetare från alla de tre fakulteterna medverkar. Det vill säga program ska bygga på samverkan mellan design, teknik och ekonomi. Aalto universitetet har försetts med rikliga resurser och är en excellenssatsning. Villkoren för att skapa något nytt är synnerligen goda, men likafullt är det viktigt för oss att följa utvecklingen och se hur Aalto lyckas med fusionen och att bygga starka tvärvetenskapliga miljöer.

Anders talade om utbildnings- och forskningspolitiken och efterfrågade en tydligare styrning från regeringen. En sådan skulle kunna innebära ett mer diversifierat högskolelandskap och en uppgiftsfördelning mellan lärosäten. Dagens politik med omfördelningar som gynnar de stora universiteten och forskningsuniversiteten kanske inte alls får den effekten. Ett intressant resonemang fördes om utbildningsutbud och problemet med föreställningen att alla utbildar 20-åringar och att det sker på Campus. Målgruppen för ett lärosäte kan vara en helt annan och formerna för undervisning och lärande andra än de som används på campus. Anders kommenterade också att fördelningen av forskningsresurser, som ju innebär att högskolor och de nya universiteten tillsammans får tio procent, medan 90 procent tilldelas de gamla universiteten och forskningsuniversiteten. En fördelning som inte gynnar nyskapande och kvalitet. Anders tog också i rejält mot föreställningen om att vår forskning skulle vara regional och lokal. Vi är inte ett gammalt universitet och vi finns inte i Stockholm, men vi arbetar också tillsammans med världsledande företag och organisationer och vi producerar forskning för en internationell marknad. Viktigt påpekande och lätt att instämma i.

Inga kommentarer