Tidigare i veckan genomfördes höstens andra Humboldtseminarium. Det blev inte riktigt som det var tänkt. Vår huvudtalare Henrik Berggren och statssekreteraren Peter Honeth som skulle delta i paneldebatten och också ge ett längre inledningsanförande blev båda kvar i snökaoset i Stockholm och på Arlanda. Situationen räddades av de som kom, Ingmar Björkman från Aalto universitetet i Helsingfors och Anders Söderholm från Mittuniversitetet. Deras från början tänkta korta inledningar blev längre beskrivningar och mycket intressanta betraktelser runt tvärvetenskap, forskningspolitik och högskolelandskap.

Ingmar beskrev bakgrunden till bildandet av Aalto universitetet, som är en fusion mellan tre lärosäten i Helsingfors. Det fusionerade universitetet har fått mycket stor uppmärksamhet och attraktionskraften hos studenter och blivande medarbetare har ökat, mycket högt söktryck och många sökande till anställningar av olika slag. En stark prioritering sker av tvärvetenskap och ett krav för att erhålla strategiska medel för program och projekt är att medarbetare från alla de tre fakulteterna medverkar. Det vill säga program ska bygga på samverkan mellan design, teknik och ekonomi. Aalto universitetet har försetts med rikliga resurser och är en excellenssatsning. Villkoren för att skapa något nytt är synnerligen goda, men likafullt är det viktigt för oss att följa utvecklingen och se hur Aalto lyckas med fusionen och att bygga starka tvärvetenskapliga miljöer.

Anders talade om utbildnings- och forskningspolitiken och efterfrågade en tydligare styrning från regeringen. En sådan skulle kunna innebära ett mer diversifierat högskolelandskap och en uppgiftsfördelning mellan lärosäten. Dagens politik med omfördelningar som gynnar de stora universiteten och forskningsuniversiteten kanske inte alls får den effekten. Ett intressant resonemang fördes om utbildningsutbud och problemet med föreställningen att alla utbildar 20-åringar och att det sker på Campus. Målgruppen för ett lärosäte kan vara en helt annan och formerna för undervisning och lärande andra än de som används på campus. Anders kommenterade också att fördelningen av forskningsresurser, som ju innebär att högskolor och de nya universiteten tillsammans får tio procent, medan 90 procent tilldelas de gamla universiteten och forskningsuniversiteten. En fördelning som inte gynnar nyskapande och kvalitet. Anders tog också i rejält mot föreställningen om att vår forskning skulle vara regional och lokal. Vi är inte ett gammalt universitet och vi finns inte i Stockholm, men vi arbetar också tillsammans med världsledande företag och organisationer och vi producerar forskning för en internationell marknad. Viktigt påpekande och lätt att instämma i.