Månad: januari 2013

Den svenska högskolan 2030

Ett utkast till manifest för den svenska högskolan 2030 har tagits fram av den så kallade framtidsgruppen inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Manifestets syfte är att visa den betydelse som högre utbildning och forskning har för samhällsutvecklingen lokalt och globalt. En avsikt och förhoppning är att manifestet ska spridas och användas brett för debatt och opinionsbildning rörande betydelsen av högre utbildning och forskning.

Det finns flera viktiga saker som framhålls i manifestet. En sådan är vikten av akademisk kunskapsbildning. Kunskaper utvecklade och prövade på vetenskaplig grund skapar en bas för en gemensam värdegrund och ansvarstagande. En stark kunskapsbildning är också en förutsättning för att våga utmana och ifrågasätta såväl befintlig praxis som tidigare forskningsresultat. Det har sagts förr men i förmågan till problematisering och kritiskt tänkande finns vår absolut viktigaste kvalitet och uppgift.

Manifestet pekar också på vikten av att samhället har tillgång till olika utbildnings- och forskningsmiljöer, ett differentierat högskolelandskap. Styrning och modeller för resursfördelning måste stödja en sådan utveckling. Men oaktat detta har vi inom sektorn och på det enskilda lärosätet ett ansvar för att utveckla verksamheten utifrån vår målbild och våra strategier.

Baserat på manifestet ska ett antal aktiviteter genomföras som fördjupar innebörden av manifestet och sprider kunskap och förståelse för verksamheten. Jag ser framemot emot debattartiklar, seminarier och diskussioner. I sammanhanget är det naturligt att nämna våra egna Humboldtseminarier som syftar till att väcka frågor om den högre utbildningens och forskningens utveckling och ställa ideal mot verklighet. 

Inga kommentarer

Forskningsstrategiskt samarbete

Vi behöver en starkare lärosätesstruktur i Västsverige. Det har varit utgångspunkten för Högskolan i Borås i de diskussioner som förts om ökat samarbete mellan lärosäten i Västsverige. En målbild är ett tredje universitet baserat på ett långtgående samarbete med det omgivande samhället och ett flervetenskapligt ideal för utbildning och forskning. Vikten av en starkare lärosätesstruktur betonas också av Västra Götalandsregionen som tagit initiativ i frågan och samlat ledningarna för lärosätena i regionen för diskussioner. Regionen har också utrett frågan och beskriver olika alternativ för en förändrad ordning. Ett sådant är en sammanslagning mellan de tre högskolorna i regionen som grund för ett nytt universitet. Högskolan i Väst har tydligt tagit ställning för att inte medverka i ett arbete med sikte mot en sammanslagning av lärosäten utan vill fortsätta vara ett autonomt lärosäte. Vi har i sammanhanget framhållit att en sammanslagning samtidigt måste innebära universitetsstatus för det nya lärosätet.

Med dessa utgångspunkter har vägar sökts för att starta en process mot att stärka det västsvenska högskolelandskapet. Ett första steg är ett forskningsstrategiskt samarbete mellan Högskolan i Skövde och Högskolan i Borås. Syftet är att förena prioriterade områden vid de respektive lärosätena och därigenom skapa forskningsmiljöer som är nationellt ledande och internationellt erkända. Ledningarna vid de båda lärosätena har identifierat fyra teman där vi redan är starka och där vi tillsammans kan skapa förutsättningar för utvecklingskraft och excellens.

Västra Götalandsregionen har via Regionutvecklingsnämnden avsatt medel för finansiering av forskningssamarbetet och forskare vid de båda lärosätena har nu mötts för en första genomgång av vad som kan åstadkommas och utvecklas inom de fyra temana.

På ett heldagsseminarium den 17 januari presenterade forskare från de båda lärosätena inom de identifierade temana pågående forskning och funderingar kring angelägna frågor som behöver studeras. Ett stort engagemang uppvisades och vi fick lyssna till innehållsrika och välstrukturerade redovisningar. Presentationerna och resultat av gruppdiskussioner och avslutande gemensamma reflektioner ligger nu till grund för en mer preciserad ansökan till regionen. Det var en mycket intensiv och givande dag, som med all önskvärd tydlighet illustrerade kvaliteten på pågående forskning och möjligheterna i ett forskningsstrategiskt samarbete.

Det har tagit lite tid att ta oss från övergripande diskussioner om utveckling av lärosätesstrukturen till det konkreta samarbete som nu startar. Men nu är vi igång. Kanske har vi etablerat en modell som kan användas av andra för att utveckla och etablera samarbete. En intressant och viktig fortsättning följer. En öppenhet finns för andra att ta del av det vi gör och ansluta och medverka i ett forskningsstrategiskt samarbete i Västsverige.

Inga kommentarer

Om glas och regional utveckling

1740 startade glastillverkning i Limmared. 1742 öppnades hyttan i Kosta och verksamheten startade upp i de småländska skogarna. Vi har en tradition av glastillverkning som går flera hundra år tillbaka i tiden. Många skickliga glasblåsare har tillsammans med konstnärer och formgivare framställt glasserviser och glasföremål av mycket hög kvalitet. Verksamheten är idag i stor utsträckning koncentrerad till Småland och det så kallade Glasriket. Stora satsningar har gjorts för att utveckla och etablera Glasriket och medverka till att skapa förutsättningar för glasbruk och glashyttor att vara konkurrenskraftiga och kunna bedriva verksamhet på marknadsmässiga villkor. Men problemen har varit stora och många bruk har lagts ned eller så har verksamheten bantats kraftigt. Nu senast har den stora och dominerande aktören Kosta Boda avvecklat verksamhet i både Åfors och Orrefors. Snart finns inte särskilt mycket kvar av den avancerade hantverkstraditionen.

Något måste göras och initiativ från regionala aktörer har tagits. En förstudie om glasindustrins villkor och utmaningar har genomförts och arbetet går nu vidare för att finna alternativa vägar för att rädda ett kulturarv. Från vårt lärosäte har kontakter etablerats och tidigare i veckan genomfördes ett seminarium där våra erfarenheter av hur textil- och modebranschen utvecklats i Boråsregionen beskrevs med fokus på vilka lärdomar som kan göras utifrån omvandlingsprocessen. Jag ser mycket positivt på ett samarbete med företrädare för Glasrikeregionen och kollegor vid Linnéuniversitetet. Det är en grannlaga uppgift att finna vägar och skapa utvecklingskraft för att hantera konkurrensen med det stora utbudet av alternativa produkter till de hantverksmässigt framställda servisglasen och konstglasen. Samhälleliga insatser för att säkra en industriell tradition är en sak, men går det inte att bedriva verksamheten på marknadsmässiga villkor är risken att det relativt snart bara handlar om historia utan nydanande, kreativa och utmanade utveckling av former och färger.

En verksamhet, som vi här i regionen har all anledning att uppmärksamma och glädjas åt, är Glasets Hus i Limmared. Offentlig finansiering och medborgerligt engagemang har möjliggjort satsningen. Verksamheten som startade i våras har utvecklats mycket positivt, med många fler besökare och köpare av det på plats handblåsta glaset, än förväntat. Här finns ett påtagligt entreprenörskap och en utvecklingskraft som bör uppmärksammas och som andra kan lära av.

Inga kommentarer