År: 2014 (sida 1 av 9)

God Jul och Gott Nytt År

Det går bra för Högskolan i Borås. Vi hävdar oss väl såväl nationellt och internationellt. Vi har ett gott söktryck till våra utbildningar. Genomförda utvärderingar av utbildningsprogrammen visar på god kvalitet. På forskningssidan noterar vi en stor uppmärksamhet från kollegor och från media, en ökad extern forskningsfinansiering liksom en kraftig ökning av publicerade och citerade artiklar. Vårt stöd för utbildning och forskning, studenter och medarbetare fungerar bra och vi har ett fantastiskt fint och sammanhållet campus. En styrkefaktor är också vårt miljöledningssystem som vägleder oss i arbetet inom hållbar utveckling.

Samtidigt har vi under året genomfört en omfattande förändring av vår organisation. Den 14 januari presenterade jag på Folkan den nya organisationen baserad på den rapport som projektledningsgruppen redovisat och avlämnat i december 2013. Under året har den nya organisationen successivt införts. Det har varit ett år präglats av hög arbetsbelastning för många, inte minst som en konsekvens av övergången från gammalt till nytt, liksom alla beslut och förändringar som fordrats. Det finns många uppfattningar i organisationen om den process som varit och det tillstånd som nu råder. Det är precis så det är och måste vara. Min uppfattning är att förändringen var nödvändig. Min övertygelse är att den nya organisationen successivt kommer att svara mot de effektmål som formulerats och bidra till en långsiktigt fortsatt god utveckling av vårt lärosäte. Vi har en ny organisationsstruktur. Nu gäller det att använda den på bästa sätt för att utvecklas ytterligare.

En vägledning i vårt fortsatta arbete är en tydligt formulerad vision för högskolan med mål som följer och stödjer visionen. Ett arbete med ett nytt visionsdokument för högskolan har bedrivits under hösten. Det har behandlats som ett informationsärende i vår styrelse med sikte mot beslut i styrelsen i februari 2015. Visionsdokumentet är medvetet kortfattat och är inte avgränsat i tid. Vi ska bli det tredje universitetet i Västsverige. Ett sådant universitet har studentens lärande i centrum, kompletta akademiska miljöer och en relation mellan utbildning och forskning som är eller närmar sig 60:40. Samverkan, internationalisering och hållbarhet är självklara kvaliteter. Inriktningen på verksamheten är att vi bedriver vetenskap för profession. Visionsdokumentet följer naturligt den utveckling och inriktning som vår verksamhet har haft och är förenligt med idéerna bakom organisationsförändringen, samtidigt som ett arbete i enlighet med visionen har stora konsekvenser. I olika sammanhang kommer visionen att uppmärksammas och den är och kommer att vara utgångspunkt för planering av verksamhet och strategiska satsningar.

Låt mig återkomma till hållbar utveckling. Universitet och högskolor möter årligen över 400 000 studenter. Vi har ett uppdrag uttryckt i regeringsformen och i högskolelagen att främja hållbar utveckling. Det är med stor tillfredsställelse som vi kan konstatera att Borås är i fronten i arbetet med hållbar utveckling i utbildning och forskning liksom i hur vi som organisation stödjer hållbar utveckling. Vi lever som vi lär. Vi kommer att fortsätta satsningarna på hållbarhet för att vara en i alla bemärkelser hållbar högskola. Fler av våra utbildningsprogram ska innefatta omfattande moment om hållbar utveckling, forskningen alltmer orienteras mot hållbar utveckling och vår egen infrastruktur, våra rutiner och vårt beteende ska bli allt mer hållbart.

Efter ett intensivt år väntar nu en jul med många röda dagar och möjligheter till sammanhängande ledigheter. Det är viktigt komma ifrån ett tag och få distans till arbetet och de utmaningar som finns i arbetslivet. För min del är det distans till företeelser som budgetpropositioner, helårsstudieplatser, externa forskningsfinansiärer, innovationssystem och omorganisationer. Jag ser framemot att umgås med familjen. Jag ska hänga mycket med barnbarnen Alicia och Vincent, vänta på att tomten kommer med hållbara julklappar och läsa och lyssna till skönlitteratur. Det kommer att bli många joggingrundor på vår ö under helgerna och sannolikt också ett traditionsenligt nyårsdopp i havet.

Tack för fina insatser och stort engagemang under året och God Jul och Ett Gott Nytt År!

Inga kommentarer

Bästa kommunala årsredovisning

Kommunforskning i Västsverige (KFi) utser årligen bästa kommunala årsredovisning i Västsverige. Syftet med tävlingen är att uppmärksamma årsredovisningen och därigenom stimulera till ett ökat intresse och bidra till att kommunerna förbättrar informationsgivningen kring genomförd verksamhet och finansiell utveckling och ställning. En öppen och tillgänglig redovisning ger grund för olika intressenters bedömningar och ställningstagande av hur kommunen hanterar gemensamma medel. En hög kvalitet befrämjar politisk debatt och hanteringen av resurser. En hög kvalitet stödjer demokrati- och effektivitetsutveckling. Kommunforskning har genomfört årsredovisningstävlingen sedan början av 1990-talet och jag har haft förmånen att vara ordförande i juryn ända sedan starten. Nedanstående text är baserad på det juryutlåtanden som togs fram och som presenterades på KFi-dagen i början av december där årets vinnare tillkännagavs.

Juryn konstaterar i bedömningen av årsredovisningarna för 2013 att kvaliteten är god. De kommunala årsredovisningarna är informativa och ger underlag för olika intressenter att bedöma kommunens utveckling. Förbättringar sker framför allt av beskrivningar av verksamhetens utveckling och måluppfyllelse. Det finns fortfarande en stor utvecklingspotential för verksamhetsbeskrivningarna och ofta handlar det om att finna ett sätt att begränsa omfattningen på beskrivningarna och undvika informationsöverflöd.

De finansiella analyserna är av god kvalitet och ger underlag för att bedöma god ekonomisk hushållning. Juryn efterfrågar emellertid nya grepp i strävandena att förmedla information och kunskap om finansiell utveckling och ställning. Juryn noterar också hög kvalitet i den finansiella redovisningen och tillämpning av principer, regler och rekommendationer, men det finns kommuner som går sin egen väg i redovisningen. Oklarheter finns här i tillgångsredovisningen och hur resultatet har disponerats. Dags för skärpning! Dags att tillämpa god redovisningssed.

Juryn har tidigare år påpekat och framför återigen betydelsen av de politiska förorden, oftast enbart från kommunstyrelsens ordförande, men ibland också kompletterat med förord från oppositionsrådet. Men det finns även här utvecklingspotential. Det är inte sällan otydligt vilket syftet med förordet är, vilket huvudbudskapet är. Utrymmet behöver inte heller användas, vilket fortfarande förekommer, till att meddela att ett år går fort. Det är en kvalitet om oppositionsrådet får komma till tals men det får inte utvecklas till en tillsynes osaklig pajkastning mellan kommunens ledande politiker.

Hög kvalitet nästan genomgående således men också stor brist på förnyelse och nya grepp. En konsekvens av detta är att juryn inte heller har förnyar sig i någon större omfattning i valet av hedersomnämnda och vinnare. Hedersomnämnanden fick Göteborg, Halmstad, Kungsbacka, Varberg och Öckerö.

Bäst och årets segrare är en kommun vars årsredovisning ständigt är med i diskussionen om första platsen. Årsredovisningen är välstrukturerad, verksamhetsbeskrivningarna av hög kvalitet och det finns en mängd informativa inslag. Det finns en utmärkt inledande beskrivning av årsredovisningens innehåll, en bra kvalitetsredovisning och informativa kommunjämförelser. Det är ett professionellt dokument i alla avseende. Varje år tillförs eller ändras något i syfte att förbättra informationsgivningen och skapa en ännu mer tillgänglig årsredovisning. Juryns önskan är att kommunens sätt att ständigt utveckla och förbättra årsredovisningen blir stilbildande. Årets vinnare är Tanums kommun.

Inga kommentarer

En miljardsatsning på nydanande forskning

På initiativ från KK-stiftelsen har många av landets nya universitet och högskolor i debattartiklar uppmärksammat vikten av ökade forskningsmedel. Fakultetsanslagen/basanslagen till de nya universiteten och högskolorna utgör tio procent av det totala statliga anslaget. Samma relation på utbildningssidan är närmare 40 procent. Det är således en stor obalans samtidigt som vi har samma krav på oss att forskningsanknyta utbildningen och ge våra lärare möjligheter att kombinera utbildning och forskning. En ökad forskningsfinansiering av de nya universiteten och högskolorna är också ett medel för att bättre ta till vara på den utvecklingskraft som finns i de många forskningsmiljöer som utvecklats under knappa förhållanden och som genom stark prioritering blivit internationellt konkurrenskraftiga. Det är av stort regionalt och nationellt intresse att med en bättre basfinansiering stödja en utveckling av starka profiler.

En ny forskningsproposition ska läggas, om det följer tidigare mönster, hösten 2016. Arbetet förväntas inledas med tillsättning av en forskningsberedning och ett uppdrag till universitet och högskolor att sammanställa forsknings- och utbildningsstrategier som ska utgöra underlag för arbetet med prioriteringar i propositionen. Jag ser framemot att föra fram våra styrkeområden och utgår från att tiden nu är mogen för en rejäl satsning på konstnärlig forskning vid högskolan, något vi har argumenterat för länge. Men en generell satsning på nya universitet och högskolor är också helt nödvändig. Vi behöver en miljard! En ökning med cirka 70 procent. För Högskolan i Borås del skulle det innebära cirka 40 Mkr ytterligare i basfinansiering och en mycket viktig förstärkning.

Vi kommer att fortsätta argumentera för riktade satsningar till våra styrkeområden. För vår del handlar det om det konstnärliga området och ett flertal områden under den gemensamma rubriken hållbar utveckling. Parallellt kommer vi att argumentera för ”miljarden”. Jag är övertygad om att det är en satsning med mycket god utvecklingspotential. 

Inga kommentarer

Universitet och högskolor – scenarier på HeLP-avslutning

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har utvecklat och genomför ett program för högre chefer inom akademin. I veckan var det avslutning på det fjärde programmet i ordningen och till avslutningen var rektorer från deltagarnas lärosäten inbjudna. Det var en mycket nöjd grupp av akademiska ledare som vi mötte dels med det innehåll som varit, dels med hur programmet hade letts och administrerats. Det allra största värdet av programmet var ändå de kollegiala kontakter som knutits och nätverk som byggts upp och som nu finns kvar för vidareutveckling och förstärkning. Medverkan i programmet ger också en mycket bred bild och förståelse för vår sektor. De medverkande representerar olika typer av lärosäten och olika discipliner och förståelsen för varandras villkor och synsätt befrämjas till gagn för utvecklingen av verksamheten inom sektorn.

Till det avslutande tillfället hade deltagarna förberett scenarier för utvecklingen inom högre utbildning och forskning. Dessa scenarier låg till grund för kommentarer från särskilt inbjudna gäster som deltog i paneldebatter. Det första scenariet handlade om lärosätenas självständighet och att autonomireformen nu var genomförd. Det andra scenariet behandlade fusioner och nedläggning av lärosäten. Det tredje scenariet var om internationella etableringar i Sverige. De texter som tagits fram och distribuerats till oss i förväg beskrev innebörden av scenarierna, men också ett antal fejkade artiklar och debattinlägg i frågorna. Några av dessa var synnerligen provocerande, och förmedlade ett oacceptabelt förhållningssätt till den verksamhet som bedrivs på universitet och högskolor. Det var skickligt att genom de fejkade artiklarna väcka sådan irritation.

Den diskussion som fördes i panelerna baserades på scenarierna och på en inledande presentation av Sven-Erik Liedman. Diskussionerna blev mycket livgivande. Autonomiscenariet kom bland annat att handla om behovet av ett samlat anslag till utbildning och forskning. De flesta menade att de skulle vara en viktig reform, men många redovisade också tveksamheter till vår förmåga på lärosätena att klara balansgången och göra rätt fördelning och prioritering mellan utbildning och forskning. Fusionsscenariet innebar att det enbart finns tre universitet i landet. Internationell konkurrens har drivit fram en situation där regeringen tvingats till fokusering på Umeå, Stockholm och Göteborg. Innebörden är bland annat att Lund blir ett campus för det stora konkurrenskraftiga Göteborgs universitet och Uppsala på motsvarande sätt till Stockholms universitet. Många konstaterade att konsekvensen av en sådan (helt orealistisk) utveckling och situation skulle vara helt förödande. I diskussion framkom många försvar för precis den nuvarande strukturen och med utbildning och forskning på samtliga lärosäten. Det tredje scenariet med etablering av internationella aktörer av mastersutbildningar i teknik och ekonomi är i det närmaste redan här och något särskilt hot mot svenska universitet och högskolor utgör inte sådana etableringar enligt min uppfattning. Det är bra med konkurrens och bra att alternativ finns som bygger på en långtgående företagsmedverkan, men nästan alla studenter kommer att välja från det utbildningsutbud, hög kvalitet är en förutsättning, som erbjuds av universitet och högskolor.

Dagen avslutades med utdelning av diplom till kursdeltagarna av SUHF:s ordförande Pam Fredman. Det var en mycket inspirerande och givande eftermiddag tillsammans med HeLP 4. Tack!

Inga kommentarer

Forskningsstrategiskt samarbete

Ett av fokusområdena i den övergripande verksamhetsplanen för högskolan är strategiska allianser och samarbete. Ett av de samarbeten som utvecklats under de senare åren är det med Högskolan i Skövde. Det handlar om ett forskningsstrategiskt samarbete som startade med att fyra teman identifierades av ledningarna vid högskolorna, där ett samarbete bedömdes ha ett stort mervärde för båda lärosätena och där samarbetet skulle innebära att redan starka miljöer stärktes. En aktör i diskussionerna om samarbetet var också Västra Götalandsregionen, som var beredd att medverka till finansiering för att bidra till att stärka forskningsverksamheten vid högskolorna. I Regionutvecklingsnämnden fattades beslut om att finansiera två av temana med 17 Mkr i två år, de två övriga temana beslutade vi att själva finansiera, men på en något lägre nivå; åtta miljoner i två år.

Efter en något trög start, där vi i ledningarna underskattade den tid det tar för forskarna att hitta samarbetsformer, bestämma inriktning utifrån de övergripande innehållsbeskrivningarna av temana och hitta bra arbetsformer har forskningsarbetet nu tagit rejäl fart. Vi genomförde tidigare i veckan ett styrgruppsmöte för samarbetet och en avstämning av vad som åstadkommits hittills och planer inför fortsättningen. Till mötet hade forskningsledarna levererat underlag. Det vi såg och egentligen redan visste var att aktivitetsnivån är hög, att en rad olika spännande projekt bedrivs baserat på att nya konstellationer uppstått och att samarbetet innebär större och bredare forskargrupper med stor utvecklingspotential. Ett antal olika resultat har kommit fram, artiklar och rapporter publicerats och ansökningar till olika forskningsfinansiärer utarbetats. Styrgruppen konstaterade att samarbetet är en mycket lyckad satsning med utvecklingskraft och att fortsättningen kommer att bli intressant att följa.

Vi planerar nu ett antal olika aktiviteter för att visa vad som åstadkommits så här långt och under kommande perioder räknar vi med fortsatt stöd av Västra Götalandsregionen. Vi har utvecklat och etablerat ett samarbete som är tämligen unikt och som visat sig vara framgångsrikt. Diskussionerna i styrgruppen i sig är också berikande kring omvärldsförutsättningar och utveckling av våra respektive verksamheter. I budgetpropositionen för 2015 anges att regeringen inte längre kommer att stödja samgåenden, men uppmuntrar samarbeten. Här finns nu möjligheter att medverka till att förstärka ett forskningsstrategiskt samarbete och bidra till att uppmärksamma en modell för hur samarbete kan utvecklas och etableras. Medel kommer att finnas i den förstärkning av fakultetsanslagen/basanslagen med 300 Mkr som aviserats till 2016.   

Inga kommentarer

Hållbar utveckling vid Högskolan i Borås

I mars 2012 blev högskolans miljöledningssystem certifierat enligt kvalitetsstandarden ISO 14001. Ett mödosamt arbete med att få alla pusselbitar på plats i ett sammanhängande och komplett system resulterade i ett certifikat. En bekräftelse på god kvalitet. Certifieringen var ett mål för vårt arbete med utveckling av miljöledningssystemet och med integrering av perspektivet hållbar utveckling i utbildning, forskning och verksamhetsstöd. Måluppfyllelsen var en bekräftelse och en milstolpe och samtidigt en start för ett fortsatt utvecklingsarbete och inte minst för fortsatt förankring i verksamheten.

Nu, snart tre år efter den första certifieringsrevisionen, har en omcertifiering av miljöledningssystemet genomförts. Det omcertifieringen särskilt tar fasta på är huruvida vi arbetat med ständiga förbättringar av miljöledningssystemet. Revisorerna konstaterar att så är fallet och många positiva punkter i vårt förbättringsarbete lyfts fram i revisionsrapporten. En förnyelse av certifikatet var odiskutabelt. Revisorernas bedömningar och slutsats är mycket glädjande och sporrar till fortsatta ansträngningar att utveckla hållbarhetsarbetet.

Mest glädjande är emellertid revisorernas observation att det finns ett ökat engagemang och en ökad medvetenhet hos medarbetare och studenter vid högskolan kring hållbarhetsfrågor. Det finns många förklaringar till detta men främst handlar det om att frågan om hållbar utveckling finns i allas vardag. Det handlar om att hantera klimatutmaningen, skapa stabila ekonomiska system, vårda och utveckla demokratiska värden och bygga ett samhälle byggt på integration och samverkan. Men sannolikt har också den uppmärksamhet som hållbarhetsfrågorna har på högskolan bidragit till ökat engagemang och medvetenhet.

Revisorerna nämner också en rad aktiviteter som genomförts i syfte att uppmärksamma och driva hållbarhetsfrågorna; seminarier, diplomeringsceremonier, fairtrade-fika och workshops. För egen del vill jag gärna framhålla de så kallade ”För och emot-seminarierna” vars syfte är att problematisera hållbar utveckling genom att ställa olika samhällsintressen och konsekvenser av strategier och åtgärder för hållbar utveckling mot varandra. En fokusering på konkurrerande värden är grunden för fördjupad diskussion kring hållbarhet och de utmaningar och dilemman som hållbarhet innebär. Ett evenemang som jag också särskilt vill framhålla är Days of Knowledge som genomfördes för första gången för några veckor sedan. Days of Knowledge är ett evenemang i samarbete med Sparbanksstiftelsen Sjuhärad och Swedbank Sjuhärad och det hade i år som tema hållbarhet. Dagen blev en framgång och en manifestation av betydelsen av utbildning och forskning med fokus på hållbar utveckling.

Vi fortsätter driva frågan om hållbar utveckling. En kommande och viktig aktivitet är presentationen och behandlingen av rapporten ”The Sustainable University”. Här beskrivs innebörden av den hållbara högskolan i förhållande till de kvaliteter inom fältet hållbarhet som vårt lärosäte visar och utvecklar. Rapporten kommer att behandlas i ledningsråd och professorskollegium i december.                         

Inga kommentarer

Internationalisering

Medbloggare är Kim Bolton

Internationella samarbeten och internationalisering är en självklarhet och en viktig kvalitet för universitet och högskolor. Vi har vid Högskolan i Borås precis som alla andra lärosäten en mängd internationella kontakter och samarbeten inom utbildning och forskning. Inte minst våra forskare knyter löpande nya kontakter, integreras i och utvecklar internationella nätverk. Vi har studenter som berikar sina studier med en termin eller ett läsår vid något universitet i Europa eller i någon annan världsdel. Och vi har studenter från andra länder som kommer till oss och berikar vår akademiska miljö. Vi har en internationell miljö vid högskolan som bidrar till hög kvalitet i vår verksamhet.

I syfte att ytterligare stärka den internationella profilen har idén om kompletta samarbeten nu börjat ta form. Med ett komplett samarbete menas att vi samarbetar med ett universitet inom flera olika områden och på olika organisatoriska nivåer. Ett komplett samarbete är djupt och brett, på individnivå och på organisationsnivå. Ett komplett samarbete är robust och står inte och faller med enskilda medarbetares insatser och engagemang även om sådana är synnerligen betydelsefulla. Ett exempel på ett komplett samarbete kan komma att bli samarbetet med University of Highlands and Islands (UHI) med huvudcampus i Inverness i norra Skottland. Vi har med start 2011 i olika konstellationer träffat företrädare för UHI. En rad olika idéer och förslag till samarbeten är nu definierade och vi arbetar vidare med planering för genomförande.

Ett annat samarbete som kan komma att omfatta flera olika typer av aktiviteter är med University of Shanghai for Science and Technology (USST). Vi har idag studentutbyten och då framförallt inom programmet Internationell Marketing and IT (IMIT). Tidigare i veckan var vi tillsammans med medarbetare i Shanghai och träffade ledningen för USST. Det var en givande diskussion kring hur samarbetet skulle kunna utvidgas. Det finns ett stort intresse från USST bland annat för vår utbildning och forskning kring energieffektivisering och resursåtervinning. Kan vi med ett utökat samarbete bidra till ökad förståelse för de globala utmaningarna och bidra med tekniska lösningar som förbättrar situationen lokalt är det mycket värdefullt. USST har också en enhet för kommunikation och design med eventuella möjligheter till utökat samarbete. En restriktion för samarbete är begränsade språkkunskaper hos många lärare, forskare och studenter vid USST. Det finns en stor medvetenhet i ledningen för USST om detta och ambitioner att förbättra språkkunskaperna. Intressant är också att universitetet har samarbete med ett antal framstående brittiska universitet, vilket innebär att ett samarbete med USST också kan ge relationer till lärosäten i Storbritannien.

I samband med vistelsen träffade vi också våra utbytesstudenter som är i Shanghai och Jinan under läsåret. Ett 20-tal studenter mötte upp på en träff på söndagskvällen och berättade om sina studier och hur det är att studera och leva i Kina. Det var genomgående positiva studenter och alla såg fram emot fortsättningen. Därmed inte sagt att det inte fanns synpunkter som vi behöver ta vara på i kommande utvecklingsarbeten. Verksamheten håller god kvalitet och studenternas uppfattningar stödjer avsikten att bredda samarbetet med USST.

Inga kommentarer
Äldre inlägg