Månad: januari 2014

Sveriges bästa campus får tillökning med nytt kongresshus

Kommunfullmäktige i Borås har i dagarna fattat beslut om att investera i ett kongresshus. Nuvarande Folkets hus, som ligger på högskolans campus och där bland annat studentkårens verksamhet finns idag, ska byggas om till ett modernt kongresshus. Satsningen på ett kongresshus är ett led i utvecklingen av staden Borås som regionens nästa största stad och som en mycket viktig nod för utveckling av regionens näringsliv och förvaltning. Ett kongresshus ökar stadens attraktionskraft och gör det möjligt att stå som värd för större evenemang av skilda slag.

Som rektor på högskolan välkomnar jag satsningar på stadsutveckling. Det är viktigt att staden växer, att kvaliteten på det samlade utbudet ständigt förbättras och att attraktionskraften ökar. Ett kongresshus kan bidra till detta. Ett sådant hus gör det också möjligt för oss på högskolan att arrangera större möten och konferenser.  Konkurrensen om att få genomföra stora välrenommerade utbildnings- och forskningskonferenser är dock hård. En hög kvalitet på infrastrukturen stödjer oss i kommande ansökningar och satsningar.

Högskolan i Borås har idag Sveriges finaste campus. Efter Textilhögskolans flytt till Simonsland är all vår verksamhet samlad på ett och samma ställe. Vi har hög kvalitet på lokalerna i Balder, Sandgärdet och Simonsland. Kongresshuset och en uppfräschning av Folkets hus är ytterligare en kvalitetshöjare.

Samtidigt är det viktigt att peka på två saker. Studentkåren måste ges fortsatt goda förutsättningar för sin verksamhet när de nu måste flytta från Folkets hus. Trafiksituationen på campusområdet och på de gator som leder in på campus måste hanteras. Det är långt ifrån bra idag, många fordonsförare tycks inte förstå vad som menas med ett gångfartsområde och incidenter uppstår dagligen. Det lär inte bli bättre när ett kongresshus är på plats. Något måste därför göras för att begränsa trafikflödet in på campusområdet. Sveriges bästa campus förutsätter att vi alla kan röra oss fritt, obehindrat och säkert mellan våra byggnader.

Inga kommentarer

Horizon 2020 launch event

Vinnovas generaldirektör, Charlotte Brogren, hälsade välkommen och utbildningsminister Jan Björklund inledde Swedish Horizon 2020 launch event. Intresset för evenemanget var mycket stort med närmare 700 deltagare och en lång väntelista. Björklund uppmanade till ett stort engagemang och talade om vikten av att söka medel. Sverige har varit framgångsrik i det tidigare programmet FP 7 och vi har förutsättningar för och ska sträva efter att lyckas ännu bättre inom Horizon 2020 menade Björklund.

Det finns stora förväntningar på Horizon 2020 och många utryckte tillfredsställelse med avvägningen mellan forskning och innovation och mellan akademi och industri. Det finns nu förutsättningar att ta forskningsresultat vidare till innovationer i industri och i offentlig sektor. Det är en omorientering jämfört med tidigare program, men samtidigt är det alldeles tydligt att det som kommer överst i alla programmen är vetenskaplig excellens. För att få finansiering krävs starka välmeriterade forskargrupper med goda idéer och en stark fokus på den valda uppgiften.

För att möta de stora utmaningarna är offentlig sektor och offentlig verksamhet en viktig aktör. Märkligt nog var offentlig sektor klart underrepresenterad i de inlägg som lämnades under dagen. Horizon 2020 är en möjlighet för forskning och innovation inom offentlig verksamhet, låt oss hoppas att det blir ett rejält genombrott.

Det finns ett starkt fokus på mindre och medelstora företag och vikten av en ökad medverkan från dessa. Det är en relevant och riktig inriktning att försöka ta till vara småföretagens utvecklingskraft och bidra till att produkter och idéer når marknaden. Utmaningen är emellertid att få företagen att engagera sig. De måste betrakta EU-finansieringen som en möjlighet till innovation och verksamhetsutveckling och inte som ett krångligt finansiellt bidrag under en period. I Borås planerar vi för att beskriva Horizon 2020 för företag i regionen, försöka skapa ett intresse och utveckla nätverk inför kommande ansökningar.

Vi förbereder oss också genom att bygga ett starkt Grants and Innovation Office som ska bistå våra forskare i kommande ansökningsprocesser.

Inga kommentarer

På regeringens agenda

Utbildningsministern medverkade traditionsenligt vid det årligen återkommande rektorsmötet som genomfördes tidigare i veckan. Jan Björklund beskrev och resonerade om aktuella frågor inom högre utbildning och forskning och därefter följde kommentarer och frågor från rektorerna.

Jan Björklund inledde med att hänvisa till en nyligen upprättad internationell ranking av universitet och högskolor där Sverige är rankat två efter USA och med Schweiz på placeringen närmast efter. Rankingen går säkert att ifrågasätta på många sätt och vis, men den visar menade Björklund att vi har en stark och framgångsrik verksamhet. Därefter övergick Björklund till att behandla våra problem och utmaningar.

Ett tema handlade om styrning. Regeringen valde ju att dra tillbaka den utredning och det förslag till högskolestiftelser som presenterades på försommaren 2013. Det fanns många oklarheter i utredningen och den skapade för mycket oro bland studenter och medarbetare. Problemet kvarstår dock att myndighetsformen är mindre lämplig för universitetet och högskolor och att en ordning måste skapas som befrämjar autonomi. Regeringen har för avsikt att återkomma till frågan så snart som möjligt. Under rubriken styrning behandlades också utvärderingssystemet och ministern betonade vikten av att alla aktörer är överens om systemets utformning. Detta är en förutsättning för legitimitet långsiktigt. Han välkomnande också det arbete som SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) utför kring kvalitetsfrågor och bedömning av kvalitet. Ett tydlig ställningstagande var dock att även det kommande systemet, nästa utvärderingscykel med start 2015, ska ha fokus på resultat.

Ett annat tema handlade om skola och lärarutbildning. Glädjande är ett kraftigt ökat söktryck till lärarutbildningarna, men ett bekymmer är den ojämna fördelningen, mellan såväl ämnen som nivåer. Åtgärder behöver vidtas omedelbart för att vi inte ska stå utan behöriga lärare i natur- och teknikämnen. Betydelsen av hög kvalitet på den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) betonades och avsikten är nu att införa graderade betyg på VFU:n.

En viktig prioritering för regeringen är att medverka till att antalet internationella studenter ökar.  Men det ska inte ske genom att avskaffa studieavgifterna. Åtgärderna är istället att underlätta för internationella studenter genom möjlighet att söka och bli antagen när som helst under året. Antalet stipendier ska också öka för att möjliggöra studier.  

Ett resonemang fördes också om dimensionering av högre utbildning. Vilket är ett relevant mål för hur många i en ålderskull som ska bedriva högskolestudier. En annan fråga är lärosätenas avvägning mellan programutbildningar och enstaka kurser. Vårt utbildningssystem erbjuder i jämförelse med de flesta andra en mångfald av enstaka kurser och möjligheter till egna kombinationer. Men det har skett en kraftig minskning under senare år. Frågan behöver enligt utbildningsministern diskuteras.

Avslutningsvis kommenterade Björklund några frågor inom forskningspolitiken. Investeringar och finansiering i infrastruktur, rekrytering av toppforskare och den allt tydligare problembilden inom läkemedelsforskning togs upp. Vidare betonades vikten av att utveckla formerna för klinisk prövning.

Regeringen och departementet har ett antal viktiga frågor för oss på sitt bord. Det är betydelsefullt att få ta del av hur resonemangen förs och bedöma konsekvenser för vårt lärosäte som underlag för strategi, beslut och handling.

Inga kommentarer

Tre akademier och ett verksamhetsstöd presenterat

Tidigare i veckan presenterade jag mitt förslag till ny organisation för Högskolan i Borås. Det är baserat på tidigare styrelsebeslut om den övergripande inriktningen, formulerade effektmål och projektledningsgruppens föredömliga slutrapport.  Detta förslag ska nu diskuteras, förhandlas och förberedas för beslut i styrelsen och av rektor.

Den nya organisationen innebär att vi får tre akademier och en enhet för verksamhetsstöd. Inom akademierna finns avdelningar dit alla lärare och forskare knyts och inom verksamhetsstödet finns sektioner varav biblioteket är en. Ett av syftet med omorganisationen är att stärka forskningen och därför byggs en särskild organisering av forskningen där basen är forskargruppen. Nya grupperingar för högskolans ledningsorganisation inrättas, bland annat ett ”Högskolans verksamhetsråd” med fokus på uppföljning av utbildning, forskning, samverkan, innovation och internationalisering. Vidare inrättas ett ”rektors nämndråd” där rektor möter nämndordförandena.

Den nya organisationen ska träda i kraft 1 juli 2014 och ett omfattande implementeringsarbete väntar. Implementeringsarbetet förbereds och grupper med ansvar för olika delar av förändringen och genomförandet ska utses. Under våren startar vi ett arbete med vår gemensamma värdegrund. I det tar vi med de kärnvärden för högskolan som har utmejslats i vårt varumärkesarbete. Kärnvärden som har sin bakgrund i en kombination mellan hur vi uppfattas av omvärlden och hur vi vill vara.

Den nya organisationen är ett led i vår utveckling mot att bli det tredje västsvenska universitetet – ett lärosäte med kompletta akademiska miljöer och med en relation mellan utbildning och forskning som gör det möjligt att forskningsanknyta vår utbildning. Att ha studenten i centrum och vara ett välkomnande lärosäte är givna kvaliteter för oss. En viktig kvalitet i det fortsatta arbetet är också vår strävan mot att utbildning och forskning ska utmärkas av ett hållbarhetsperspektiv.

Vi har en spännande vår framför oss – präglad av förnyelse för att ytterligare öka vår kvalitet, konkurrens- och attraktionskraft.

Inga kommentarer

Viktiga rapporter i serien ”Vetenskap för profession”

Två nya rapporter i serien ”Vetenskap för profession” har publicerats och presenterats. Den 16 december var det release av rapporten ”Vetenskap på tvären: Akademiska värden, friheter och gränser”. Rapporten, vars redaktörer är Martin G Erikson, Jenny Johannisson och Johan Sundeen, är den tredje volymen som baseras på seminarier som startade med anledning av Humboldtuniversitetets 200-års jubileum 2010. Denna gång är fokus på tvärvetenskap och de utmaningar och möjligheter som en sådan ansats innebär. För Högskolan i Borås med missionen att utveckla och bedriva vetenskap för profession är frågan om hur tvärvetenskap utvecklas central. En utgångspunkt i praktikens problem innebär att akademiska discipliner måste förenas eftersom praktiska problem inte är disciplinära. En sådan förening måste ske samtidigt som ett ämnesmässigt djup bibehålls. Det finns inga genvägar utan traditionella akademiska krav och värden, gränsöverskridande forskningsarbete och praktisk relevans måste förenas.

Bidrag till rapporten har lämnats av medverkande vid de seminarier som genomförts. Totalt är det tio uppsatser som publiceras i antologin. Till detta kommer ett viktigt inledande kapitel författat av rapportens redaktörer där det bland annat framförs att tvärvetenskap hänger samman med nyfikenhet och en vilja att bredda kunskaperna och perspektiven utöver det som den egna disciplinen ger. Tvärvetenskap kan alltså betraktas som en del i ett bildningsideal. Den första uppsatsen i antologin ger ett vetenskapshistoriskt perspektiv på tvärvetenskap där det bland annat framförs att tvärvetenskapens glansdagar var för några decennier sedan. Den avslutande uppsatsen betraktar tvärvetenskap utifrån digitaliseringen och de möjligheter till textjämförelser, bearbetningar och informationsspridning som detta innebär. Författaren menar att digitaliseringen försvagar ramarna för vetenskapliga discipliner och öppnar för tvärvetenskap. Nya förutsättningar således för tvärvetenskap och nya glansdagar.

Den 19 december var det release av rapporten ”Textilreturen i Ullared – ett experiment om återvinning”. Rapporten är del tre i en serie rapporter som publicerats inom projektet ”Återanvändning och återvinning av kläder”. Projektledare har varit Karin M Ekström som i ett längre förord sammanfattar de resultat som framkommit i projektet som i och med publiceringen av rapport tre nu avslutas. Projektets syfte har varit att visa på lösningar som innebär att textila material återanvänds eller återvinns istället för att som idag slängas i soporna. Studierna har visat på de brister som finns idag och de svårigheter som det innebär att åstadkomma förändring. En högre grad av medvetenhet hos konsumenter och en ökad uppmärksamhet hos företag, organisationer och myndigheter är viktig. En ökad medvetenhet om problematiken kan leda till ett mer miljövänligt beteende.

Den nu publicerade rapporten är författad av Eva Gustafsson och Daniel Hjelmgren och är en utvärdering av en försöksverksamhet med insamling av textilier i Ullared i anslutning till varuhuset Gekås. Idén är att kunder till Gekås ska ta med sig uttjänta textila material för återvinning i samband med att varuhuset besöks för nya inköp. Utvärderingen visar att trots olika insatser för att göra möjligheten känd och tydlig har inte ”Textilreturen” motsvarat förväntningarna. En slutsats är att det tar lång tid att öka medvetenheten hos konsumenterna, det tar ännu längre tid att påverka beteenden och åstadkomma ny typ av handling. ”Textilreturen” är en lovvärd satsning och en förhoppning är att verksamheten successivt tar fart och att kommande utvärderingar kommer att visa på ökade insamlingsvolymer.

Rapporten ”Textilreturen i Ullared – ett experiment om återvinning” är nummer 25 och rapporten ”Vetenskap på tvären: Akademiska värden friheter och gränser” är nummer 26 i rapportserien. Syftet med rapportserien som startade 2007 är publicera resultat från pågående och avslutad forskning vid högskolan och att vara ett underlag för en kontinuerlig debatt inom lärosätet om förhållningssätt till och inriktning på utbildning och forskning.

Inga kommentarer