Månad: februari 2014

Vetenskap för profession – två nya rapporter

Med start 2007 finns vid högskolan en rapportserie benämnd Vetenskap för profession. Syftet med serien är att publicera resultat från pågående och avslutad forskning inom högskolans olika områden och fånga den bredd och det djup som forskningsverksamheten inom lärosätet har. Rapportserien blir en illustration av den inriktning som råder vid högskolan. Syftet med serien är också att vara ett fora för en debatt kring frågor om ideal för och inriktning och förhållningssätt till utbildning och forskning. Ambitionen är en utgivning av fyra till sex rapporter per år.

I dagarna publiceras två rapporter. Rapport nummer 27 har titeln ”Samverkan för hållbar stadsutveckling och tvärsektoriell samsyn”. Rapporten behandlar hur sociala risker hanteras i samverkan mellan olika aktörer. Frågan är hur samhällets aktörer hanterar problem som uppkommer i form av oroligheter, skadegörelse och bränder i bostadsområden. Begreppet sociala risker innefattar att det finns en osäkerhet kring hur problemen ska hanteras och hur samverkan mellan olika aktörer ska utformas. Begreppet är diffust men ska förstås, menar författarna, ses som ett verktyg för att beskriva och utveckla kunskap inom området. Frågan är om det är möjligt att få till stånd en samsyn mellan aktörerna och därigenom bättre förutsättningar att tillsammans hitta bra arbetsmetoder. Ett stort antal aktörer innefattas i studien och deras beskrivningar av problem och utmaningar i praktiken ställs mot tidigare studier kring samverkan och vilka problem och möjligheter som samverkan erbjuder.

I rapportens avslutande resonemang konstaterar författarna att samverkan är ett komplext fenomen och att det finns många olika uppfattningar kring hur samverkan ska styras om den överhuvudtaget ska styras. I samverkan uppstår nya former för maktutövning. Det behövs, menar författarna, djupare insikter hos de samverkande aktörerna kring vad samverkan innebär för dem och för hantering av de sociala risker som finns. En djupare insikt ger möjlighet att utveckla en samsyn. Studien visar att aktörerna har en gemensam uppfattning att det behövs tvärsektoriell samverkan och att de sociala riskerna inte kan hanteras av någon av aktörerna enskilt. Det som försvårar är olika bilder av problemet och olika arbetsmetoder. Det finns olikheter av strukturell art och av kulturell art. Resurserna är begränsade och de inblandade aktörerna har helt enkelt olika förhållningssätt och arbetsmetoder och att överbrygga detta är svårt. Rapporten är författad av Kristina Bartley och Matthias Ericsson.

Rapport 28 är författad av Lotte Dellve, Maria Wramsten Willmar, Christian Jacobsson och Gunnar Ahlborg jr. och behandlar chefer i vården och mötet med media. Vård- och omsorgsverksamhet tilldrar sig naturligt nog en stor medial uppmärksamhet. Det är en omfattande verksamhet av stor samhällelig betydelse och med stark fokus på den enskilde individen. Händelser av skilda slag inom verksamheten skildras i media och förklaringar till missöden och begångna misstag i möten med och i behandlingen av verksamhetens avnämare söks inte sällan i agerandet hos ansvariga personer. Felen söks inte i omvärldsförutsättningar, strukturer och organisationsmodeller utan på individnivå och hos verksamhetens chefer.

En incidens i verksamheten kan leda till stor uppmärksamhet, förklaringar ska klarläggas och ansvar ska utkrävas. Mediadrevet går. Rapporten ”Ledarskap i vården. Att möta media och undvika personfokuserade drev” syftar till att förmedla kunskaper om hur chefer påverkas av att bli personligt fokuserade i media. De genomförda studierna syftar också till att utveckla kunskaper kring och visa hur besvärliga mediasituationer kan undvikas och vilket stöd som cheferna behöver för att möta och hantera en stor negativ uppmärksamhet.

Rapporten innehåller beskrivningar av uppkomna situationer av skilda slag. Beskrivningarna utgör i sig ett syfte med rapporten som ett underlag för läsarens egna bedömningar och utveckling av handlingsberedskap. Rapporten och dess beskrivningar och resultat baseras på personliga intervjuer med chefer med erfarenhet av att ha varit i medias fokus och en webbenkät besvarad av vård- och omsorgschefer. Det är ett rikt underlag som grund för de resonemang som förs i rapporten. Som underlag för slutsatser och rekommendationer innehåller rapporten också en beskrivning av chefernas sammanhang, det vill säga de förutsättningar som råder och utvecklingstendenser och trender som finns vad gäller ledning och styrning av vård- och omsorgsorganisationer.

Rapporten innehåller en mängd observationer och tolkningar kring hur mediadrev uppkommer och bör hanteras. Viktiga frågor som ställs i avslutningen av rapporten är om det går att förutse och förbereda en mediagranskning och när berörda vet att processen är över. Ett sätt att besvara den senare frågan är att processen är över när chefen har förmåga att återigen fokusera på sitt uppdrag och vågar fatta kontroversiella beslut. Men för en del tar processen aldrig slut, vilket då kan förklaras av brist på stöd från chefer och medarbetare. Baserat på observationer och vunna insikter redovisar författarna också ett exempel på en strategi för att möta media. Här pekas bland annat på ledningsgruppens betydelse, stöd och handledning till berörda under processen och klarhet i vem som uttalar sig när och hur samtidigt som principen måste vara att alla i organisationen och verksamheten har rätt att uttala sig om de så vill. Rapporten belyser en mycket viktig fråga om hur öppenhet ska säkras samtidigt som orimliga konsekvenser för den enskilde måste undvikas.

1 kommentar

Rapport från styrelsemötet

Styrelsen för Högskolan i Borås sammanträde den 18/2 med många beslutsärenden på dagordningen. Årsredovisningen för 2013 fastställdes och vi kan konstatera att vi lägger ett bra år för högskolan bakom oss. Vi har ett högt söktryck till våra utbildningar, vi har genomfört utbildning i enlighet med de ramar vi tilldelats och våra forskningsresurser har ökat. Den externa forskningsfinansieringen uppgick 2013 till 66 miljoner, vilket är en ökning med drygt 20 procent. Vårt ekonomiska resultat prickar nästan exakt budget. Våra controllers som håller ihop arbetet med årsredovisningen fick oss välförtjänt beröm av styrelsen för en årsredovisning av hög kvalitet.

En annan beslutspunkt var Budgetunderlaget för 2015-2017, det vill säga högskolans framställan till regeringen om hur vi avser att bedriva och utveckla verksamheten under den kommande perioden och vilka särskilda satsningar som sker. Budgetunderlaget ligger till grund för den dialog vi för med regeringen och departementet och ett dokument där vi kan framföra vilka särskilda satsningar vi anser att regeringen bör stödja. För vår del handlar det om att få en mer rimlig ersättning för den verksamhet vi bedriver inom det konstnärliga området. Verksamheten är ett adelsmärke för vårt lärosäte och en viktig del i utvecklingen av högskolan. Det tror jag att vi är överens med regeringen om. Men för att utnyttja potentialen måste vi få avräkna fler designplatser, det vill säga få ett ökat takbelopp och få en ökad ersättning för konstnärlig forskning. Vi bejakar utvecklingen i Stockholm mot ett University of Arts, men förstår inte varför inte vi som redan har en komplett akademisk miljö med egna examensrättigheter på forskarnivå ges samma ekonomiska förutsättningar.

En tredje beslutspunkt var förändring av Styrelsens organisations- och beslutsordning föranledd av ny organisation. Beslut fattades om att ersätta dagens sex institutioner med tre akademier med följande benämningar och innehåll; Akademin för textil, teknik och ekonomi, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd samt Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Styrelsen fattade också beslut om inrättande av Enheten för verksamhetsstöd. På styrelsemötet presenterades det samlade organisationsschemat för högskolan där det också framgår att det inom akademierna ska finnas sektioner och inom verksamhetsstödet ska det finnas avdelningar. Särskilt utpekat är att två sektioner har rätt att benämnas högskolor, nämligen Bibliotekshögskolan och Textilhögskolan. En avdelning inom Verksamhetsstödet är vårt Bibliotek. Med utgångspunkt från styrelsebeslutet fortsätter nu arbetet med att precisera organisationen och ledningsstrukturen och att implementera den nya organisationen med sikte på att den ska vara på plats den 1 juli. Styrelsebeslutet markerar en milstolpe i vårt förändringsarbete mot en ny organisation och ett nytt arbetssätt.

Inga kommentarer

Science Park Borås – från idé till handling

Nu är det dags att etablera Science Park Borås på allvar. Tre förutsättningar gäller som är grunden för en Science Park med ett starkt innehåll och en tydlig profil.

Den första förutsättningen är att vi har ett samlat campus i och med Textilhögskolans flytt till Simonsland och tillkomsten av Textile Fashion Center. Den forsknings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet som ryms inom Textil Fashion Center eller Cluster 7, som vi också benämner centret, utgör en central del av Science Park Borås och ger Science Park Borås en särskild profil. Särskilt ska naturligtvis vinnväxtinitiativet Smart Textiles nämnas.

Den andra förutsättningen är den forskning med koppling till innovation och tillämpning som successivt växer fram och stärks vid Högskolan i Borås. En del av denna verksamhet samlas under paraplyet Centrum för välfärdsstudier (CVS). CVS byggs upp i samarbete med Borås Stad och syftar ytterst till att bidra till innovationer och verksamhetsutveckling i offentliga organisationer och då särskilt kommuner, landsting och regioner. En del av CVS kan också det samarbete som är etablerat med Södra Älvsborgs Sjukhus vara.

En annan del av högskolans verksamhet samlas under benämningen Centrum för hållbar tillväxt. Ett antal verksamheter med fokus på innovationer är redan på plats vid högskolan. Exempel är Swedish Institute for Innovative Retailing/Handelslabbet, Swedish Centre of Resource Recovery och Centrum för hållbart samhällsbyggande.

Science Park Borås består således av tre verksamhetsgrenar men med en stark koppling mellan de tre delarna och en stark koppling mellan näringsliv, offentlig förvaltning och akademi. Varje verksamhetsgren innefattar autonoma centrumbildningar, program och projekt, men för en gynnsam utveckling behöver de koordineras. En föreståndare ska därför utses för varje del och en av dessa föreståndare ska också ansvara för att hålla samman helheten Science Park Borås.

Den omorganisation som högskolan nu genomför där tre akademier etableras stödjer också utvecklingen av en Science Park Borås enligt ovan. Nästa steg är nu att utse föreståndare för de tre delarna med uppgift att precisera innehåll och upprätta planer och budgetar för verksamheten.

Den tredje förutsättningen är en stark och etablerad stödstruktur. Inom Science Park Borås finns en mycket väl fungerande inkubator och en nationell inkubator med inriktning mot mode. Högskolan har ett holdingbolag och är idag delägare i ett flertal bolag med utvecklingspotential. Ett bolag helägt av Borås Stad benämnt Borås Stads Textile Fashion AB är etablerat för att skapa aktiviteter inom campusområdet och då särskilt på Simonsland. Vidare finns innovationsstödjande verksamheter såsom Drivhuset, Navet och Connect Väst.

 

Inga kommentarer

Utmaningar för högre utbildning och forskning – från avslutningen av HeLP

Ledarutvecklingsprogrammet HeLP 3 avslutades i går. Vår prorektor Martin Hellström har deltagit och jag hade förmånen att tillsammans med ett stort antal rektorskollegor medverka på avslutningen. Den gick till på det sättet att vi rektorer delades in i grupper och gavs i uppgift att diskutera tre stycken olika teman. Temana var Bredd och spets inom forskning, Akademin i samhället – förändrad kunskapssyn samt Nationell strategi för utbildning. Temana innefattade ett antal utmaningar, dilemman och vägval för högre utbildning och forskning.

Det blev givande och intensiva diskussioner som illustrerade att vi som ledare i akademin har att hantera ett antal konkurrerande värden. Vi ska samtidigt klara bredd och djup, spetsforskning och hög kvalitet på utbildning på grundnivå och avancerad nivå och utbildning för dagens arbetsmarknad och morgondagens. Min uppfattning är att det finns i vårt uppdrag att hantera konkurrerande värden, vilket innebär att vi inte ska betrakta dem som konkurrerande utan som uppgifter som vi ska och måste hantera. Vi ska formulera våra strategier och tillämpa styr- och organisationsmodeller som är ändamålsenliga för de mål vi har satt upp för vårt lärosäte.

Detta motsäger emellertid inte betydelsen av en debatt kring de förutsättningar som råder för högre utbildning och forskning och vad som är önskvärt. Vi behöver sprida kunskap om vår verksamhet och den stora betydelse för samhällsutveckling som autonoma universitet och högskolor har. Vi behöver sinsemellan resonera om hur högskolelandskapet bäst förändras. Det handlar om att tillsammans komma fram till eventuell fördelning av uppgifter och om att tillsammans bygga starka utbildnings- och forskningsmiljöer. Vårt forskningsstrategiska samarbete med Högskolan i Skövde kring fyra forskningsteman utvecklar sig mycket väl och kan kanske komma visa sig vara en förebild för hur mindre lärosäten med profil och idéer kan bygga miljöer som kan konkurrera med större traditionstyngda miljöer.

En annan viktig sak är att vi skulle gynnas av en resursfördelningsmodell från regeringen som innebar stöd för lärosätenas specifika styrkeområden och satsningar. För vår del är ökade resurser till vår konstnärliga verksamhet mycket viktiga. Vi har gjort allt vi kan med tilldelade medel och vi har också fått starkt regionalt stöd. Nu måste regeringen ges oss bättre förutsättningar om den vill se ett nationellt centrum för textil utbildning och forskning fortsätta utvecklas. Och varför ska inte vi ha samma förutsättningar för konstnärlig forskning som de konstnärliga lärosätena i Stockholm. Vi har ju till skillnad från dem dessutom examensrättigheter på forskarnivå.

Tillbaka till seminariet. Vi var överens om att bli mer aktiva i debatten och verka för en mer givande dialog mellan lärosätena och gentemot vår uppdragsgivare. Vi vill ha ett samlat anslag till utbildning och forskning. Vi ser gärna att regeringen tar initiativ till utveckling av en utbildningsstrategi. Hösten 2015 ska vi troligtvis lämna ett underlag till regeringen för arbetet med den kommande forsknings- och innovationspropositionen. Låt detta underlag och den kommande propositionen också innefatta utbildning.

Inga kommentarer