Månad: mars 2014

Ny organisation för Högskolan i Borås

Styrelsen för Högskolan i Borås fattade den 18 februari beslut om ny organisation för högskolan baserad på tre akademier och en enhet för Verksamhetsstöd. Benämningarna på de tre akademierna är Teknik, textil och ekonomi, Vård, arbetsliv och välfärd samt Bibliotek, information, pedagogik och IT. Beslutet i styrelsen var en milstolpe i vårt förändringsarbete. Därefter har beslut fattats om vilka verksamheter som ska föras till vilken akademi och inom kort fattas det beslut om avdelningsstrukturen inom verksamhetsstödet.

Beslut har också fattats om anställningarna som chefer för de tre akademierna. Akademichef för Textil, teknik och ekonomi är Mikael Löfström, akademichef för Vård, arbetsliv och välfärd är Lotta Englund och chef för Bibliotek, information, pedagogik och IT är Ann-Sofie Axelsson. Akademicheferna tillträder den 1 juli men kommer under våren att arbeta på deltid med att förbereda för den nya organisationen. En av de viktigare frågorna nu är att utreda hur struktur och ansvar inom akademierna ska utformas. Akademichefernas uppgift är att föreslå en struktur, rektor fattar beslut. Det är mycket positivt att våra akademichefer är utsedda och att klarhet nu finns om vilka de tre medarbetarna är. Det är också mycket positivt att Jenny Johannisson tillträtt uppdraget som vice rektor för forskning. Jag är också mycket tillfreds med att avdelningsstrukturen inom verksamhetsstödet snart är beslutad och att rekrytering av chefer pågår.

Det är mycket kvar att göra innan den nya organisationen är genomförd och ett omfattande förberedelsearbete sker nu inom implementeringsprojektet. Ett flertal viktiga pusselbitar har nu fallit på plats som gör att implementeringsarbetet kan intensifieras. Det är min övertygelse att det förändringsarbete vi bedriver kommer att innebära att formulerade effektmål uppnås och bidra till ännu högre kvalitet i utbildning, forskning och verksamhetsstöd. En kvalitetshöjning som innebär ökad attraktionskraft och långsiktig konkurrensförmåga. 

Inga kommentarer

En publikationsdatabas av hög kvalitet

Vi behöver utveckla en gemensam publikationsdatabas av hög kvalitet. Kungliga biblioteket har ett regeringsuppdrag att i samarbete med Vetenskapsrådet och med universitet och högskolor genom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) vidareutveckla den svenska publikationsdatabasen SwePub för att möjliggöra och kvalitetssäkra bibliometriska analyser. SwePub ska vara en heltäckande datakälla enligt det formulerade syftet. En förutsättning för att kunna använda databasen för jämförelser och resursfördelning är att alla är med och levererar data i enlighet med de krav som kommer att gälla. Det finns idag en viss osäkerhet rörande SwePubs status. Många förefaller invänta att systemet blir klart, vilket i sin tur förutsätter att alla är med eller i alla fall försäkrar att de kommer att vara med. Det kan lätt uppstå ett slags moment 22 som förhindrar utveckling. En väg vidare är att frågan behandlas i SUHF och att ett tydligt ställningstagande görs till förmån för utveckling och användning av SwePub.

Nyligen uppdagades att en välrenommerad vetenskaplig tidskrift inte alls såsom uttryckts byggde på refereegranskning utan publicerades utan den typen av genomgång och kritisk bedömning. De fåtal artiklar som vi hade i vårt digitala arkiv vid Högskolan i Borås har vi valt att omedelbart omklassificera från refereegranskade till övrig vetenskaplig artikel. Händelsen aktualiserar dels frågan om vikten av enhetlighet och att alla gör på samma sätt, dels att det finns en ordning på lärosätena som kan hantera frågor om publicering och klassificering, till exempel en publikations- och publiceringsgrupp med företrädare för kollegiet och för biblioteket som kan fatta beslut i dessa frågor.

Att tillse att alla gör på samma sätt är en del av utvecklingen av kriterier för inrapportering till SwePub. Ett syfte är nämligen också att skapa en enhetlig syn på registrering av publikationer. Låt mig i sammanhanget skicka med att kriterier borde utvecklas för vad som krävs för att en publikation ska kunna sägas behandla hållbar utveckling. Om detta innefattades i registrering skulle resurser kunna fördelas till lärosäten och forskningsmiljöer som satsar på forskning om hållbar utveckling. Låt mig också stryka under vikten av att resultatet av konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete registreras så att det kan ligga till grund för analyser, jämförelser och resursfördelning.  

Inga kommentarer

Den ekonomiska vårpropositionen – några noteringar

Vårpropositionen innebär att universitet och högskolor tilldelas 10 500 nya platser fullt utbyggt 2018. Nya medel tillförs och det samlade takbeloppet kommer allt annat oförändrat öka med cirka 800 Mkr. Det är ingen generellt ökad tilldelning utan satsningen handlar nästan uteslutande om utbyggnad av lärarutbildningen och då framför allt utbildning av förskollärare och lågstadielärare. Totalt 5 600 platser fullt utbyggt. I det första fallet är den huvudsakliga förklaringen stora pensionsavgångar och i det andra fallet är förklaringen utbyggnaden till en tioårig grundskola. Satsningarna är viktiga men en gynnsam utveckling förutsätter ett högt söktryck och kapacitet hos lärosätena att upprätthålla hög kvalitet i utbildningen.

Till satsningen på fler platser kommer också särskilda åtgärder inom naturvetenskap och teknik, bland annat en examenspremie på 25 tkr till maximalt 75 tkr. En hög aktivitetsnivå gäller för att möta den problembild som finns inom lärarutbildningen och skolan. Utmaningen är betydande. Mot åtgärderna och strävan att öka attraktiviteten för läraryrket och lärarutbildningar står en hägrande högkonjunktur. Antalet presumtiva studenter påverkas också av en minskning av studentkullarnas storlek om några år. Vi kan nog förvänta oss ytterligare insatser av såväl kortsiktig som långsiktig karaktär för att göra arbete i förskola och skola mer attraktivt, och inte minst för att få lärare till de naturvetenskapliga ämnena.

En mindre satsning sker också på vårdutbildningar. Barnmorskeutbildningen tillförs 150 nya platser vilket är en 50-procentig ökning och specialistsjuksköterskor tillförs 400 platser, vilket är en ökning med 20 procent. Även här gäller att kapacitet måste finnas att med bibehållen kvalitet genomföra ett större utbildningsuppdrag.

En mycket positiv sak är förändrade migrationsregler. Studenter som genomfört fyraårig forskarutbildning ska ges permanent uppehållstillstånd och studenter som genomfört högskoleutbildning ges möjlighet att stanna kvar upp till sex månader efter utbildningen. Viktiga och efterlängtade beslut och förändringar.

Inga kommentarer

Bibliotekens roll och viktiga utvecklingsfrågor

Forum för bibliotekschefer är en permanent arbetsgrupp inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Jag har förmånen att sedan årsskiftet vara ordförande i styrgruppen och en förbindelselänk mellan arbetsgruppen och förbundsförsamlingen. Med ordförandeskapet följer också en rad uppdrag och aktiviteter som handlar om bibliotekens uppdrag, roll, verksamhet och framtida möjligheter och utmaningar.

Ett antal för kvaliteten på högre utbildning och forskning centrala frågor utreds och diskuteras för närvarande. En av dessa är utvecklingen av publikationsdatabasen SwePub. Det finns ett regeringsuppdrag till Kungliga Biblioteket att utveckla en publikationsdatabas som kan ligga till grund för analyser av publikationsmönster och för resursfördelning. Det är välkommet med en databas som är bredare än den som används idag för fördelning av resurser. Men en snabb och gynnsam utveckling förutsätter att universitet och högskolor är beredda att avsätta resurser och leverera underlag av hög kvalitet. En användning av databasen för resursfördelning förutsätter också att alla universitet och högskolor är med och levererar in underlag enligt bestämda mallar. Så är inte fallet idag.

Utvecklingsarbetet rörande SwePub är en del av en bredare fråga om bibliotekens ansvar för forskningsinformation och tillgänglighet. Viktiga frågor är vilken typ av information som ska finnas tillgänglig och var och vilka förväntningar som är berättigade och relevanta för forskare. Den senare frågan handlar om hur samverkan mellan bibliotekarier och forskare organiseras.  Tillgänglighet aktualiserar frågan om publicering och open access. Den ordning som gäller idag där vi från universitet och högskolor levererar underlagen till tidskrifterna för att i nästa fas prenumerera till höga kostnader för att få tillgång till refereegranskade publicerade artiklar är viktig att diskutera och pröva. Dessutom är det ju vi som granskar kommande artiklar och gör det gratis. En fortsatt utveckling mot öppenhet och tillgänglighet parallellt med att höga kvalitetskrav ställs på publicerade artiklar är mycket väsentlig.

En annan viktig fråga handlar om lärmiljöer på campus eller i distansutbildning. SUHF har förberett att ta ett rejält grepp i frågan och i ett sådant utrednings- och utvecklingsarbete är representanter från våra bibliotek nödvändiga. Frågan inbegriper strategiska ställningstaganden, utformning och utveckling av högskolepedagogik och utveckling av tekniker och verktyg för att stödja studenter och lärare. Det är bra att ett samlat grepp tas i frågan om kvalitetsutveckling av miljöer för lärande och vilka resurser som fordras.

Inga kommentarer

Jämställdhet

Jämställdhet innebär lika möjligheter för kvinnor och män att verka och utvecklas i samhället och i samhälleliga organisationer. Vikten av uppmärksamhet på orättvisor och att inte acceptera osakliga olikheter är stor. Vi tänker jämställt, vi uppfattar oss vara jämställda men noterar samtidigt stora skillnader vad gäller till exempel lönenivåer, representation i bolagsstyrelser och antalet professorer på universitet och högskolor. Vi noterar alltfler kvinnor i högre utbildning och en tilltagande problematik i att yngre män väljer bort studier. Detta föranledde oss att för drygt ett år sedan genomföra ett seminarium under rubriken ”Women Learn, Men Earn – en hållbar framtid”. Ett sätt att uppmärksamma ett fenomen och en problematik och diskutera orsaker och konsekvenser.

Högskolan i Borås jämställdhetsarbete är en del i vårt arbete med lika villkor. Innebörden av lika villkor är att alla individer oavsett bakgrund, sexualitet, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet och kön har lika rättigheter och möjligheter. Lika villkor gäller för alla; studenter, medarbetare och samarbetspartners, alla ska bemötas likvärdigt och välkomnande. Lika villkor är en del i vårt hållbarhetsarbete. Vi förenar visionen om att bli det tredje universitetet i Västsverige med ambitionen utveckla det hållbara universitetet. Härmed avses fokus på hållbarhet i utbildning, forskning och samverkansprojekt av skilda slag. Det hållbara universitetet har också ett campus som är en förebild avseende tillgänglighet, teknik och ekonomi. Vi arrangerar ett debattseminarium den 18 mars under rubriken ”Högskolan i Borås – ett hållbart universitet”. Jag hoppas på ett stort deltagande och att många perspektiv på innebörden av utvecklingen mot ett hållbart universitet behandlas. Ett av dessa perspektiv är jämställdhet mellan kvinnor och män

Inga kommentarer

Var tar mycket hög kvalitet vägen?

Universitetskanslersämbetet har nu redovisat resultatet av 1 621 utvärderingar i den pågående utvärderingscykeln. Det samlade resultatet är att 16 procent av utbildningarna har fått omdömet mycket hög kvalitet, 69 procent hög kvalitet och 15 procent bristfällig kvalitet. Om det är en rimlig fördelning, alltför positiv eller för självkritisk mot våra egna utbildningar är svårt att svara på. Åsikterna om systemet är många och ett förbättringsarbete inför nästa omgång är angelägen. Ett sådant arbete pågår och en rad olika aktiviteter för att samla in synpunkter och testa förbättringar planeras. En grundläggande, nödvändig men problematisk förändring är att vidga resultatbegreppet. Till denna fråga finns det anledning att återkomma. 

En omständighet som är viktig att notera är att andelen utbildningar med mycket hög kvalitet i de senast redovisade utvärderingarna, undantaget examina i filosofi, har minskat. Knappt nio procent av utbildningarna i de sex senast redovisade utvärderingsomgångarna har givits omdömet mycket hög kvalitet och undantas filosofiutbildningarna är det knappt fem procent. Till exempel så fick endast en av 24 sjuksköterskeutbildningar omdömet mycket hög kvalitet. Det känns märkligt att inte fler utbildningar inom detta område når upp till den högsta betygsnivån, med tanke på resultatet av tidigare bedömningar av sjuksköterskeutbildningarna. 

Det kanske bara är en tillfällighet att färre utbildningar i de senaste presenterade utvärderingarna inte tilldelats omdömet mycket hög kvalitet. Men det finns anledning att närmare studera hur bedömningarna är gjorda och om kraven för mycket hög kvalitet av någon anledning skärpts. Vikten av kalibrering mellan utbildningar har påtalats av Universitetskanslersämbetet och det känns nu onekligen väldigt angeläget. En del i systemets kvalitetsdrivande innebörd är möjligheten att få överbetyg och att vara ett föredöme. Det är också viktigt att inte helt olika krav ställs på olika utbildningar och examina.  

Inga kommentarer