Månad: maj 2014

Ranking på gott och ont

Häromdagen publicerades Urank 2014. Rankingen upprättas av en från myndigheter helt fristående grupp av personer med stor förtrogenhet med förutsättningar för verksamheten inom högskolor och universitet. Rankingen belyser sex aspekter som i sin tur baseras på ett antal variabler som hänger samman med kvalitet på högre utbildning. Totalt är det 27 stycken och ambitionen är naturligtvis att dessa ska spegla kvalitet och för att kunna göra jämförelser mellan lärosäten och utveckling över tid. Valet av variabler är dock inte invändningsfritt. Det går lätt att konstatera att variablerna stödjer en hög värdering av specialinriktade och forskningsintensiva lärosäten. Omfattningen på verksamheten är också betydelsefull. Överst år efter år är Karolinska institutet med Handelshögskolan i Stockholm som tvåa. Högt upp finns också de stora lärosätena Uppsala och Lund.

Rankingen ska tas för vad den är. Den är ett sätt att mäta och följa utvecklingen för det egna lärosätet. Det finns ju även andra mätningar som vi behöver förhålla oss till i form UKÄ:s utbildningsutvärderingar, tilldelningen av kvalitetsmedel till forskning liksom Naturvårdsverkets ranking av myndigheternas kvalitet i miljöarbetet. Dessutom uppmärksammas inte rankingen inte lika mycket som tidigare, vilket sannolikt kan förklaras av att den tenderar att mäta förutsättningarna för verksamheten snarare än innehållet i verksamheten.

Högskolan i Borås hamnar i årets ranking på 16:e plats av 28 lärosäten. Det är en uppgång från en 21:a plats 2013. Vår placeringsförändring är den största enskilda förändringen år 2014. I en artikel i Svenska Dagbladet konstaterar en av Uranks konstruktörer att ”Borås och Södertörn hittar man ganska högt upp i vissa rankingar. Det måste bero på ett skickligt och medvetet kvalitetsarbete”. Vad förklarar då vår relativt sett kraftiga uppgång? Framförallt är det en förbättring inom aspekten forskning; vi har ökat andelen forskning av totala kostnader, andelen konkurrensutsatta medel och antalet disputerade per professor. Dessa förändringar, som är helt i enlighet med vår strategi, slår igenom i rankingen. Andra variabler och viktiga kvaliteter som bidrar till att vi hamnar högt på rankingen är förstahandssökande per antagen student, studenternas etablering på arbetsmarknaden och andelen utbildning på avancerad nivå.

Vi ska inte dra alltför stora växlar på utfallet av rankingen, men samtidigt måste vi ändå konstatera att vi förbättrar oss och står oss väl i konkurrensen med andra lärosäten. Vi följer våra strategier för att bli ett 60:40 lärosäte med kompletta akademiska miljöer och med studentens lärande i centrum. I takt med att vi närmar oss målen kommer vi också att förbättra våra värden i rankingen.

Inga kommentarer

Nu är alla samlade under ett tak!

Vilken folkfest det har varit sedan avtäckningen av ”House of Knowledge” i torsdags och invigningen av Textile Fashion Center. Nu är vi alla på plats och vi har de allra bästa förutsättningarna för att tillsammans göra något riktigt bra!

Det är verkligen en förvandling som skett. Jag minns den första gången som Kjell Berggren på Kanico visade runt mig i Konstsilkes fabriker, året var 2007. Det var en sliten byggnad och miljö och jag måste erkänna att jag var aningen skeptisk till möjligheterna att flytta vår Textilhögskola dit. Men Kjell tvekade inte på om det var möjligt. Jag hade mött en sann visionär.

Jag minns också alla de möten i projektgrupperna som vi haft under arbetet. Oftast Kjell Berggren, Hanna Lassing, Christer Johansson, Svante Stomberg, Karin Cardell och jag. Det har varit ett antal blocklayouter och detaljlayouter och samverkansavtal. Det finns många ord för vår process. Ett är Lärorikt! Nu kan jag konstatera att våra diskussioner och processer, ledde fram till att vi var med och skapade något riktigt bra! Tack för ett givande samarbete.

Vi flyttade ju in i Textile Fashion Center redan i höstas och i oktober invigde vi Textilhögskolans nya lokaler. Därmed har vi ett campus av högsta kvalitet med lokaler på Simonsland som är av allra högsta kvalitet. För högskolans del innebär vårt samlade campus en förhöjning av vår attraktionskraft. Här finns möjligheter till samarbete över alla tänkbara gränser.

I det här sammanhanget är det viktigt att också framhålla Sparbanksstiftelsen, Paul Frankenius och Joakim Hedins engagemang. Tack för den fantastiska skulpturen Pensas House of Knowledge som förhöjer. Den är ett uttryck för kvalitet, globalisering och kreativitet.

Nu ska vi använda campus på bästa sätt och utveckla samarbeten av skilda slag. Jag ser fram emot sprudlande aktiviteter och möten mellan vetenskap, innovation, kultur och affärsverksamhet. Tillsammans ska vi beskriva det önskvärda tillståndet och formulera våra strategier. Jag har lärt mig att mål ska formuleras utifrån synsättet: future of desire och inte future of faith.

Tack Kjell och Hanna för att ni lever efter devisen future of desire. En särskild eloge för att ni vågade, hade tålamod med oss och för ert engagemang för staden och högskolan. 

Inga kommentarer

Egenskaper för framgångsrika kommuner – avsnitt 3

Hösten 2008 kom krisen till kommunerna efter bolånekris i USA, Lehmann Brothers konkurs, stor oro på de finansiella marknaderna och en befarad kraftigt minskad tillväxttakt och sysselsättningsgrad. Skatteutfallsprognoserna för de närmaste åren visade på dramatiska minskningar av skatteintäkterna och behov av stora verksamhetsanpassningar inom kommunerna om kravet på ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning skulle kunna upprätthållas. Företrädare för många kommuner runt om i landet uttryckte mycket stor oro för utvecklingen och för konsekvenserna för den kommunala verksamheten och ekonomin.

Idén väcktes då att i stor skala studera hur kommunerna möter och hanterar krisen. Vilka är de förändringar som gör att en kommun på ett framgångsrikt sätt klarar att hantera krisen? Kommunforskning i Västsverige tillsammans med övriga universitetsbaserade kommunforskningsinstitut utvecklade och formulerade ett forskningsprogram och hösten 2009 kunde forskningsarbetet starta. 47 kommuner anslöt och medverkade i programmet. En första diskussion med medverkande kommuner handlade om vilken den övergripande frågeställningen var och många motsatte sig då att begreppet kris skulle användas, istället skulle frågan vara ”Hur hanterar kommunerna besvärliga situationer?”.

När intervjuer i kommunerna sedermera startade våren 2010 var en av frågorna ändå hur kommunen hanterat krisen. Det visade sig då att många av de intervjuade inte alls ville kännas vid att det varit någon kris. Det som hände hösten 2008 var långt ifrån särskilt allvarligt och kunde tämligen enkelt hanteras. Svaren väcker frågan varför kommunföreträdare, politiker och tjänstemän, inte alls höll med om att det varit någon kris. Alla minns vi ju den dramatik som präglade samhällsutvecklingen och framtidsbedömningar hösten 2008. Tänkbara förklaringar till varför en kris inte erkänns är:

1)    Det vittnar om bristande omvärldsanalys, ledning och styrning att hamna i en akut krissituation. En framgångsrik kommun hamnar aldrig i en kris och att i efterhand bekräfta att en krissituation fanns undviks.

2)    Det är en naturlig efterhandskonstruktion att inte erkänna eller acceptera krisen. Den är över och har förbleknat. Organisationer och individer minns helt enkelt inte, eller vill inte minnas, svårigheterna.

3)    Det blev aldrig någon kris eftersom staten gick in med stora finansiella förstärkningar i form av en ökning av de generella statsbidragen. Totalt 17 miljarder.

4)    Krisen, det som blev kvar efter statliga insatser, hanterades genom klassiskt besparingsarbete.

5)    Krisen relaterades, av de som var med då, till tidigare kriser, framförallt till finanskrisen i början av 1990-talet och i den jämförelsen var utvecklingen hösten 2008 oproblematisk.

6)    Många hade en god ekonomi, tillräcklig motståndskraft och framförhållning så något krisläge uppstod aldrig.

Slutsatsen är att det behövs mer än de dramatiska förändringar som skedde hösten 2008 för att kommunerna ska vidta mer genomgripande förändringar. Innovationer lyser med sin frånvaro, klassiskt besparingsarbete bedrivs däremot. En annan slutsats är att kriser och hur de uppfattas och hanteras måste studeras när de pågår och inte i efterhand för då har de inte funnits, möjligtvis reducerats till besvärliga situationer.

Inga kommentarer

Vecka 19: En händelserik vecka

Måndag: Rektorsseminarium i Universitetskanslersämbetets (UKÄ) regi om kvalitet i högre utbildning och forskning. Seminariet inleddes med en redovisning om det aktuella läget och utvecklingen för högre utbildning och forskning i Norge av statssekreteraren Björn Haugstad. Problemen är många och utmaningarna stora. Utbildningen håller på många håll inte tillräcklig hög kvalitet och forskningen är inte konkurrenskraftig, vilket bland annat visar sig i svag utväxling på de medel som Norge bidrar med till EU:s forskningsbudget. Sverige har betydligt bättre utväxling, vi publicerar mera och citeras oftare, men enligt statsekreteraren Peter Honeth, som talade efter Björn, är en fortsatt profilering och satsning på excellenta miljöer av avgörande betydelse. Lärosätena måste våga prioritera och satsa på de forskare som utmärker sig enligt statssekreteraren. Under diskussionen framhölls rörande utbildning vikten av att professorer medverkar i undervisningen. Idealet är för många den amerikanska modellen där professorer är med från första början och hittar adepter som de kan följa genom grundutbildningen för att därefter rekrytera till forskarutbildningen. Björn påpekade nödvändigheten i att krav på pedagogisk meritering innefattas vid rekrytering av professorer. Vid seminariet redovisades också ett universitets- och ett högskoleperspektiv på utvecklingen. Här framhölls för högskolornas del den stora betydelse, som möjligheten att examinera på forskarnivå har haft. Jag delar den uppfattningen och vill också understryka betydelsen av kommande utvärdering av forskarutbildningar som ett led i kvalitetsutvecklingen och fortsatt profilering.

Tisdag: Mötesplats Sociala Media (MSM), som är ett samarrangemang mellan Borås Stad och högskolan, genomfördes i Kulturhuset. Mötesplatsen inleddes med att Sparbanksstiftelsen Sjuhärads pris till årets profil inom sociala media delades ut. I år gick priset till Linda Thomsgård för hennes bidrag till en mer jämställd och demokratisk utveckling. Linda var också konferensens första föredragshållare. Hon beskrev varför och hur Rättviseförmedlingen utvecklats och visade med många illustrationer på bristen på jämställdhet i dagens samhälle. Det finns en kraftig manlig dominans i ledningen av samhällsorganisationer och i opinionsbildningen. Befintliga strukturer och för givet tagna förhållningssätt och handlingar stödjer och stärker manlig dominans. På MSM medverkade också vår professor Jan Nolin som talade om möjligheter och risker med stordata. Genom tolkning av stora mängder data, till exempel Facebookinlägg och Twitterflöden kan förändringar och handlingar predikteras. Naturligtvis en möjlighet att förutse och förebygga kritiska händelser inom samhällsfunktioner, men det finns också något hotfullt och icke önskvärt i utvecklingen mot ”The Predictative Society”.

Onsdag: Akademiska Hus redovisade utkast till slutrapport rörande arbetet med Campus Borås 2025. Rapporten ska nu färdigställas och efter diskussioner inom högskolan ska de förslag som utmejslas redovisas för Borås Stads kommunledning.

Torsdag: Deltog på Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) styrelses datormöte på punkten om utvecklingen av den gemensamma publiceringsdatabasen SwePub. Viktigt att SwePub blir av hög kvalitet och används av alla. På eftermiddagen var det möte i Samrådsarenan där företrädare för Borås Stad, näringslivet och högskolan och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut möts för att informera varandra om utveckling och tillstånd och diskutera gemensamma angelägenheter. Avslutade dagen med generalrepetition inför fredagens högtid och Rektors middag tillsammans med de professorer som ska installeras och de doktorer som ska promoveras.

Fredag: Hälsade välkommen till professors- och docentföreläsningar. Mycket givande och lärorikt att lyssna till hur en forskarkarriär har utvecklats och att lyssna till spännande resultat från genomförda projekt. På eftermiddagen var det så dags för professorsinstallation och doktorspromovering. Jag installerade två nya professorer och Martin Hellström promoverade tre nya doktorer, för övrigt första gången som vi hade egen doktorspromovering, en milstolpe i högskolans utveckling. Det blev en bra ceremoni och ett mycket trevligt mingel därefter. I maj 2015 är det dags igen.

Inga kommentarer

En ny akademisk tradition på högskolan

Jag vill i dagens blogg dela med mig av mitt högtidstal vid professorsinstallation och doktorspromovering fredagen den 9 maj. Ett tal som riktades till alla närvarande från styrelseordförande, rektorskollegor, hedersgäster, nya professorer, doktorer och docenter, studenter, kollegor.

”Det är viktigt att värna akademiska traditioner. En akademisk högtid är ett tillfälle att uppmärksamma utmärkta insatser och en möjlighet för oss inom akademin att visa upp vår verksamhet och ett tillfälle för att fira. Det är mycket trevligt och uppmuntrande att så många har kommit hit idag för att följa vår ceremoni och bidra till uppmärksamhet och uppskattning av de medarbetare för vilka dagens ceremoni är ägnad.

Högskolan i Borås installerar för sjunde gången professorer och vi promoverar för första gången doktorer. Vi fick rättigheter att examinera på forskarnivå inom väldefinierade styrkeområden 2010 en oomtvistligt bra parlamentarisk reform, och har nu egna doktorer. Denna akademiska högtid är därför premiär för promovering och markerar en milstolpe i högskolans utveckling. Som rektor vid högskolan är det mycket hedrande och glädjande att få välkomna nya professorer och aktivt få medverka vid denna första promovering. Det är också trevligt att genomföra ceremonin i nya lokaler och på vårt samlade citycampus, landets bästa campusområde.

Universitet och högskolor är utbildning och forskning. Vår huvuduppgift är att på vetenskaplig grund förmedla kunskap till våra studenter och förbereda dem för ett inspirerande och framgångsrikt yrkesliv. Kunskaperna ska stödja en karriär i yrkeslivet, ett yrkesliv som kommer att präglas av föränderlighet. Vi behöver förbereda studenterna för att kunna möta nya krav och oväntade situationer. Kunskap som ger perspektiv på utvecklingsförlopp och framtid är mer behövd än någonsin. Det är sådan kunskap vi förmedlar.

Universitet och högskolor möter årligen närmare fyrahundratusen studenter. Vi har möjlighet och ansvar för att i dessa möten bidra till ökad förståelse och engagemang i frågor som berör samhällsutvecklingen i en bred bemärkelse. Vår tids stora utmaning är att åstadkomma en hållbar utveckling. Vi konstaterar en fortsatt alltför stor påfrestning på miljö och natur, ekonomiska modeller som inte är tillräckligt robusta utan leder till finansiella kriser och brist på social integration och utanförskap. Jag vill understryka betydelsen av att vi inte väjer för dessa stora utmaningar, att vi inom universitet och högskolor lever som vi lär i vår egen verksamhet, problematiserar samhällsutvecklingen i utbildning och forskning, medverkar i utvecklingen av tekniska lösningar för hållbarhet och därigenom aktivt bidrar till en gynnsam samhällsutveckling. Min devis som rektor vid Högskolan i Borås är ”Öppenhet för idéer, ansvar för framtiden”. Stor uppmärksamhet på hållbar utveckling i utbildning, forskning och verksamhetsstöd är helt i linje med devisen och vad jag önskar bidra med i utvecklingen av vårt lärosäte. 

Vårt lärosäte har, enligt min uppfattning, men också, vilket är det väsentliga enligt studenter, samverkanspartners, forskningsfinansiärer, en attraktiv, intressant och en bra utbildnings- och forskningsprofil. Bra söktryck och god extern forskningsfinansiering är bevis. Vi har fokus på programutbildningar och forskning som utmärks av flervetenskap och hållbar utveckling.

Vi möter en allt tuffare konkurrenssituation på såväl utbildningssidan som forskningssidan. Det är viktigt att utifrån en djup förståelse för de omvärldsförutsättningar som råder formulera tydliga mål fulla av ambition med studenten i centrum, god balans mellan utbildning och forskning, vi talar om oss som ett kommande 60:40- lärosäte, och med hållbar utveckling som ett självklart perspektiv. Högskolan i Borås mål och strategier formuleras nu med en ny organisation där vi ännu bättre än idag kommer att kunna använda de kompetenser som finns inom lärosätet och bygga starka utbildnings- och forskningsmiljöer och med ett behovsanpassat verksamhetsstöd. Till våra gynnsamma omvärldsförutsättningar hör det goda samarbetet vi har med aktörer i vår omgivning; näringsliv, kulturliv, offentlig verksamhet och med andra lärosäten nationellt och internationellt.

Installation

Jag vänder mig till våra nya professorer. Vi installerar idag två professorer Margareta Oudhuis och Katriina Byström. En professur är ett bevis på en framgångsrik akademisk karriär. Den ger möjligheter till fortsatt egen forskning men framförallt innebär en professur ansvar för ledning av forskning och stöd till andra, handledning av doktorander och studenter. Förväntningarna på er höga att utveckla starka utbildnings- och forskningsmiljöer och fruktbara nationella- och internationella samarbeten. Ni är båda väl bekanta med vår verksamhet och jag vet att ni kommer att bidra i vårt fortsatta arbete med att utveckla lärosätet och vår utbildning och forskning. Ni kommer att få stor betydelse för vårt lärosätes fortsatta utveckling.

Grattis och lycka till! Ni är hjärtligt välkomna som professorer vid Högskolan i Borås. ”

Inga kommentarer

Egenskaper för framgångsrika kommuner – avsnitt 2

Kommunforskning i Västsverige genomför årligen en enkät riktad till landets samtliga ekonomichefer. Syftet med enkäten är att fånga trender och tendenser i hur kommuner leds och styrs och uppfattningar om kommunernas ekonomi och utveckling. En av frågorna är en operationalisering av fenomenen kontinuitet och förändring. Ekonomichefer får ta ställning till huruvida egenskaper som förknippas med kontinuitet respektive förändring är utmärkande för kommunen. Totalt är det åtta egenskaper, hälften har med kontinuitet att göra och hälften med förändring. För de respektive egenskaperna beräknas balansmått där de som inte instämmer i att en egenskap kännetecknar kommunen har subtraherats från de som menar att egenskapen är ett kännetecken. Följande balansmått blev resultatet av ekonomichefernas bedömning av de åtta egenskaperna i enkätstudien genomförd hösten 2013.

Fokus på den dagliga uppgiften  74

Samarbete                                 56

Öppenhet                                 53

Förtroende                                48

Stabil bemanning                        47

Utrymme för protest                19

Nyfikenhet                               15

Möjligheter att pröva                9

Egenskaper som är i fetstil ovan hänger samman med förändring och övriga egenskaper således med kontinuitet. En beräkning av medelvärden visar att medelvärdet för kontinuitet är 56 medan medelvärdet för förändring är 24. En klar obalans föreligger med en starkare betoning på bevarande än på förändring. Enkätstudien har genomförts sedan 2006 och ett viktigt konstaterande är att de åtta värdena är tämligen stabila över tid. En viss minskning har skett av det genomsnittliga värdet för kontinuitet, vilket huvudsakligen förklaras av ett lägre balansmått för egenskapen stabil bemanning. Värdet på förändring är på ungefär samma nivå över tid, det är till och med en minskning jämfört med värdet och utfallet 2009.

Kommunforskning i Västsveriges studie föder många frågor och undringar över utfallet för enskilda egenskaper och av utfallet totalt sett. Jag nöjer mig här med några få men centrala kommentarer och frågor. Omvärldsförändringar har varit betydande under de år som värden har fångats för kontinuitet och förändring. Oordning i världsekonomin, finansiella kriser och scenarier som pekat på enorma skattehöjningar i kommuner under kommande decennier för att möta behov och efterfrågan inom framförallt äldreomsorgen är några omständigheter, men kommunernas egenskaper är stabila. Det väcker frågan hur förändringsbenägna kommunerna är. Vilken beredskap har kommuner att möta och hantera behov av förändring och förnyelse? Vilka är innovationerna och vilka möjligheter har kommuner att genomföra innovationer i den kommunala verksamheten?

En annan fråga som väcks är av metodologisk karaktär. Kanske är det som så att enkäten egentligen visar vad en kommun är eller borde vara för någonting enligt en ekonomichefs uppfattning. Det finns en starkt institutionaliserad föreställning om innebörden av en kommun. Den bygger på fokus på verksamheten, samarbete, förtroende och öppenhet. En kanske något vårdslös tolkning är att idealet att förena demokrati och effektivitet döljer sig bakom värderingen av egenskaperna. Demokratiska processer och beslut förutsätter eller har sin grund i öppenhet och effektivitet i verksamheten förutsätter fokus på just verksamheten, gott samarbete och förtroendefulla förhållanden. Denna bild av vad en kommun är är synnerligen motståndskraftig mot omvärldsförändringar och nya förutsättningar.

Inga kommentarer