Kommunforskning i Västsverige genomför årligen en enkät riktad till landets samtliga ekonomichefer. Syftet med enkäten är att fånga trender och tendenser i hur kommuner leds och styrs och uppfattningar om kommunernas ekonomi och utveckling. En av frågorna är en operationalisering av fenomenen kontinuitet och förändring. Ekonomichefer får ta ställning till huruvida egenskaper som förknippas med kontinuitet respektive förändring är utmärkande för kommunen. Totalt är det åtta egenskaper, hälften har med kontinuitet att göra och hälften med förändring. För de respektive egenskaperna beräknas balansmått där de som inte instämmer i att en egenskap kännetecknar kommunen har subtraherats från de som menar att egenskapen är ett kännetecken. Följande balansmått blev resultatet av ekonomichefernas bedömning av de åtta egenskaperna i enkätstudien genomförd hösten 2013.

Fokus på den dagliga uppgiften  74

Samarbete                                 56

Öppenhet                                 53

Förtroende                                48

Stabil bemanning                        47

Utrymme för protest                19

Nyfikenhet                               15

Möjligheter att pröva                9

Egenskaper som är i fetstil ovan hänger samman med förändring och övriga egenskaper således med kontinuitet. En beräkning av medelvärden visar att medelvärdet för kontinuitet är 56 medan medelvärdet för förändring är 24. En klar obalans föreligger med en starkare betoning på bevarande än på förändring. Enkätstudien har genomförts sedan 2006 och ett viktigt konstaterande är att de åtta värdena är tämligen stabila över tid. En viss minskning har skett av det genomsnittliga värdet för kontinuitet, vilket huvudsakligen förklaras av ett lägre balansmått för egenskapen stabil bemanning. Värdet på förändring är på ungefär samma nivå över tid, det är till och med en minskning jämfört med värdet och utfallet 2009.

Kommunforskning i Västsveriges studie föder många frågor och undringar över utfallet för enskilda egenskaper och av utfallet totalt sett. Jag nöjer mig här med några få men centrala kommentarer och frågor. Omvärldsförändringar har varit betydande under de år som värden har fångats för kontinuitet och förändring. Oordning i världsekonomin, finansiella kriser och scenarier som pekat på enorma skattehöjningar i kommuner under kommande decennier för att möta behov och efterfrågan inom framförallt äldreomsorgen är några omständigheter, men kommunernas egenskaper är stabila. Det väcker frågan hur förändringsbenägna kommunerna är. Vilken beredskap har kommuner att möta och hantera behov av förändring och förnyelse? Vilka är innovationerna och vilka möjligheter har kommuner att genomföra innovationer i den kommunala verksamheten?

En annan fråga som väcks är av metodologisk karaktär. Kanske är det som så att enkäten egentligen visar vad en kommun är eller borde vara för någonting enligt en ekonomichefs uppfattning. Det finns en starkt institutionaliserad föreställning om innebörden av en kommun. Den bygger på fokus på verksamheten, samarbete, förtroende och öppenhet. En kanske något vårdslös tolkning är att idealet att förena demokrati och effektivitet döljer sig bakom värderingen av egenskaperna. Demokratiska processer och beslut förutsätter eller har sin grund i öppenhet och effektivitet i verksamheten förutsätter fokus på just verksamheten, gott samarbete och förtroendefulla förhållanden. Denna bild av vad en kommun är är synnerligen motståndskraftig mot omvärldsförändringar och nya förutsättningar.