Häromdagen publicerades Urank 2014. Rankingen upprättas av en från myndigheter helt fristående grupp av personer med stor förtrogenhet med förutsättningar för verksamheten inom högskolor och universitet. Rankingen belyser sex aspekter som i sin tur baseras på ett antal variabler som hänger samman med kvalitet på högre utbildning. Totalt är det 27 stycken och ambitionen är naturligtvis att dessa ska spegla kvalitet och för att kunna göra jämförelser mellan lärosäten och utveckling över tid. Valet av variabler är dock inte invändningsfritt. Det går lätt att konstatera att variablerna stödjer en hög värdering av specialinriktade och forskningsintensiva lärosäten. Omfattningen på verksamheten är också betydelsefull. Överst år efter år är Karolinska institutet med Handelshögskolan i Stockholm som tvåa. Högt upp finns också de stora lärosätena Uppsala och Lund.

Rankingen ska tas för vad den är. Den är ett sätt att mäta och följa utvecklingen för det egna lärosätet. Det finns ju även andra mätningar som vi behöver förhålla oss till i form UKÄ:s utbildningsutvärderingar, tilldelningen av kvalitetsmedel till forskning liksom Naturvårdsverkets ranking av myndigheternas kvalitet i miljöarbetet. Dessutom uppmärksammas inte rankingen inte lika mycket som tidigare, vilket sannolikt kan förklaras av att den tenderar att mäta förutsättningarna för verksamheten snarare än innehållet i verksamheten.

Högskolan i Borås hamnar i årets ranking på 16:e plats av 28 lärosäten. Det är en uppgång från en 21:a plats 2013. Vår placeringsförändring är den största enskilda förändringen år 2014. I en artikel i Svenska Dagbladet konstaterar en av Uranks konstruktörer att ”Borås och Södertörn hittar man ganska högt upp i vissa rankingar. Det måste bero på ett skickligt och medvetet kvalitetsarbete”. Vad förklarar då vår relativt sett kraftiga uppgång? Framförallt är det en förbättring inom aspekten forskning; vi har ökat andelen forskning av totala kostnader, andelen konkurrensutsatta medel och antalet disputerade per professor. Dessa förändringar, som är helt i enlighet med vår strategi, slår igenom i rankingen. Andra variabler och viktiga kvaliteter som bidrar till att vi hamnar högt på rankingen är förstahandssökande per antagen student, studenternas etablering på arbetsmarknaden och andelen utbildning på avancerad nivå.

Vi ska inte dra alltför stora växlar på utfallet av rankingen, men samtidigt måste vi ändå konstatera att vi förbättrar oss och står oss väl i konkurrensen med andra lärosäten. Vi följer våra strategier för att bli ett 60:40 lärosäte med kompletta akademiska miljöer och med studentens lärande i centrum. I takt med att vi närmar oss målen kommer vi också att förbättra våra värden i rankingen.