Månad: juli 2014

Almedalen 2014 – helt kort

Hemma igen efter några intensiva dagar i Visby. Det var för min del andra gången på Almedalsveckan, premiär 2013, och nu blir det en regel. Det är i alla avseenden en mycket viktig vecka och aktivitet. Utbudet av seminarier och debatter är enormt och det allra mesta håller hög kvalitet. Den öppenhet som präglar alla tillställningar och mötet med och närheten till politiken manifesterar en stark demokrati.

Jag har under dagarna i Visby medverkat i tre seminarier och haft utmärkta tillfällen att framföra mina åsikter och beskriva och argumentera för förändring och utveckling utifrån Högskolan i Borås perspektiv. Det är viktigt när tillfälle ges att aktivt företräda och argumentera för vår sak. Min egen medverkan är ett hinder för att gå på andras seminarier, men några andra saker hann jag med. Särskilt vill jag då nämna TEKO:s catwalk som visade textila applikationer och kläder baserat på ett brett hållbarhetstänkande. Ett utmärkt sätt att visa upp resultatet av bra och nödvändig forskning.

Nu är det dags för några veckors semester och därefter väntar en spännande höst med bland annat mål- och strategiarbete, arbete i och med ny organisation, från och med 1/7 har vi tre akademier och ett samlat verksamhetsstöd, och utveckling av Science Park Borås.

Trevlig sommar

Inga kommentarer

Utbildnings- och forskningspolitik och sedan en catwalk

Almedalen den 2 juli bjöd på en heldag med seminarier om högre utbildning och forskning i Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) regi. Det var välbesökta seminarier och många åsikter framfördes om hur det är och hur det borde vara. Många var emellertid överens om att resursfördelningssystemet behöver reformeras och då handlar det om hur ersättningen till lärosätena beräknas, hur den ska fördelas, ett eller flera anslag, och hur eventuella överskott kan ackumuleras för att bygga upp eget kapital. Det senare handlar också i högsta grad om lärosätenas självständighet och möjlighet till långsiktighet i beslut och planer. Politiker från olika partier bekräftade under diskussionerna behovet av rejäla översyner.

Under dagen diskuterades också utbildning i förhållande till arbetsmarknadens behov. En viktig fråga där vi aldrig får bortse från att högre utbildning handlar om att utbilda för en yrkeskarriär inte enbart det första arbetet. Vi ska lägga en grund och vi ska försöka tillgodose behovet av fortsatt kunskapsutveckling. Det påtalades också i debatten problemet med att vi minskat på utbudet av fristående kurser, vilket är ett hinder för det livslånga lärandet. Det avslutande seminariet handlade om jämställdhetsintegrering. Med några studier som grund visades tydligt att mycket mer finns att göra och att rådande strukturer och synsätt måste utmanas. Ett påtagligt exempel som framfördes var att när en nydisputerad man skriver ihop med sin professor så är det ett uttryck för förmåga att samarbeta, när en nydisputerad kvinna gör samma sak uppfattas det som ett uttryck för osjälvständighet.

Efter SUHF-seminarierna var jag på ett seminarium med rubriken ”Kläder du inte trodde fanns. Nya material på catwalken”. Vid seminariet, som kanske inte riktigt är rätt benämning på aktiviteten, redovisades först innebörden av textilier och aktuell forskning kring materialutveckling. En av föreläsarna var vår Nils-Christer Persson som framförallt talade om smarta textilier. Efter föreläsningarna följde en catwalk med Lotta Ahlvar från Moderådet som konferencier. Här visades en rad nya och smarta material upp. Den gemensamma nämnaren var hållbarhet. Kläder i hållbara material och smarta tillämpningar inom medicinteknik som lindrar och stödjer välbefinnande är angelägna områden för forskning och innovation. Seminariet var mycket välbesökt och synnerligen uppskattat. Vår betydelse inom området framhölls och det kändes onekligen bra att vara verksam vid Högskolan i Borås. 

Inga kommentarer

Samarbete för utveckling av forskning – seminarium i Almedalen

Det forskningsstrategiska samarbetet med Högskolan i Skövde har tagit rejäl fart. Vi har tillsammans identifierat fyra teman. Två av dessa finansieras av Västra Götalandsregionen med totalt 17 Mkr på två år, två av temana finansierar vi själva med strategiska medel. Efter en trevande start orsakad av ovana att hantera medel som kommer uppifrån, och som ska användas till projekt som bygger på nya samarbeten mellan forskare och mellan lärosäten, har arbetet nu tagit rejäl fart. Projekt planeras, forskare rekryteras, gemensamma aktiviteter sker för att utveckla idéer och studier av skilda slag genomförs. Det finns mycket som talar för att samarbetet kommer visa sig i starkare utbildnings- och forskningsmiljöer på båda lärosätena och en rad viktiga forskningsresultat och innovationer.

Min bedömning är att vi skapat en förebild för hur forskningssamarbete kan bedrivas där styrkeområden inom två mindre lärosäten kopplas samman. Finansieringen sker genom egna strategiska medel och bidrag från regionen. Vi saknar direkta medel till satsningen från regeringen. Detta är ett av budskapen som kommer att lämnas vid ett seminarium i Almedalen på torsdag. Jag menar att regeringen måste vara beredd och avsätta resurser för att prioritera och stödja satsningar som driver utvecklingen och som är av nationellt intresse. Vi är beredda att göra åtaganden och stärka lärosätena genom samarbete och detta borde uppmuntras.

Två omständigheter stödjer en tydlig satsning från regeringen. Vårt eget ordinarie basanslag räcker inte till i längden. Våra medel är ju som bekant ytterst begränsade i jämförelse med universitetens basanslag. Högskolan i Borås basanslag är tre procent av Göteborgs universitets fakultetsanslag! Den andra omständigheten är att vi kan uppvisa en synnerligen god uppväxling på det basanslag vi har. Vår externa finansiering överstiger med god marginal basanslaget. Vi är således resurseffektiva och bedriver bevisligen forskning av hög kvalitet.

Inga kommentarer

Autonomi och resursfördelning

Seminarium om lärosätenas autonomi i Almedalen. Alla är överens om universitetens stora betydelse för samhällsutvecklingen och vikten av ett starkt oberoende i förhållande till staten. Samtidigt påtalas det att den samlade resursförbrukningen för universitet och högskolor är 70 miljarder varav nästan allt är skattemedel. Omfattande statlig finansiering fordrar styrning och uppföljning av hur medlen används. Skattebetalarna kräver det. Visst är det så och en motsättning finns mellan idén om oberoende och idén om skattebetalarnas krav. Men nu är det dags att flytta fram positionerna och genomföra förändringar som leder till ökad självständighet. Tre punkter är högt upp på agendan. Punkterna ansluter till och har inspirerats av förslag utarbetat av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF).

1) För att kunna möta svängningar i tilldelningen av medel, som till exempel kan bero på minskningar av storleken på ålderskullarna eller på en omfattande omläggning av ett stort utbildningsprogram inom ett mindre lärosäte, bör lärosätena ha ett eget kapital på en rimlig nivå. Ett eget kapital innebär ökad motståndskraft i sak, men framförallt en känsla av självständighet och möjligheter till långsiktighet. Det behöver snabbutredas hur en egen finansiell kapacitet kan skapas för lärosäten.

2) Ett samlat anslag för utbildning och forskning har länge efterfrågats från företrädare för universitet och högskolor. Det är nu dags att upprätta en modell som beskriver hur en fördelning med ett anslag kan se ut. Frågan handlar om vilka poster som ska finnas i den resultatbudget och resultaträkning som upprättas för lärosätet. Det handlar således om hur styrningen ska ske och vilken information som ska lämnas i den ekonomiska redovisningen.

3) En ytterligare sak som stödjer självständighet är möjligheten för universitet och högskolor att vara och utveckla unicitet. Vi arbetar alla med profilering och gör olika typer av strategiska satsningar och fördelningar av medel för att utveckla och etablera profiler. Det som behöver tillföras är att regeringen aktivt stödjer strategiska satsningar på lärosätesnivå, vilket kan ske genom att överenskommelser träffas baserat på de förslag till satsningar som framförs i budgetunderlagen. Budgetdialogen bör innefatta att regeringen/departementet och lärosätet kommer fram till särskilda satsningar och ett åtagande från lärosätet att utveckla en specifik verksamhet. Det kan tyckas begränsa självständigheten men har i praktiken sannolikt den motsatta effekten just eftersom unika, starka och konkurrenskraftiga utbildnings- och forskningsmiljöer kan utvecklas.

Inga kommentarer