En gynnsam kommunal utveckling förklaras av kommunens val av strategier, beslut och handlingar men också av de omvärldsbetingelser som råder och de förutsättningar som ges. Ända sedan oljekriserna i mitten på 1970-talet har de ekonomiska kriserna avlöst varandra. De har tagit sig uttryck i stora befarade ekonomiska underskott och allvarliga befarade konsekvenser för den kommunala verksamheten. Retoriken har varit stark och varningarna för att vargen kommer många. I ett tillbakablickande perspektiv kan konstateras att kriserna har hanterats, dramatiken nästan alltid uteblivit och verksamheten har givits rimliga förutsättningar. Över tid är det två påtagliga utvecklingstendenser som framträder, den kommunala verksamheten har expanderat för att kunna möta de behov som finns och det har skett en påtaglig ekonomisering. Men hur ser förutsättningarna ut framöver.

Den brittiske ekonomhistorikern Niall Ferguson som författat många intressanta och uppmärksammade böcker och texter om samhällsekonomisk utveckling är bekymrad över den gamla världens utveckling och situation och Europas och USA:s möjligheter att konkurrera med länder i framförallt Sydostasien. Ferguson konstaterar som utgångspunkt för problematisering och förklaringar att svårbemästrade finansiella kriser avlöst varandra under det senaste decenniet, att utvecklingen av bruttonationalprodukten i västvärlden är svag och att belåningen ökat mycket kraftigt. Få länder inom den europeiska unionen klarar det stipulerade konvergenskravet för att vara ansluten till euron att låneskulden ska uppgå till maximalt 60 procent av BNP.

Fyra omständigheter har drivit fram den situation som råder. Omständigheter som kommer att innebära att Europa och USA inte längre kommer att vara världens dominerande ekonomier, förutsatt att ingen förändring sker. 

1)    Kontraktet mellan nuvarande och kommande generationer har brutits. Det finns inte längre något moraliskt åtagande att överlämna en minst lika stark ekonomi till kommande generationer som den som vi själva övertog. I sammanhanget kan vi också påminna oss Brundtlandrapportens formulering av innebörden av hållbar utveckling. Här uttrycks att dagens behov ska tillfredsställas utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Jag påminner mig också om Kotlikoffs argument för så kallad generationsredovisning där det tydligt skulle framgå utvecklingen av det samlade ekonomiska värdet och åtagandet för att kunna bedöma den ena generationen i förhållande till den andra.

2)    De finansiella marknaderna är överreglerade. Försöken att genom reglering förhindra framtida finansiella kriser gör marknaden dysfunktionell. Det är inte avsaknaden av regler som är problemet enligt Ferguson utan för många regler som förhindrar marknaden att fungera effektivt.

3)    Ferguson menar med utgångspunkt från utvecklingen i USA att rättsstaten har försvagats och förklaringen är juristernas dominerande roll, från ”rules of law” till ”rules of lawyers”. Det är ett hot mot demokrati och företagsamhet att regeltolkning och juridiska processer och spetsfundigheter dominerar och skapar oklarheter, effektivitetsförluster och förhindrar innovationer.

4)    Det civila samhället har försvagats och orsakerna till detta kan diskuteras. Är det individualiseringen eller är det en samhällsutveckling med alltför stor tilltro till statens förmåga att organisera vårt liv. I vilket fall som helst så är engagemanget i kultur- och föreningsliv avtagande och har så varit under en längre period.

Ferguson avslutar med att konstatera att utvecklingen liknar det Adam Smith benämner ”The stationary state” med höga skulder, dysfunktionella regler och minskat medborgerligt engagemang. Det är en intressant och viktig problembeskrivning, där vägen vidare är högst ideologiskt betingad. Det handlar bland annat om hur marknaden ska regleras, hur skuldbördan ska regleras och vilken roll det offentliga ska spela i civilsamhället.