Månad: oktober 2014

Manifestation av utbildning och forskning – Days of Knowledge

Days of Knowledge blev precis som vi hoppats en stark manifestation av högskolans utbildning och forskning. Vi firade utbildning och forskning genom att uppmärksamma en rad goda prestationer och genom att förlägga Sparbanksstiftelsen Sjuhärads utdelning av forskningsbidrag till Days of Knowledge. Dagen möjliggjordes genom stöd från och samverkan med Sparbanksstiftelsen och med Swedbank Sjuhärad. Även om inget är bestämt, uppföljningsmöte väntar, så har jag en känsla av att dagen har kommit för att stanna.

Temat för dagen var hållbar utveckling, vilket innebär att dagen även blev en manifestation för att hantera de stora utmaningar som vi har för att åstadkomma hållbarhet. Jag befinner mig när jag skriver de här raderna i Shanghai, en stad på cirka 24 miljoner invånare, ett lätt dis skymmer solen och jag möter människor med munskydd för att skydda sig mot partiklar i inandningsluften. På vägen hem från vår sommarbostad i Bohuslän i lördags fick vi först ta en rejäl omväg på grund av omfattande översvämning och strax innan Göteborg var det tvärstopp på motorvägen med stora vattenmassor och stora besvär att ta sig fram. Betydelsen av förändring och att vi alla bidrar är mycket angelägen.

Ett av inslagen på Days of Knowledge var en föreläsning av Maria Wetterstrand som talade om vad forskningen kan göra för att bidra till en hållbar utveckling och betydelsen av att forskare och beslutsfattare möts. Forskningsresultat måste spridas, men det räcker inte de måste också leda till handling. Vi får som forskare inte nöja oss med att informera, vi måste verka för att resultat blir innovationer och förbättringar. Maria problematiserade också den omständigheten att många studenter idag lämnar universitet och högskolor efter examen utan att ha fått någon undervisning kring innebörden av hållbarhet. Hur ska, menade Maria, någon kunna verka som till exempel finansanalytiker utan att anlägga ett hållbarhetsperspektiv i de analyser som görs av företag och branscher. Jag noterar att vi har som en del i målen i vårt miljöledningssystem att alla program som ges på högskolan ska ha minst en kurs som präglas av hållbar utveckling och som är diplomerad utifrån de stränga kriterier vi satt för diplomering.

En annan föreläsning hölls av Anita Pettersson, lärare och forskare vid högskolan och verksam inom gruppen Swedish Center for Resource Recovery. Anita har fått finansiering från stiftelsen för att fortsätta utveckla sin forskning kring fosfor som en del av askan efter förbränning av avfall som ska tas om hand och bearbetas. Anita beskrev den så kallade avfallstrappan och visade i vilket skede och varför termisk behandling sker av avfall. Hon visade problemet med att hantera fosforrester som är svåra att förvara, det är inte tillåtet att förvara i Sverige utan skickas idag till Norge, men möjligheterna till förvaring där är på upphällning. Utmaningen är alltså att se om det går att omvandla fosforaskan till någon användbar substans. Ett mycket angeläget projekt och en beskrivning av projektet och dess inramning som väckte stort intresse.

Days of Knowledge innefattade också en studenttävling som genomfördes av Drivhuset. Fem studenter presenterade kortfattat – pitchade – sina affärsidéer och affärsplaner inför en jury som sedan utsåg en vinnare. Utgångspunkten var att affärsidéerna och produkterna ska stödja en hållbar utveckling. Spännande idéer och planer presenterades. Det blev en mycket inspirerande timma med professionella och engagerande föredragningar.

Vi genomförde nu för första gången Days of Knowledge som ett resultat av ett gott samarbete i regionen med Sparbanksstiftelsen och Swedbank Sjuhärad. Det här var nog början på en tradition.

Inga kommentarer

Ansvarsfull forskning och innovation

Vetenskap och allmänhet (VA) arrangerade i förra veckan i samband med årsmötet den så kallade VA-dagen. Dagen ägnades åt Responsible Reasearch and Innovation (RRI), som är ett program och förhållningssätt initierat av EU-kommissionen. Programmet syftar till att främja ansvarsfull forskning och innovation och till att utveckla harmoniska och effektiva relationer mellan vetenskap och samhälle. Det finns en stark koppling mellan RRI och grundidén för EU:s ramprogram för Horizon 2020. Här betonas innovation för att hantera de globala samhällsutmaningarna och vikten av att forskningsresultat blir innovationer. Medverkan från olika typer företag och samhällsorganisationer och betydelsen av att kunna påvisa påverkan på samhällsutveckling betonas parallellt med vetenskaplig excellens inom Horizon 2020.

VA är den svenska noden i utvecklingen av synsättet och verktygen för RRI. VA-dagen var ett led spridningen av kunskaper om RRI och för många var det nog första mötet med begreppet. RRI handlar om att genom bred medborgerlig medverkan säkra att forskning och de resultat som forskningen genererar äger samhällelig relevans. Utgångspunkten är att forskningens legitimitet och därigenom långsiktiga finansiering förutsätter att forskningen är och uppfattas vara relevant. I ett långsiktigt perspektiv kan inte vetenskapssamhället ägna sig åt egna problemställningar och åt att räta ut frågetecken som ingen efterfrågar ska bli uträtade.

Det lätt att hålla med men det är långt ifrån oproblematiskt. En fråga av praktisk karaktär är vilka verktygen och formerna är för att föra ut kunskap om forskning och få en bred debatt. En studie publicerad av VA visar att förtroendet för forskning är stort och forskare tillhör de yrkesgrupper som åtnjuter högst förtroende, i nivå med lärare och poliser men en bit efter läkare. Men det finns stora skillnader mellan forskningsområden, med medicinsk forskning i topp och samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning längre ned. Det finns många förklaringar till denna skillnad och en är i vilken utsträckning forskning och forskningsresultat når ut och vilken typ av resultat som redovisas. Uppenbarligen måste ändå samhällsvetare och humanister blir bättre på att redovisa vad de gör och delta i debatten för att vinna förtroende. Förtroende är samtidigt i sammanhanget något problematiskt. Ett mycket högt förtroende får inte innebära ett okritiskt förhållningssätt till valda forskningsfält, forskningsfrågor och framkomna resultat.

En fråga av principiell karaktär är hur nyttig ur ett samhälleligt och medborgerligt perspektiv som forskningen ska vara och vem som bestämmer var gränsen går. Vi har ett ansvar för att bedriva forskning som stödjer en hållbar samhällsutveckling och som innebär att de stora samhällsutmaningar som vi står inför beforskas. Det finns från forskningsfinansiärer och inte minst från EU-kommissionen och Horizon 2020 deklarationer om utgångspunkter för och inriktning på den forskning som ska bedrivas och vilken impact den förväntas få. En stor del av Horizon 2020:s budget på 80 miljarder euro kommer att fördelas till forskning om hållbar utveckling. Så där finns en styrning som också är berättigad, men det är samtidigt så att det alltid måste vara forskaren som formulerar problemet och det är forskarens nyfikenhet som driver forskningsprocessen. Styrningen får inte ske på bekostnad av till synes udda frågor och oväntade resultat.

För att hantera våra egna utmaningar inom akademin behöver vi föra en öppen diskussion kring det akademiska ansvaret och dess innebörd. VA-dagen och VA:s verksamhet är viktiga aktiviteter, diskussion och debatt kring Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) framtidsmanifest en annan och Högskolan i Borås Humboldtseminarier en ytterligare. 

Inga kommentarer

Universities in Challenging Times

För tredje gången sedan starten 2011 arrangerade Universitetskanslersämbetet i samarbete med den brittiska utbildningsorganisationen Leadership Foundation ett seminarium med deltagande av rektorer och akademiska ledare från Storbritannien och Sverige. Denna gång var seminariet förlagt till Edinburgh och Edinburgh University. Rubriken för seminariet var Universities in Challenging Times. Den svenska rektorsdelegationen leddes av universitetskanslern.

Tre teman behandlades under seminariedagen. Det första var om styrning och ledarskap. I den inledande föredragningen baserad på studier och erfarenheter från många olika akademiska miljöer konstaterades att styrningen av universitet har blivit alltmer strategisk och policyorienterad och att styrningen av den operativa verksamheten avtagit. Universitet rör sig från ett byråkratiskt och kollegialt system till ett system som mer liknar hur privaträttsliga företag styrs och leds. Intressant var att vår inledare inte vid något tillfälle nämnde begreppet New Public Management (NPM) och på frågan om varför menade han att begreppet är passé och inte längre relevant och viktigt. Den efterföljande diskussionen kom sedan att handla mycket om hur våra styrelser utses och vilken styrning dessa utövar och bör utöva. Vi försökte förklara vår modell och vårt förhållande till departementet och till våra styrelser. Vi beskrev också hur styrelsen utsetts. Hur arbetet bedrevs inför tillsättning av nya styrelser våren 2013 och vilka konsekvenserna blivit varierar i hög grad. Jag kan konstatera att vår nomineringskommitté var mycket aktiv. Jag hölls välinformerad och hade löpande möjligheter att ge synpunkter på sammansättning. Så var inte fallet på alla håll. Några direkta kommenterar från våra brittiska kollegor fick vi inte, mest undringar över en tillsynes rätt otydlig modell. Vi konstaterade tillsammans betydelsen av att göra en ordentlig genomgång av vilka kompetenser som behövs inför en nominering och tillsättning och fick också med oss ett exempel på hur ett sådant arbete kan genomföras.

Det andra temat var ”Competition and Collaboration”. En av inledarna var Anita Hansbo, rektor på Högskolan i Jönköping, som skissade en modell baserad på tre olika strävanden för ett universitet. En strävan är efter att svara mot högre syften och vara en institution för utbildning, bildning och forskning i någon slags anda av Humboldt. En annan strävan är att bli ett mer prestigefullt universitet och en tredje att öka de ekonomiska vinsterna. På engelska var begreppen higher purpose, higher prestige och higher profit. Anitas eleganta modell gav upphov till mycket diskussioner i grupper och i plenum. Modellen är intressant och inspirerar till diskussion och är naturligtvis inte invändningsfri. En invändning är enligt min uppfattning att det knappast finns några exempel på lärosäten som strävar efter vinst, vad det handlar om är snarare expansion, att växa har ett egenvärde eftersom det skapar utrymme för större satsningar. En annan kommentar är att prestige kopplades mycket till forskningens volym och kvalitet, det kanske är så idag men i så fall viktigt att ändra på. Universitet och högskolor handlar i första hand om utbildning och vi forskar för att kunna förmedla nya och viktiga kunskaper till studenterna.

Det tredje temat handlade om finansiering av utbildning och forskning. Det brittiska och det svenska systemet beskrevs ingående och tydligt till grund för frågor och kommentarer. En egenskap är att avgiftsfrihet gäller i Skottland medan engelska studenter betalar en terminsavgift. Detta ger den intressanta och märkliga effekten att engelska studenter är avgiftspliktiga även i Skottland medan studenter från andra EU-länder inte betalar någon avgift. Avgiftsfrihet för oss således men inte för engelska studenter.

Det är nyttigt och det ger perspektiv att möta kollegor från andra akademiska miljöer och länder och resonera om hur system för högre utbildning och forskning kan och bör utformas för att stödja en långsiktig gynnsam utveckling av verksamheten. Det är också alltid lika trevligt och viktigt att träffa kollegor från andra högskolor och universitet och stärka nationella och internationella nätverk. Jag ser framemot fortsatta arrangemang av detta slag.

Inga kommentarer

Days of Knowledge

I samarbete med Sparbanksstiftelsen Sjuhärad och Swedbank Sjuhärad genomför Högskolan i Borås den 23 oktober den första ”Days of Knowledge”. Det är ett arrangemang om högskolans utbildning och forskning där forskare och lärare som erhållit finansiering från Sparbanksstiftelsen uppmärksammas. Idén om ett särskilt arrangemang föddes ur den omständigheten att forskare vid högskolan årligen erhåller en stor andel av det totala bidrag som stiftelsen delar ut till organisationer av skilda slag i sjuhäradsregionen som stöd för projekt och verksamhetsutveckling, men vid den årligen återkommande utdelningsceremonin blir inte detta tydligt. Stora bidrag till forskning hamnar parallellt med mindre bidrag till enskilda ideella föreningar. Slutsatsen var att göra ett separat arrangemang kring forskning, en idé som vi från högskolan bejakat.

Den första ”Days of Knowledge” har som tema hållbar utveckling. Den inleds med en föreläsning av Maria Wetterstrand kring forskningens betydelse för samhällsutvecklingen och på vilket sätt forskning kan stödja en hållbar utveckling. Därefter följer en tävling baserat på att studenter presenterar hållbara affärsidéer. Dagens tredje och avslutande tema är en redovisning av en uppsättning goda exempel på utbildning och forskning inom hållbar utveckling. Studenter, lärare och forskare kommer att premieras för särskilt goda insatser. Under kvällen kommer bidragen delas ut till de projekt och forskare som erhållit finansiering 2014.

Valet av tema för ”Days of Knowledge” var tämligen självklart. Vi måste i utbildning och forskning i allt högre grad uppmärksamma frågor om hur de globala utmaningarna kan hanteras. Universitet och högskolor har ett mycket stort ansvar för att sprida kunskap om rådande situation och utvecklingstendenser, och inte minst för att skapa förståelse för komplexiteten. Hållbar utveckling handlar om att dagens behov ska tillgodoses, men inte på bekostnad av möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov. I detta ligger många svåra avvägningar som vi i utbildning och forskning måste fokusera och problematisera. För högskolan är ”Days of Knowledge” en mycket viktig dag och ett led i vår utveckling att vara den hållbara högskolan.

Inga kommentarer

Högskolan i Bryssel – seminarium om akut- och prehospitalt vårdande

EU:s forskningsbudget Horizon 2020 har som bekant en starkare betoning av innovation och genomförande än sin föregångare FP 7, det sjunde ramprogrammet. Samverkan med företag och offentlig sektor för att hantera de stora utmaningarna är tydligt framskrivet. Det är ett viktigt och tilltalande anslag. I syfte att vara välinformerade och lära mer om Horizon 2020 har olika grupperingar vid högskolan vid flera olika tillfällen varit i Bryssel för möten med företrädare för parlamentet, kommissionen och andra viktiga organisationer med medarbetare stationerade i Bryssel. Det har varit givande och gett inspiration till att förbereda ansökningar inom olika områden och av skilda slag. Efter de två första besöken bestämde vi att vi ska inte bara få information utan också ge. Hösten 2013 planerade och genomförde vi därför ett seminarium kring forskning inom områdena resursåtervinning och textil och mode. I denna vecka var det dags igen och nu var temat vår forskning inom akut- och prehospitalt vårdande.

Seminariet genomfördes på Vinnovas kontor i Sverigehuset. Våra forskare presenterade sina respektive delar inom området med fokus på framkomna resultat och planer för fortsättningen. Det är angelägna forskningsfrågor med stor relevans för utformning och kvalitetshöjning av system för hälso- och sjukvård. En fungerande kedja från larm till 112 till adekvat behandling i ambulans och på intensivvårdsavdelning är en fråga om överlevnad, livskvalitet och om att de resurser som tillförs hälso- och sjukvården används effektivt. Närmare tio personer från olika organisationer och medlemsstater hade hörsammat vår inbjudan. Jag är övertygad om att samtliga var av samma uppfattning som jag att det var mycket givande timmar med redovisning av många viktiga resultat.

Under vårt besök i Bryssel genomfördes också möten med parlamentariker och tjänstemän inom kommissionen. Vi avslutade med ett möte med Alan Cross som är biträdande chef inom den enhet som arbetar övergripande med policy och strategiska frågor för Horizon 2020. Alan betonade den ökade betydelsen av att påvisa påverkan på praxis för att erhålla finansiering. Vidare ska nätverken gärna vara flervetenskapliga. En flervetenskaplig uppbyggnad är en förutsättning för att kunna bidra till att de stora samhälleliga utmaningarna hanteras. Betoningen av påverkan och flervetenskap är till del nyheter i förhållande till de tidigare ramprogrammen. Det som däremot är samma är det oeftergivliga kravet på vetenskaplig excellens. Alan framhöll också skillnaden att utlysningarna från Horizon 2020 är mindre precisa och normerande. Ämnena är bredare och färre. Det är en positiv förändring som öppnar för nya frågor och oväntade resultat, men det också ett bekymmer eftersom det innebär fler ansökningar till varje utlysning och en minskning av andelen som erhåller finansiering. Den så kallade success-raten minskar. En annan förändring i kommande program och utlysningar kan bli en ökad satsning på forskning om arbetsmarknad och sysselsättning i enlighet med de prioriteringar för EU:s arbete som kommissionens nye ordförande Jean-Claude Juncker gett uttryck för.

Det var bra dagar i Bryssel. Lärorikt och inspirerande och viktigt att få möjlighet att informera om vår forskning med fokus på framkomna resultat. Det gjorde våra forskare alldeles utmärkt.

Inga kommentarer