Månad: februari 2015

Campusplan 2025

Högskolan i Borås har ett citycampus. All vår verksamhet är samlad på ett ställe och mitt i staden. Runt akademiplatsen, campus hjärta, finns våra tre byggnader med lokaler och mötesplatser av hög kvalitet. Jag brukar i olika sammanhang framföra att vi har Sveriges bästa och finaste campus och jag har hitintills inte blivit motsagd av någon.

I syfte att säkra goda långsiktiga förutsättningar för utvecklingen av vårt campus och samtidigt definiera ett antal förbättringsmöjligheter på befintligt campus har en campusplan utarbetats i samarbete med Akademiska Hus. Campusplan 2025 är benämningen och den tar följaktligen sikte på vilka behov av lokalytor som högskolan kan komma att ha om tio år. Grunden för bestämning av lokalbehovet är ett antagande om en väsentlig expansion av vår utbildning efter 2020 när antalet 20-åringar och presumtiva studenter kommer att öka kraftigt. I antagandena finns också med konsekvenserna av en höjd ambitionsnivå vad gäller andelen i en årskull som ska ha genomgått högre utbildning och ett statsfinansiellt läge som möjliggör fler utbildningsplatser. Bestämningen baseras också på ett antagande om, i enlighet med våra mål, en ökad forskningsvolym och behov av fler och större laboratorier, verkstäder och lokaler för visningar och demonstrationer. Vi definierar utbyggnadsbehovet till cirka 20 000 m2, från drygt 50 000 m2 idag till drygt 70 000 m2. I Campusplan 2025 pekas ytor ut som enligt vår uppfattning måste reserveras för högskolans expansion.

Campusplan 2025 innehåller också idéer till förbättringar som är viktiga att genomföra i närtid; fler och större grönytor, tydligare markeringar av var campus börjar och slutar, ljussättning som ger volym och inspiration, fortsatt konstnärlig utsmyckning och investeringar i solceller för förbättrad energieffektivitet. Det nämnda är några av de åtgärder som ytterligare skulle höja kvaliteten på campusområdet.

Campusplanen har successivt vuxit fram baserat på ett antal workshops och möten där idéer och möjligheter stötts och blötts. Studenter, medarbetare, fackliga företrädare och representanter för staden har deltagit i arbetet. Planen har nyligen presenterats för kommunledningen och mottogs mycket positivt. Det finns, menade flera i samband föredragningen och diskussionen i kommunalrådsberedningen, alternativ till vårt utbyggnadsförslag, men det ansågs värdefullt att högskolan genom planen tydliggjorde tankar och bedömningar om långsiktig utveckling och behov av mark. Ingen har någon annan uppfattning än att högskolan ska vara mitt i stan och fortsatt ha en sammanhållen verksamhet fysiskt.

Presentationer av Campusplan 2025 kommer att genomföras den 9 mars.

Inga kommentarer

Styrelsen har sammanträtt

Styrelsen för Högskolan i Borås har sammanträtt och en rad för högskolan viktiga beslut fattades. 2014 lades till handlingarna i och med att årsredovisningen fastställdes. 2014 var omorganisationens år och mycket kraft har ägnats åt att etablera den nya strukturen med tre akademier och ett samlat verksamhetsstöd. Vi är inte klara – det blir vi aldrig – men vi är på god väg att lägga den organisatoriska grunden för en fortsatt gynnsam utveckling av högskolan. Vi har en struktur och en ansvarsfördelning som befrämjar kvalitetsutveckling och samarbete.

Styrelsen konstaterade att 2014 var ett bra år för högskolan. Högt söktryck, betyget mycket hög kvalitet på tre av våra prövade utbildningar, ökad extern forskningsfinansiering, fler publicerade artiklar i granskade vetenskapliga journaler och en positiv budgetavvikelse på närmare sju miljoner. 2014 kan sammanfattas med att det var ett intensivt förändringsår med goda verksamhetsresultat och med en ekonomi i gott skick.

Under en längre tid har arbete pågått med ett visionsdokument för högskolan. På styrelsemötet fastställdes visionsdokumentet med beslut om vissa redaktionella ändringar. Dokumentet anger grunderna för hur vi ska arbeta för att stärka Högskolan i Borås. Visionen är att bli det tredje universitetet i Västsverige. Grundbultarna är studentens lärande i centrum, kompletta akademiska miljöer och en relation mellan utbildning och forskning som är 60:40. Vår verksamhetsplan för 2015-2017 omfattar sju fokusområden, satsningar som stödjer visionen och som ska vara genomförda senast 2017.

Vid styrelsemötet fattades också beslut om budgetunderlaget, det vill säga vår framställan till regeringen. Våra prioriteringar är att få ett utökat utbildningsuppdrag, dels fler designplatser, dels ett antal fria platser. Vi framför också som en särskild prioritering medel till konstnärlig forskning.

Det är en styrka att ha alla övergripande styrdokument på plats och tydligt kunna redovisa hur styrelsen vill att högskolan ska utvecklas. Styrdokumenten ger också en tydlighet i valet av strategiska satsningar.

Styrelsen fattade också beslut om budget för 2015. Omorganisationen och avsikten att invänta tillsättning av sektionschefer försenade budgetprocessen och ärendet sköts därför till februarimötet. Ett nollresultat budgeteras och således ett oförändrat myndighetskapital. Detta är idag drygt 50 Mkr och cirka åtta procent av vår omsättning, någon procentenhet över det riktvärde som tidigare har beslutats av styrelsen. Den budget som fastställdes innebär i förhållande till äskandena minskade nettokostnader. En ingående uppföljning och uppföljningsdialog kommet att ske under 2015. Under våren ska också styrmodellen ses över och anpassas utifrån den situation som nu råder och de möjligheter som den nya organsationen innebär.

Det avslutande ärendet var ett utkast till remissvar på Universitetskanslersämbetets (UKÄ) förslag till modell för utvärdering av forskarutbildningarna. Vår uppfattning är att forskarutbildningarna borde utvärderas på samma sätt som utbildningar på grundnivå och avancerad nivå, det vill säga att det ska vara lärosätenas ansvar att utvärdera och kunna visa att utbildningarna innebär att examensmålen uppnås. Om nu inte UKÄ och regeringen går på den linjen så är vår uppfattning att den föreslagna modellen i allt väsentligt är bra. Särskilt bra och viktigt är att lärosätena ges möjlighet att påverka inom vilket ämne som en specifik forskarutbildning bör höra vid utvärderingen. Inte minst forskarutbildningar vid högskolorna följer inte en klassisk ämnesindelning utan är flervetenskapliga och dessutom nydanande, precis i enhetlighet med propositionen som gav oss möjlighet att inom väldefinierade områden examinera på forskarnivå. Det är nödvändigt att UKÄ:s utvärderare noga beaktar denna omständighet.   

Inga kommentarer

New Public Management – dags att gå vidare

Styrmodellen New Public Management har fått utstå stark kritik under de senaste åren. Kritik som till och med har inneburit tydliga politiska avståndstaganden från modellen och utredningar med löfte om att ersätta New Public Management med något nytt och bättre. Syftet med en viss typ av styrfilosofi eller styrmodell är alltid att bidra till att uppnå en så effektiv och kvalitativ verksamhet som möjligt. En styrmodell har inget egenvärde utan ska bidra till att visioner och mål som är utstakade, formulerade och beslutade kan förverkligas. Utformningen av styrmodeller är ett ständigt sökande efter en modell som är ändamålsenlig utifrån de intentioner som finns och de förutsättningar som råder. I ett sådant perspektiv blir den svepande kritiken mot New Public Management och föreställningen om att New Public Management kan bytas ut i sin helhet mot något annat problematisk. Delar i det som anses vara New Public Management är i en viss utvecklingsfas eller styrsituation ändamålsenligt medan annat kanske inte är det.

Förklaringen till den starka och svepande kritiken mot New Public Management är dels bristen på precision i innebörden av styrfilosofin, dels historielöshet avseende hur det började och varför. En läsning av beskrivningar och kritik av New Public Management visar på följande innebörder. Fler punkter kan säkert tillföras och variationerna på indelning och gruppering är oändliga.

•    Marknadisering. Offentlig verksamhet ska konkurrensutsättas, marknadsmekanismer ska avgöra valet av utförare.

•    Decentralisering. Ansvaret för verksamheten ska föras ut i organsationen. Beslut ska fattas så långt ned som möjligt i organisationen.

•    Målstyrning. Klara mål ska formuleras och uppföljning ska visa på grad av måluppfyllelse

•    Ekonomisering. Ekonomi är i fokus och överordnat verksamhetens kvalitet och kvaliteten på och utvecklingen av demokratiska processer.

•    Individualisering. Individens förverkligande av egna ideal och mål står över kollektivet och viljan att åstadkomma något tillsammans. Generationskontraktet har brutits. Inget ansvar tas för kommande generationers välbefinnande.

•    Avprofessionalisering. Den politiska och administrativa styrningen tränger ut i verksamheterna och minskar professionernas inflytande.

Varje enskild punkt ovan går att kommentera och utveckla utifrån historiska utgångspunkter, vilka tillämpningarna är och vilka effekter som uppkommit. Jag avstår från det här. Min poäng är att redovisningen ovan visar att en svepande kritik mot NPM inte är rimlig om NPM är alla dessa olika delar som redovisas. Det finns till exempel ingen logik i att en omfattande och långtgående decentralisering skulle innebära avprofessionalisering. Det finns heller ingen logik i att ekonomiseringen tränger undan politiken samtidigt som det politiska inflytandet ökar och tränger undan professionerna och deras inflytande över verksamheten.

Det är också så att vissa företeelser hänger samman med övergripande samhällstrender och sambandet mellan orsak och verkan inte är möjligt att reda ut. Är decentralisering och konkurrensutsättning av verksamheten en konsekvens av ekonomisering eller är det tvärtom? I ett historiskt perspektiv kan konstateras att det skedde en kraftig ekonomisering av offentlig verksamhet under och efter 1970-talets oljekriser i och med att rambudgeterna infördes och ersatte en budgetmodell där utgångspunkten var behoven. En modell som, vilket många studier visat, på många håll innebar en kraftig och snabb expansion av inte minst den kommunala verksamheten. En rimlig fråga är vilket alternativet till rambudgetering, det vill säga enligt ovanstående terminologi ekonomisering, var för att skapa balans mellan nya ekonomiska förutsättningar och stora planerade utökningar och satsningar på offentligt finansierad verksamhet.

Mitt budskap. Släpp den svepande kritiken av NPM och sluta tala om NPM som en enhetlig styrform. Rikta kritik och insatser mot de tillämpningar som inte är funktionella, till exempel en mycket omfattande mätning och utvärdering som tar energi ifrån genomförande och utveckling av verksamhet. Utveckla och tillämpa styrmodeller som förenar att en offentlig verksamhet av hög kvalitet bedrivs, som är demokratiskt välförankrad samtidigt som en god ekonomisk hushållning upprätthålls.  

Inga kommentarer

Det första Gränsöverskridande EftermiddagsMötet (GEM)

I onsdags i förra veckan genomfördes högskolans första Gränsöverskridande EftermiddagsMöte (GEM). Under våren är sex stycken onsdagar avsatta för GEM och förhoppningen är att medarbetare så långt som det är möjligt har kunnat frigöra de planerade eftermiddagarna och kan medverka. Syftet med GEM är att kunna genomföra aktiviteter av skilda slag som är av stort gemensamt intresse och göra det möjligt för många att delta. GEM blir därigenom också ett utmärkt tillfälle att mötas över organisatoriska gränser vilket befrämjar samarbete i vår nya organisation.

Det första GEM:et tog upp en mycket angelägen fråga nämligen hur vi alla kan medverka till att minska dödligheten av ett hjärtstopp. Vi fick en professionell och illustrativ visning av hjärt- lungräddning och av hur en hjärtstartare fungerar. Även om hjärtstartare är självinstruerande så är det mycket värdefullt att ha sett hur den fungerar. Förevisningen hölls av Helene Bylow som är sjuksköterska och som numera arbetar på heltid med att sprida kunskap om hjärt- lungräddning och forska om hjärt- lungräddning. Hon genomför nu en studie av hur kunskaper om hur hjärtstartare fungerar bäst kan förmedlas för att uppnå en långvarig kunskapseffekt och därigenom stöd vid användning.

Helenes förevisning föregicks av en föreläsning av Johan Herlitz, professor i kardiologi och prehospital akutsjukvård, under rubriken Fyrtio års forskning om hjärtattack; en ”hjärtefråga”. Johan gjorde en exposé över hjärtforskning genom att återge resultat från avhandlingarna författade av de 30 doktorander som Johan handlett. Studierna spänner över ett brett fält från kartläggning av demografiska och sociala strukturer, via effekter av behandlingsinsatser till patientupplevelser och livskvalitet. Föreläsningen innehöll också en inledande beskrivning av hur hjärtat fungerar och en avslutning där några dramatiska händelser beskrevs och där snabba och tidiga insatser räddat liv. Föreläsningen var mycket givande och mycket uppskattad.

Det första GEM:et avslutades med en redovisning av aktuella frågor och förutsättningar för högre utbildning och forskning. Jag redovisade också innehållet i det visionsdokument som nu ska behandlas i vår styrelse, verksamhetsplanen för 2015-2017 samt de kärnvärden som är grunden för varumärket Högskolan i Borås.

Inga kommentarer

Science Park Borås

Textile Fashion Center, som är en del av vårt campus, har blivit en enastående framgång. Det har blivit en mötesplats för verksamma inom textil- och modebranschen, precis som det var tänkt, men många andra typer av arrangemang och aktiviteter än textil- och moderelaterade förläggs till och genomförs på Textil Fashion Center. För boråsaren har Textile Fashion Center inneburit en tillgänglighet till den textila näringens traditioner, utvecklingslinjer och framtid. Stadens lokalisering av Textilmuseet till Textile Fashion Center har tillfört huset och området en ytterligare spännande och viktig dimension.

Textile Fashion Center som mötesplats och de verksamheter som inryms i centret utgör en bas i utvecklingen och etableringen av Science Park Borås. Det finns en mycket väl fungerande inkubator på plats, ett företagshotell och tilltalande fysiska mötesplatser. Ett arbete har nu genomförts med syftet att beskriva den specifika inriktningen på innehållet i en Science Park. I tisdagskväll presenterades ett förslag för inbjudna företrädare för politik, förvaltning och näringsliv i Boråsregionen. Det var en mycket god uppslutning och många viktiga kommentarer och synpunkter lämnades.

Förslaget eller kanske snarare idéskissen som presenterades innebär att en Science Park byggs upp utifrån tre fokusområden. Dessa är textil, hållbart samhällsbyggande och välfärd. Fokusområdena baseras på forskning och utveckling som bedrivs inom SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Högskolan i Borås. Fokusområdena är en bas för Science Park. Profilen är områden där vi tillsammans redan idag är ledande. I går var exemplen på profiler, och där vi har en tät position nationellt, textil och RE, där RE är samlingsbenämning för företeelser som återanvändning (reuse) och återvinning (recovery), det vill säga det handlar om hållbar utveckling. Utmärkande är även de särskilda egenskaper som är vår Science Park. Fokuseringen för Science Park Borås ska enligt förslaget vara på mindre och medelstora företag, design och konst och att arbeta med framtagning av prototyper. De utmärkande egenskaperna eller annorlunda uttryckt identiteten har sin bakgrund i den företagsstruktur som råder i regionen, förekomsten av omfattande konstnärlig utbildning och forskning och inspiration från forskningsprogrammet Smart Textiles och den prototype factory som byggts upp som en del av Smart Textiles innovationssystem.

Presentationen av Science Park Borås föregicks av presentationer av Inkubatorn i Borås verksamhet och av forskningsprogrammet Smart Textiles. Det följdes av gruppdiskussioner och en avslutande diskussion i plenum. Det var en mycket livlig diskussion där alla stödde iden med en Science Park men med medskicket att frågan varför måste besvaras tydligare och den struktur, innehåll och inriktning som föreslogs utvecklas och motiveras. Ett budskap var också att en Science Park är en angelägenhet för hela Boråsregionen.

Stärkta av att alla inbjudna som kunde komma kom, stödet för idén och det stora engagemanget i diskussionerna går vi nu vidare. Vi ska besvara de frågor som ställdes, skyndsamt tillsätta en mindre arbetsgrupp under Erik Breskys ledning för fortsatt utveckling av inriktning och innehåll och för förankring. En ny workshop planeras att genomföras inom de närmaste månaderna.

Inga kommentarer