Månad: mars 2015

Låt fler unga satsa på högre utbildning

Det är ett bra initiativ av GP:s ledarredaktion för någon vecka sedan att diskutera den högre utbildningens kvalitet och betydelse. Problemet är inte att vi har för många studenter, utan vi har för få. Dagens ungdomar vill investera i sin egen kunskapsbank. Det visar det höga söktrycket till våra utbildningar och det faktum att många inte kan antas för att vi har för få utbildningsplatser.

Högre utbildning är en stor utgiftspost i statens budget, drygt 26 miljarder går till grundutbildningen, men varje krona är viktig. För att öka landets konkurrenskraft krävs en hög utbildningsnivå.

Kunskap blir inte mindre av att den delas av fler – tvärtom. Studenterna ska utbildas för arbetslivet. Deras utbildning ska vara användbar, inte bara till det första jobbet utan också för kommande karriär. Det är just det som är poängen med högre utbildning: att få en teoretisk, strukturell och begreppsmässig bas att stå tryggt på.

Våra studenter ska vara rustade för ett aktivt och inkluderande medborgarskap, de ska bära med sig en gedigen förankring i vetenskapligt tänkande och de ska uppvisa en förmåga att sätta in sina fackkunskaper i ett större sammanhang. Nödvändigheten av dessa mer långsiktigt inriktade kompetenser blir alltmer uppenbar i en omvärld som förändras i allt snabbare takt. Att utbilda enbart med fokus på första arbetet skulle vara ett enormt resursslöseri.

Den högre utbildningen i Sverige bidrar till en bättre arbetsmarknad med fler valmöjligheter. Vissa studenter har kanske inte studier som sitt förstahandsval, men det betyder inte att de anser att påbörjad utbildning är meningslös. De är självfallet smartare än så.

Det är av central betydelse att diskutera kvaliteten i högre utbildning. Vårt land avsätter stora resurser för kvalitetsvärdering. Inom ramen för dessa processer finns underlag för en diskussion om kvalitet som är baserad på fakta och vetenskap.

Inga kommentarer

På väg till möten

På väg till Stockholm för SUHF-möten (Sveriges universitets- och högskoleförbund) och därefter till Falun för SUHF:s förbundsförsamling. Idag är det möte om kvalitet i vår biblioteksverksamhet och därefter möte med företrädare för Myndigheten för Yrkeshögskolan.

Biblioteken har en mycket central betydelse för kvalitet i utbildning och forskning och det är naturligt för Styrgruppen för forum för bibliotekschefer att ha frågan om hur biblioteken bäst kan bidra till hög kvalitet i utbildning och forskning högt upp på dagordningen. Frågan handlar bland annat om att tydliggöra på vilket sätt biblioteken kan bidra, vilket kompetens som finns och vilka möjligheter som erbjuds. Frågan innefattar också att säkra kompetensförsörjning och kompetensutveckling och i det ligger en kontinuerlig analys och bedömning av vilka de framtida behoven är för studenter, lärare och forskare. Det har också bildats ett kvalitetsnätverk inom biblioteksområdet och mötet idag är en träff med företrädare för nätverket.

SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan har bildat en arbetsgrupp med syftet att öka tydligheten mellan olika postgymnasiala utbildningsformer och kartlägga förutsättningarna för övergångar mellan utbildningsformer. Arbetsgruppen möts idag och för min del är det första mötet. Det är angelägna frågor samtidigt som det förefaller finnas ett behov av ytterligare preciseringar av syftet och förväntningarna på arbetsgruppen.

I morgon är det Förbundsförsamling med bland annat beslut om verksamhetsberättelse och årsredovisning, information om status i utredningen om högskolans utbildningsutbud, information om status i utredningen om ledningsfunktioner i högskolan och diskussion om SUHF:s ställningstagande om systemet för styrning och resursfördelning. Diskussionen handlar om uppfattningar om vikten av ett samlat anslag till utbildning och forskning eller vilka problem det skulle innebära. Min uppfattning är ett samlat anslag, men i fördelningen av anslaget i budgeten och i rapporteringen ska tydligt framgå resurserna till utbildning respektive och forskning.

Inga kommentarer

Vetenskap för profession – nya rapporter

Idag presenterades två nya rapporter i vår rapportserie ”Vetenskap för profession”. Rapport nummer 30 författad av Gustaf Nelhans och Pieta Eklund har titeln ”Resursfördelningsmodeller på bibliometrisk grund vid ett urval av svenska lärosäten”. Rapporten innehåller en beskrivning av möjliga och tillämpade modeller för resursfördelning där bibliometri används. Fokus är på modeller tillämpade vid svenska lärosäten, men även internationella utblickar och jämförelser görs i rapporten. I rapportens avslutning förs ett centralt resonemang kring hur ett prestationsrelaterat system påverkar de som bedöms men också de som bedömer. Författarna varnar för en okritisk användning av bibliometriska indikatorer, det kan hindra ledningarnas möjligheter att strategiskt utveckla starka forskningsmiljöer, det kan också vara en hämsko för utvecklingen av kvalitet i forskningen. Rapport 30 är ett mycket värdefullt underlag för diskussioner om hur resurser kan och bör fördelas till forskning och vilka möjligheter och hinder som olika tillämpningar innebär.

Rapport 31 har titeln ”The University of Borås as a sustainable university”. Den är författad av Jan Nolin med medverkan från undertecknad. Rapporten har sin upprinnelse i en diskussion i högskolans dåvarande professorsgrupp att ta fram en rapport som beskriver hur vi arbetar med hållbar utveckling inom olika forskningsområden utifrån den ambition vi har att allt mer fokusera på hållbarhet i utbildning och forskning. Jan Nolin tog sig an frågan och successivt har rapporten vuxit fram baserad på en idealmodell för ett lärosäte där hållbar utveckling är i fokus för alla typer aktiviteter. I rapporten beskrivs modellen och dess olika delar. De kvaliteter vi har inom högskolan relateras därefter till modellen. I rapporten förs också resonemang kring förhållningssätt till hållbar utveckling och hur ett lärosäte bör utvecklas för att allt mer förknippas med hållbarhet. En särskild intressant problematik och fråga är hur hållbar utveckling integreras i verksamheten samtidigt som behovet av att beskriva hållbarhetsarbetet specifikt kvarstår i syfte att tydliggöra att hållbar utveckling är i fokus. Ett dilemma.

Tidigare i år publicerades rapport nr 29 OTEC Matters som var resultatet av en konferens kring en metod för omvandling av saltvatten till färskvatten, samtidigt som energi utvinns. OTEC står för Ocean Thermal Energy Conversion. Fler publiceringar i serien väntar under året. Det är glädjande att kunna konstatera att den för högskolan gemensamma serien har blivit ett forum för att sprida resultatet från pågående och avslutad forskning och ett forum för behandling av aktuella frågor inom högre utbildning och forskning.  

Inga kommentarer

Samarbete i Västsverige och kommande forskningsproposition

Det finns ett naturligt och välutvecklat samarbete mellan lärosätena i Västsverige. Det finns många motiv till att bekräfta och verka för ett utvecklat regionalt samarbete där vi tar vara på varandras styrkor och skapar tydliga regionala profiler som stödjer samhällsutvecklingen. Ett antal kluster, till vilka lärosätena på olika sätt och i olika omfattning kan ansluta, har identifierats. Vid ett möte med företrädare för regionledningen och rektorer vid lärosätena i Västra Götalandsregionen var en av huvudpunkterna hur vi går vidare med att tydliggöra och utveckla klustren.

Västra Götalandsregionen åtog sig vid mötet att på ett tydligare sett fortsättningsvis koordinera de fem kluster som tagits fram av Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Dessa är Stadsplanering för framtiden, Marin miljö och marina sektorn, Transportlösningar, Grön kemi och biobaserade produkter och Life Science. Det är positivt och värdefullt att Västra Götalandsregionen åtagit sig att medverka till en bättre spridning och kunskap om regionens styrkeområden och kluster. För Högskolan i Borås del är det viktigt att medverka till att klustren fylls med innehåll och det är också en möjlighet för oss att utveckla samarbeten inom klustren och profilera högskolan.

Det är samtidigt så att vi måste satsa på våra egna styrkeområden som inte fullt ut går att koppla till klustren. På precis samma sätt som satsningar inom Göteborgs universitet bland annat stärker Life Science och företag inom läkemedelsindustrin, och satsningar inom Chalmers tekniska högskola bland annat stärker transportlösningar och fordonsindustrin, måste våra satsningar stärka våra styrkeområden inom handel, textil och mode, IKT, stadsbyggnad, resursåtervinning och offentlig verksamhet. Det är viktigt att Västra Götalandsregionen ser till hela regionen och till de tre högskolornas profiler. Det finns en mycket stor potential i de styrkeområden som byggts upp och utvecklas på de tre högskolorna och fortsatta satsningar är angelägna.

På mötet diskuterades också kommande inspel till forskningspropositionen för 2017-2020. Det finns flera angelägna satsningar. En är att utjämna regionala skillnader, vilket innebär ökade medel, ökade fasta forskningsanslag, till Västsverige. En sådan satsning kan ske på många olika sätt. Ett sätt är att ge medel för att stärka samverkan, kluster och styrkeområden. En grupp med representanter från lärosätena i Västsverige kommer att arbeta med ett gemensamt inspel som tar fasta på vilka vinsterna skulle vara med en prioritering av verksamheter i Västsverige. Vi kommer att beskriva vårt erbjudande till regeringen.

Vi kommer givetvis samtidigt skicka in egna synpunkter och kommentarer till propositionen. En mycket angelägen åtgärd är att stärka det fasta forskningsanslaget till nya universitet och högskolor. Vi svarar idag för närmare 40 procent av all utbildning och har nio procent av det fasta forskningsanslaget. En miljardreform skulle lyfta oss till 15 procent av totalen, det skulle vara en bra början. Vi kommer också att fortsatt att argumentera för ökade medel till konstnärlig forskning.

Inga kommentarer

Ministern för högre utbildning och forskning på besök

Ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson besökte högskolan i slutet av förra veckan. Besöket inleddes med ett möte i en mindre grupp där jag fick tillfälle att kort beskriva högskolans utveckling, våra utbildnings- och forskningsområden och uttalade mål för vår verksamhet. Vi talade om betydelsen av kompletta akademiska miljöer med utbildning på alla nivåer och starka profilerade forskningsprogram. Ministern bekräftade vikten av kompletta akademiska miljöer och att utbildning och forskning ska bedrivas på alla lärosäten. Markeringen från ministern av betydelsen av så kallade regionala högskolor, ett uttryck som jag ogillar, handlar om att alla lärosäten ska vara konkurrenskraftiga nationellt och internationellt. Ett positivt besked som förhoppningsvis innebär ökade fasta forskningsanslag till högskolorna. Vi framförde att vi arbetar med att successivt förstärka och öka kvaliteten i hela vår verksamhet och när vi uppfattar att vi har de kvaliteter som krävs vill vi kunna ansöka om att högskolan ska bli ett universitet. Jag uppfattade att ministern tyckte att vi förde ett välgrundat resonemang, men några utfästelser om vare sig det ena eller det andra kunde naturligtvis inte lämnas. Det förväntade vi oss inte heller.

Efter det inledande och mycket givande samtalet bytte vi lokal och använde för första gången vårt nya styrelserum. Externa gäster, studenter och medarbetare anslöt och andra delen inleddes med att studentkårens ordförande Alina Berg och vice ordförande Daniel Palmgren beskrev studentkårens verksamhet och hur det är att vara student i Borås. Därefter blev det vårdvetenskapligt tema med en kortfattad översikt av Maria Nyström följt av en beskrivning av projekt inom området prehospital vård i högteknologisk miljö. Christer Axelsson berättade om nyvunna forskningsresultat och pågående projekt inom ett allt mer centralt område för hälso- och sjukvårdens kvalitet. Redovisningen avslutades med att Fredrik Ståhl beskrev ett nyligen startat projekt där genetiska förutsättningar och livsstil kartläggs genom studier av friska 70-90 åringar. Forskningsfrågan är om livsstil kan kompensera för en viss typ av genuppsättning som innebär att hälsa bevaras.

Vi förflyttade oss sedan till Smart Textiles showroom och togs emot av Susanne Nejderås som kort beskrev forskningsprogrammet Smart Textiles och visade en uppsättning viktiga resultat och tillämpningar inom Smart Textiles, bland annat det stickade blodkärlet, den stickade stenten och den gula klänningen. Det är onekligen en viktig kvalitet för oss att så tydligt kunna visa upp resultat av den forskning som bedrivs vid högskolan.

Vi avslutade med lunch och samtalade vidare om förutsättningarna för högre utbildning och forskning, kommande budgetar och propositioner och det politiska och parlamentariska läget i riksdag, regioner och kommuner. Det blev ett mycket givande möte med vår nya minister för högre utbildning och forskning. Jag hoppas och tror att Helene Hellmark Knutsson uppskattade besöket vid högskolan och fick bilden med sig av ett lärosäte med bra utbildning och forskning och höga ambitioner.

Inga kommentarer

Internationella kvinnodagen

Den internationella kvinnodagen är ett tillfälle för att uppmärksamma kvinnors situation och bristande jämställdhet mellan kvinnor och män. Stora orättvisor finns i ett globalt perspektiv men vi har också anledning att här hos oss uppmärksamma de strukturer och värderingar som innebär brist på jämställdhet. Vi måste hela tiden ha lika villkor och jämställdhet i fokus och granska mönster, beslut och beteenden, medvetna eller omedvetna, som förhindrar lika villkor och jämställdhet. Vi har kommit långt men debatten måste fortsatt föras.

Några exempel. Ojämställdheten i våra bolagsstyrelser är fortsatt mycket stor. Marginella förskjutningar och bristen på förändring motiveras av att det är kompetens som räknas. Förklaringen är snarare gamla, etablerade manliga nätverk som inte tillåter förnyelse och att kvinnor får vara med. Något måste hända inte minst för bolagens egen skull.

Inom vår egen sektor har studier av hur forskningsmedel tilldelas visat att män lättare får finansiering. I en uppmärksammad studie visas att när män samarbetar i ett projekt och söker finansiering är det ett uttryck för förmåga att skapa starka nätverk medan när kvinnor samarbetar är det uttryck för osjälvständighet. Vi noterar också att inom den högsta akademiska anställningen, professuren, är det fortfarande stor obalans mellan kvinnor och män. De rekryteringsmål som är uppsatta av regeringen för att skapa balans kommer förhoppningsvis att bidra till ökad jämställdhet.

Häromdagen var jag på en konferens. En av föreläsarnas medverkan motiverades i programmet med hennes ålder, hon var mycket ung för att inneha den typen av anställning som hon har. Ingen annan av föreläsarna kommenterades på något liknande sätt och ingen annan av föreläsarna hade ett lika intressant budskap. Det var en mycket bra föredragning om de stora utmaningarna för en hållbar utveckling av en mycket kunnig person.

Vi behöver tänka på och försöka blottlägga strukturer och värderingar som inte befrämjar lika villkor varje dag, internationella kvinnodagen är en av dessa dagar. 

1 kommentar

Rapport från 2015 års Nordiska rektorskonferens

Den nordiska rektorskonferensen hade som utgångspunkt och rubrik ”Changing universities in a changing world”. Under konferensen gavs beskrivningar och illustrationer från de nordiska länderna. Vi har en gemensam omvärld och en ekonomisk press riktad mot offentligt finansierad verksamhet och högre utbildning och forskning som vi inte kommer undan. Sättet att möta behovet av förändring och samtidigt utveckla verksamheten uppvisar likartade ansatser men samtidigt också stora variationer.

I Norge driver regeringen profileringstanken hårt. I fortsättningen, framförde kunskapsministern i sin presentation, ska utvecklingen vara en följd av politiska beslut inte organisk ostyrd tillväxt. Profileringen tar sig flera uttryck, främst genom den mycket genomgripande fusionsprocess som pågår. Antalet lärosäten reduceras kraftigt för att få till stånd större kritiska och konkurrenskraftiga utbildnings- och forskningsmiljöer. Fusionerna sker utifrån ett disciplinärt perspektiv och inte utifrån en geografisk närhetsprincip. Sammanslagningar sker således mellan lärosäten belägna på helt olika platser i landet och flercampusuniversitet etableras. I Danmark är fusionerna genomförda sedan flera år tillbaka. Här sker nu stora ekonomiska neddragningar där inte minst humaniora drabbas mycket hårt. I Finland väntar kraftiga neddragningar för yrkeshögskolorna, dessa benämndes för övrigt Universities of Applied Science. Inriktningen på politiken i Finland är tydlig mot att bygga starka forskningsmiljöer.

Konferensen innehöll ett antal intressanta observationer, uppfattningar och frågor om utmaningar inom högre utbildning och forskning.

•   Vi har alla ett stort ansvar för att värna autonomi, nyfikenhetsbaserad utbildning och forskning och långsiktighet.

•   Utmaningen är att vara följsamma och samtidigt motståndskraftiga mot förändring.

•   Vi måste upprätthålla balansen mellan den nyfikenhetsbaserade forskningen och den öronmärkta.

•   Antalet MOOCs (Massive Open Online Courses) har ökat, 110 universitet erbjuder MOOCs, och lärosäten använder alltmer MOOCs i utbildningarna som särskilda belysningar men också som poänggivande kurser. MOOCs är en möjlighet och inget hot.

•   Vissa utbildningar kräver starka forskningsmiljöer medan debet och kredit är samma överallt! (häpnadsväckande, min anmärkning)

•   Hur ska vi klara att lyfta miljoner människor ur fattigdom och samtidigt klara grön omställning?

•   Det stora utmaningarna fordrar flerdisciplinär forskning, men flerdisciplinär forskning förutsätter starka discipliner. Det gäller att vara så kompetent inom sin disciplin att man ser behovet av stöd från andra.

•   Åtskillnaden mellan utbildning och bildning är inte meningsfull. De går inte att separera från varandra.

Till flera av ovanstående punkter finns det anledning att återkomma till i bloggar under våren.

Inga kommentarer