Tre möten i Stockholm idag. Först seminarium anordnat av utbildningsutskottet där Dansk Center för Forskningsanalys vid Århus universitet presenterade sin utvärdering av autonomireformen och kvalitetsreformen. Effekterna av autonomireformen är begränsade konstaterar utvärderarna. Förändringar i mindre omfattning totalt sett har skett av den interna organisationen och på en del håll har nya befattningskategorier tillkommit. Reformen har dock lämnat få spår i verksamheten och kunskaperna om reformen är hos många mycket begränsade. Det som hindrat oss från att utveckla verksamheten och förstärka vårt utbildningsutbud är enligt min uppfattning inte brist på självständighet och utrymme utan brist på resurser. Låt oss nu hoppas att vi tillförs nya fria platser så att nya utbildningar kan utvecklas baserat på den spännande och viktiga forskning som växer fram på högskolan.

Den samlade bedömningen av kvalitetsreformen med fokus på examensmål och studenternas resultat är att den varit kvalitetsdrivande och att förbättringsarbetet inneburit en fokus på innehållet i utbildningarna. Men alltför stor vikt har varit på kontroll och modellen har också präglats av en osäkerhet i rättvisan i den slutgiltiga bedömningen av en utbildning. Skillnaden mellan bedömningen hög kvalitet och bristfällig kvalitet, med allt vad det innebär i form av hot om nedläggning och osäkerhet, kan vara hårfin och hänga på kvaliteten i ett enskilt slumpmässigt utvalt examensarbete. Uppskattningen är att 20 % av utbildningarna befinner sig i ett gränsland och bedömningen och beslutet har präglats av osäkerhet. Det är inte rimligt. Det är dags att skifta system och så kommer nu också att ske. Ett nytt system med fortsatt fokus på resultat, men ett system som vi själva ansvarar för och utvecklar.

Efter utbildningsutskottets seminarium anslöt jag till ett styrgruppsmöte i Forum för bibliotekschefer. Två frågor diskuterades efter lunchen. Först Kungliga bibliotekets förslag till ny struktur för samverkan med centrala aktörer inom biblioteksområdet, såsom SUHF-biblioteken. Förslaget är byggt på goda idéer och intentioner men vi har några förbättringsförslag som vi kommer att framföra i vårt remissvar. Den andra frågan handlade om vårt strategidokument, byggt på fyra viktiga utvecklingsområden. Dessa är Biblioteken som kvalitetshöjare, Lärandemiljöer, Forskningsinformation och Vetenskaplig informationsförsörjning. 4-områdesprogrammet kommer att presenteras på bibliotekschefskonferensen den 1 juni

Avslutade sedan dagen i Stockholm på Förvaltningspolitisk dag arrangerad av Statskontoret. Lars Haikola, tidigare universitetskansler, talade fyndigt och insiktsfullt om ledarskap i offentlig verksamhet och hävdade bland annat att manöverutrymmet för myndighetschefer nog aldrig varit större än idag. Tvärtemot den föreställning som många bär med sig och som skylls på New Public Management. Efter Lars följde en riktigt spänstig paneldebatt om villkoren för ledarskap och former för styrning. Inte minst levererade statsvetaren Olof Petersson några viktiga synpunkter. Han ifrågasatte om det verkligen behövs en ny styrning och om den gamla är så problematisk. Jag delar hans uppfattning och den bekräftas ju också av Lars syn på manöverutrymmet. Utmaningen är inte en ny styrmodell utan tillämpning av en välfärdsmodell som håller för stora påfrestningar i form av ökade behov och minskade resurser. Olof problematiserade också den okritiska ståndpunkten att professionaliseringen måste öka. Det är ingen generell lösning utan kan lika gärna skapa problem i form ökat skråtänkande, ökad internrekrytering och förändringsobenägenhet.