Månad: maj 2015

Ny examensrätt – ett komplett lärosäte växer fram

Högskolor har inte generella rättigheter att utfärda masterexamen och examen på forskarnivå. Vi ansöker om rättigheter och Universitetskanslersämbetet bedömer, beslutar och utfärdar. I utvecklingen av verksamheten vid Högskolan i Borås har en uttalad strategi varit att över tid bedriva allt mer utbildning på avancerad nivå och följaktligen erhålla rättigheter att utfärda masterexamen. Masterutbildningar innebär en utveckling mot kompletta akademiska miljöer där en självklar ömsesidighet finns mellan utbildning och forskning. Masterutbildningarna innebär också, vilket är det mest viktiga i sammanhanget, att vi erbjuder våra studenter ett komplett utbud inom sina utbildningsområden. Våra studenter behöver inte söka sig till andra lärosäten för att studera på avancerad nivå och kunna erhålla en masterexamen.

I strategin att bygga kompletta akademiska miljöer innefattas också att erhålla egna examensrättigheter på forskarnivå. Högskolan har idag fyra sådana rättigheter och förbereder nu en ansökan om en femte rättighet. Masterutbildningar är en brygga mellan utbildningen på grundläggande nivå och forskarutbildningen och en viktig förutsättning för forskarutbildningen, inte minst eftersom det möjliggör rekrytering av doktorander. Masterutbildningar är också ett led i internationalisering på hemmaplan. Masterutbildningar som bygger på de styrkeområden högskolan har är attraktiva för studenter från andra länder och kontinenter och bidrar därför till att skapa en internationellt präglad utbildnings- och forskningsmiljö.

2007 fick Högskolan i Borås de första rättigheterna att utfärda masterexamen. Ett fortsatt systematiskt arbete har sedan bedrivits att få rättigheter inom samtliga sju utbildnings- och forskningsområden som är prioriterade. Dessa områden är Biblioteks- och informationsvetenskap, Handel och IT, Människan i vården, Pedagogiskt arbete, Resursåtervinning, Textil och mode (generell examen) och Textil och mode (konstnärlig examen).

I tisdags fick vi beskedet att vi nu har rätt att bedriva och utfärda masterexamen inom företagsekonomi. Det betyder att vi nu inom området Handel och IT har rättigheter inom ämnet informatik och inom ämnet företagsekonomi. Vi är nu ett komplett lärosäte upp till forskarutbildningsnivå, vilket är mycket glädjande och en stor framgång för oss. Målet och strategin har varit klar och nu är vi där. Det är samtidigt så att nya behov och styrkeområden växer fram, nya utbildningar utvecklas och nya rättigheter behöver förvärvas. Ett sådant område som är under stark utveckling är Hållbart samhällsbyggande. Men nu gläds vi åt vår framgång.  Ett stort tack till ansvariga för utbildningen, utvecklingsarbetet och ansökan för ett mycket gott arbete.

Inga kommentarer

Givande departementsdialog

Högskolan i Borås ledning har varit på departementsdialog och presenterat och diskuterat vår verksamhet. Fokus denna gång var vårt utbildningsutbud. Dels kring hur vi kommer att hantera tilldelade platser inom vård- och lärarutbildningarna, dels kring vilka övriga utbildningssatsningar som är angelägna. Det är vår ambition att klara den ökade specialdestinerade tilldelningen och göra det med fortsatt hög kvalitet. Den trånga sektorn är den verksamhetsförlagda utbildningen och då framförallt inom sjuksköterskeutbildningen. Något borde göras på nationell nivå med överenskommelse mellan regeringen och SKL och ett tydligt uppdrag till regioner, landsting och kommuner att aktivt verka för fler platser för verksamhetsförlagd utbildning. Vi framförde önskemål om att få fler designplatser i enlighet med vårt budgetunderlag. Vi vill dessutom utöka och stärka våra utbildningar inom samhällsbyggnad. Det behövs fler byggingenjörer och samhällsplanerare för att kunna möta behov av stora satsningar på nya bostäder och infrastruktur. För Boråsregionen är det en mycket angelägen satsning att utveckla och etablera ett utbildningsprogram inom socialt arbete med inriktning mot individ- och familjeomsorg. Avsaknaden av en utbildning vid Högskolan i Borås ger ett svårartat rekryteringsläge för Borås Stad och för kranskommunerna.

Ytterligare punkter som togs upp under dialogen var breddad rekrytering, validering, vår uppfattning om utfallet för högskolan i de genomförda kvalitetsutvärderingarna, studentinflytande och kårobligatoriet, vår ekonomiska utveckling och tillstånd samt våra förväntningar på den kommande forskningspropositionen. Vi fick framföra våra synpunkter och svara på bra frågor.

Dialogen avslutades med våra egna frågor som var departementets syn på frågan om universitetsstatus och på hållbar utveckling. Svaret från statssekreteraren var tydligt på den första frågan. Det är inte aktuellt med några nya universitet under mandatperioden och argumenten för detta var både flera och goda. Vi förstod, men menar samtidigt att vi fortsätter att bygga den starka högskolan med studenten i centrum och kompletta akademiska miljöer, så får vi se hur det blir med frågan om universitetsstatus. Svaret på den andra frågan var att regeringen nog har för avsikt att framöver titta på hur lärosätena arbetar med hållbar utveckling. Vi välkomnar en sådan uppföljning, men menar att redan nu borde lärosäten med certifierade miljöledningssystem uppmärksammas och tilldelas extra resurser. En av departementstjänstemännen framförde under diskussionen att Högskolan i Borås är det lärosäte i landet som arbetat mest strategiskt med att integrera hållbar utveckling i all vår verksamhet. Mycket glädjande att höra.

Jag vill avsluta med på det sätt som departementsdialogen inleddes. Statssekreteraren redogjorde för aktuella frågor inom sektorn och för regeringen. Sex saker kommenterades; internationalisering och förestående arbete med en ny strategi, fokus på jämställdhet, betydelsen av breddad rekrytering, långsiktighet i utbyggnaden av högre utbildning, nytt kvalitetssäkringssystem och utgångspunkter för forskningspropositionen. Vi konstaterar ett nytt och annorlunda fokus från regeringen i mångt och mycket. Vi noterar också en i resonemangen positiv hållning till mindre lärosäten med profilerad verksamhet och utvecklingskraft.

Inga kommentarer

Sparbanksstiftelsen Sjuhärad och Days of Knowledge

Forskningsverksamheten vid högskolan har expanderat kraftigt under de senaste åren. Vi har varit framgångsrika inom en rad olika områden i att erhålla extern forskningsfinansiering. Uppbyggnaden av forskningsområdena har skett successivt och är en i tiden utdragen process, vilket det måste vara. Det är många bitar som ska falla på plats. Den finansiering som högskolan erhållit från Sparbanksstiftelsen i uppbyggnaden av forskningen är och har varit av mycket stor betydelse. Totalt handlar det om närmare 60 miljoner, medel som jag tycker att vi förvaltat väl. Årets tilldelning omfattar bland annat medel för inköp av utrustning till ett bygglaboratorium och medel för inköp av avancerad mätutrustning. Stödet från stiftelsen bidrar till den fortsatta uppbyggnaden av forskningen vid högskolan och stödjer oss i att skapa starka och konkurrenskraftiga utbildnings- och forskningsmiljöer.

Sparbanksstiftelsen stödjer också högskolan genom att möjliggöra genomförandet av samarbetsprojektetet Days of Knowledge. En rad olika aktiviteter genomförs under denna dag och bland annat får forskarna mota sina bidrag vid detta tillfälle under högtidliga former. Temat för Days of Knowledge 2015 är Hållbar utveckling. Dagen är en manifestation för hållbar utveckling i en bred bemärkelse.  Dagen är också en manifestation för utbildning och forskning inom området hållbar utveckling och ett tillfälle där högskolans forskning uppmärksammas och kunskaper om vår verksamhet sprids.

Days of Knowledge genomförs i år 22 oktober. Mer information kommer senare men anteckna redan idag dagen.

Inga kommentarer

Professorsinstallation och doktorspromovering

Den akademiska högtiden, som vi genomförde i förra veckan, är en viktig aktivitet och dag för högskolan. Det är angeläget att upprätthålla traditioner och genomföra akademiska högtider. Det är ett tillfälle för oss inom akademin att få visa vår verksamhet och göra det på vårt speciella sätt. Det är en dag då vi hälsar professorer välkomna och bekräftar nya doktorers framgångsrika försvar av sin avhandling utifrån akademins traditioner och sedan lång tid tillbaka utvecklade och befästa ceremonier. Jag är glad över att vi har skapat en egen tradition för vår akademiska högtid. Högskolan i Borås är ett modernt lärosäte. Vi bildades 1977 och vi bygger vår verksamhet på flervetenskaplig utbildning och forskning, omfattande samverkan, flexibilitet och förmåga att anpassa verksamheten till förändrade villkor. Men vad gäller akademiska traditioner är vi inte särskilt nydanande. Det ska vi inte vara heller!

Universitet och högskolor bedriver en för samhällsutvecklingen fundamentalt viktig verksamhet. Vi ska ständigt sträva efter ökad kunskap, antingen genom att utveckla ny kunskap och nya teorier eller genom att utsätta befintlig kunskap, gällande praxis och befintliga teorier för sträng prövning. Vår verksamhet är också att och förmedla kunskap, i syfte att uppnå lärande, fördjupad förståelse av fenomen av skilda slag och därigenom samtidigt bidra till förnyelse, innovationer och förbättringar. Våra studenter och studenternas lärande är i centrum och vi ska förbereda för viktiga anställningar och uppgifter i olika typer av samhällsorganisationer.  Universitet och högskolor har ett stort ansvar för att aktivt medverka till att samhälleliga utmaningar kan hanteras och att vi i vår verksamhet uppmärksammar och hanterar aktuella problem som kräver lösningar.

Parallellt med ett sådant samhälleligt ansvar måste utrymme och frihet finnas för läraren och forskaren att själv bestämma och formulera problem som inte omedelbart söker ett svar eller en lösning. Problem som i någon mening är frikopplade från dagens strategiska utmaningar och vardagliga bekymmer. Universiteten ska vara mötesplatser för alla, för den fria och öppna debatten.  Det ska vara tillåtet att pröva utan krav på omedelbar nytta. Ingen annanstans i våra samhällsorganisationer erbjuds den möjligheten och kvaliteten på samma sätt. Denna möjlighet måste vi värna. Den enskilde lärarens, forskarens och studentens nyfikenhet ska kunna stillas, frågetecken rätas ut och en djupare förståelse uppnås. Att upprätthålla en god balans mellan ansvar och frihet är en stor utmaning för universitet och högskolor.  En god balans är en förutsättning för legitimitet och långsiktig gynnsam utveckling.

De dubbla uppdragen, det ena uppdraget eller kravet ofta uttalat explicit från olika aktörer utanför organisationen, i vår omvärld, med krav på effektivitet, leverans och relevans och det andra kravet uttalat inifrån organisationen skapar en ibland svårbemästrad men spännande komplexitet. Detta gör enligt min uppfattning universitet och högskolor till unika och attraktiva organisationer att verka i. Den frihet som det innebär att vara lärare och forskare vid universitet och högskolor parallellt med den skyldighet och möjlighet som finns att påverka samhällsutvecklingen är tilltalande. Det är på något vis grundbulten i vårt system. Det är en utmaning att hantera denna balansgång och den utmaningen skapar dynamik.

Jag har den stora förmånen att vara rektor här på högskolan. Mitt uppdrag är ytterst att verka och ansvara för hög kvalitet på utbildning och forskning och därigenom en god utveckling för vårt lärosäte. Uppdraget innebär ett akademiskt ansvar för verksamheten men under beaktande av de resurser som lärosätet förfogar över. Det är en realitet att resurserna är begränsade. Mötet mellan akademiskt ansvar och begränsade resurser innebär att prioriteringar måste göras, strategier måste formuleras som innebär vägval. Profilering har varit ett mantra under senare år och är inte enbart ett honnörsord eller en skyldighet utan handlar om att vara särskilt framstående inom specifika områden och därigenom kunna lämna ännu viktigare bidrag till samhällsutvecklingen. Profilering skapar också uppmärksamhet och attraktivitet och är av nationellt intresse i utvecklingen av hög kvalitet i utbildning och forskning.

Vi på Högskolan i Borås har höga ambitioner som är uttryckta i vårt strategiska dokument: Med studentens lärande i centrum utvecklar vi kompletta akademiska miljöer och rör oss mot en bättre balans mellan utbildning och forskning. Vi fortsätter att tillsammans stärka högskolan. Ett led i detta är framgångsrik rekrytering av medarbetare till hela vår verksamhet och en bra forskarutbildning som ger oss nya doktorer. Det är därför vi firar när nya medarbetare kommer till lärosätet och medarbetare genomfört goda prestationer såsom till exempel framlagt och försvarat en doktorsavhandling.

Inga kommentarer

Människan i vården – ansökan om examensrättigheter på forskarnivå

Människan i vården är benämningen på det område för vilket vi har för avsikt att söka tillstånd att examinera på forskarnivå. Ämnet är vårdvetenskap och två inriktningar gäller, den ena mot akut prehospital och högteknologisk vård och den andra mot reflektivt lärande och existentiella frågor i vården. De två inriktningarna svarar mot styrkeområden inom den vårdvetenskapliga forskningen vid högskolan.

Den vårdvetenskapliga forskningen har sedan 20 år tillbaka studerat den prehospitala vården och utvecklat en unik och stark forskningsmiljö kring ambulanssjukvård och vad som händer före det att patienten kommer till sjukhuset och akutmottagningen. Över tid har också tillkommit studier av akutvård och utvecklingen av kunskap kring den högteknologiska miljöns innebörd och konsekvenser för vården och för patienter, anhöriga och medarbetare. Den andra inriktningen, också den med rötter tillbaka till 1990-talet, fokuserar på existentiella frågor i samband med hälsa, sjukdom, lidande och vårdande. Inriktningen har sin utgångspunkt i forskning om lärande och hur patientens förståelse för sin ohälsa påverkar livssituationen. Ett humanvetenskapligt perspektiv på vård och vårdande utmärker vårdvetenskapen vid Högskolan i Borås. Ett perspektiv som är viktigt för att möta föränderliga förutsättningar och en allt mer högteknologisk hälso- och sjukvård.

Det är en stark utbildnings- och forskningsmiljö som successivt byggts upp inom det vårdvetenskapliga området och där högskolan idag är nationellt ledande. De två inriktningarna kompletteras av aktiv och viktig forskning kring vårdorganisation, ledarskap i vården och vårdetik och i förlängningen är det möjligt att fler inriktningar inrättas. Antalet forskare och handledare inom den grupp som utgör utbildnings- och forskningsmiljön är stort och med stora erfarenheter av handledning och forskarutbildning. Det är garantin för att vi kommer att tillhandahålla och genomföra en forskarutbildning med hög kvalitet och ge doktoranderna stimulerande och stabila förutsättningar för forskarstudier och avhandlingsarbete. Det är av stort nationellt intresse att den ledande utbildnings- och forskningsmiljön inom det definierade området har en egen forskarutbildning och en egen examensrätt. 

I syfte att pröva och utveckla ansökan och hur styrkeområdena och inriktningarna beskrivs behandlades ansökan tidigare i veckan, dels av professorskollegiet, dels på en hearing till vilken alla medarbetare på högskolan var inbjudna. Viktiga synpunkter framkom som underlag för fortsatt bearbetning. Nästa steg är nu att ansökan tas upp som ett ärende i styrelsen för en diskussion i styrelsen om ansökan som sådan och om den strategiska betydelsen av examensrättigheter på forskarnivå inom ämnet vårdvetenskap.

Inga kommentarer