Månad: juni 2015 (sida 1 av 2)

Viktigt inför forskningspropositionen

Tisdagen i Almedalen blev för mig seminarier om forskningskvalitet, samverkan och forskningsfinansiering. Morgonen startades med KK-stiftelsens seminarium som gick under rubriken ”De nya universitetens och högskolornas forskning – en bättre nyckel till tillväxt och jobb”. Här beskrevs delar av en uppföljning över vad som åstadkommits med KK-stiftelsens satsningar på forskningsmiljöer och projekt. Avkastningen i form av ökade kunskaper, ökad kompetens, stärkta nätverk och värdeutveckling för industrin har varit god. Den efterföljande diskussionen med företrädare för olika samhällssektorer bekräftade vikten och samverkan. Mycket kom sedan att handla om hur man kan skapa bättre förutsättningar för att nya universitet och högskolor ska kunna utveckla sina respektive profiler. En fortsatt utveckling av ett diversifierat högskolelandskap måste stödjas. Ett led i detta är att öka basanslagen till de nya universiteten och högskolarna. Här ligger enligt min uppfattning och bedömning en av de viktigaste frågorna framöver för att åstadkomma en gynnsam utveckling av svensk forskning. Flera av högskolorna, Högskolan i Borås är en av dessa, har en mycket god utväxling på det tilldelade och begränsade basanslaget, men vi närmar oss ett läge där vi slår i taket för hur mycket vi kan växla upp de fasta medlen. Vi måste ha en starkare grund att stå på för att klara av att ta oss till nästa nivå. Vi har visat att vi kan. Jag ser fram emot ett genombrott för vår argumentation i form av ökade anslag i den kommande forskningspropositionen.

Det andra seminariet var i regi av Vetenskapsrådet och hade rubriken ”Forskningens framtid – hur skapar vi bättre förutsättningar?”. Detta seminarium handlade om Vetenskapsrådets kommande inspel till regeringen angående forskningspropositionen och deras uppfattningar i den rubricerade frågan. En av föredragshållarna var forsknings- och utbildningsministern Helene Hellmark Knutsson. Ministern betonade forskningens stora nationella betydelse och den uppbackning som finns för forskning. En tydlig och viktig markering var att vi inte kan ha en motsättning mellan den fria forskningen och den tillämpade. Båda är självfallet lika viktiga. Jag håller med. Ministern talade också om ökad rörlighet. Det ska vara enklare för forskare att komma tillbaka till den akademiska världen efter att de till exempel varit några år i näringslivet. Rörlighet och kvalitetsutveckling handlar också om satsning på unga forskare. Ministern tog upp frågan om basanslag och kommer basanslagen att öka, så betonade ministern att detta ställer stora krav på det akademiska ledarskapet. Mycket viktigt att nämna är också formuleringen att ”det finns nationella universitet och högskolor”. Borta är benämningen regionala högskolor. Bra!

Från övriga föredragshållare och kommentatorer kan nämnas:
• Risktagandet i kommande forskningssatsningar måste öka.
• Den kritiska massan är viktig. En grupp måste omfatta minst 10-15 personer.
• Det är positivt med fria forskningsmedel men det måste finnas en miljö att utgå från.
• Vetenskapsrådet arbetar med att formalisera bedömningskriterier för att bidra till ökad rättvisa och jämställdhet.

Jag ser fram emot intressanta inlägg och debatter om inriktningen på och innehållet i den kommande forskningspropositionen.

Nu är jag på väg tillbaka till Västkusten.

Trevlig sommar!

Inga kommentarer

Hållbarhet, textil och mode – billigt blir dyrt

En effektfull start av Kristina Jonäng, som visade upp sin av modedesignern Anna Lidström redesignade konferensdräkt, inledde seminariet: Design for Re:design. Därefter följde föredrag av Anna Lidström och Adrian Zethreaus, som är verksamma inom det av Västra Götalandsregionen finansierade Re:designprojektet med Science Park Borås som utförare. Anna Lidström och Adrian Zethreaus beskrev utgångspunkterna för projektet och de stora utmaningar som branschen har för att svara mot krav på hållbarhet. Inspirerande bilder på redesignade kläder gav en stark positiv känsla till alla möjligheter som finns.

Efter inledningarna följde en paneldiskussion om vad som behöver göras för en hållbar textilindustri. En förändring efterfrågas av politiken, av branschorganisationen, forskare och experter. Det är inte hållbart med den konsumtionstakt som råder idag med omfattande materialförbrukning och negativ påverkan på miljön genom produktion och konsumtion. Det finns ett bekymmer i de affärsmodeller som tillämpas med stora kollektioner och låga priser. Företrädarna för de två modeföretagen som var med i panelen uppmanades att agera. Svaret blev att viljan finns, men hänsyn måste alltid tas till vad konsumenten vill och att förändra konsumtionsmönster är en utdragen process. Alla var inte helt nöjda med detta svar utan menade att det är vad butikerna har på sina hyllor som styr. Kring dessa frågor och kring utveckling av nya material och nya affärsmodeller finns ett stort behov av forskning.

På vårt efterföljande seminarium med rubriken ”Hur kan textil och mode bli en ren framtidsbransch och vad säger konsumenterna?” uppmärksammades också vikten av mera forskning inom textil och mode. Politikerna i panelen bekräftade detta. Högskolan i Borås kommer att fortsätta agera i frågan inför kommande forskningsproposition. Med sikte på att regering och riksdag denna gång vågar satsa på miljöer som är under snabb utveckling och som fokuserar hållbarhetsfrågor i en vid bemärkelse.   

Inga kommentarer

Hållbar stadsutveckling

Jag har varit på Västsvenska Arenan och dagens första seminarium arrangerat av Mistra Urban Futures. Utgångspunkten för seminariet var att vi idag inte bygger ett hållbart samhälle och en hållbar stad. Den enorma tillväxt av nya lägenheter som nu diskuteras, det handlar om 500 000 nya lägenheter, är en möjlighet att bygga staden. Ett budskap från föredragshållarna var att inte se varje utbyggnad som ett enskilt projekt utan att anlägga ett helhetsperspektiv, det vill säga bygga staden. En problematisering skedde utifrån svårigheten att översätta policys till handling. Vackert tal är bra men det händer inget. Nivån mellan den abstrakta översiktsplaneringen och den konkreta nivån måste identifieras och handlingsutrymme skapas.

Några lösningar anvisades. En var ett kraftfullt byggande i stationsnära lägen med högklassiga förbindelser med kollektivtrafik, gång- och cykelbanor, och i övrigt stark infrastruktur. Benämningen är decentraliserad koncentration och skillnaden mot tidigare stora satsningar är utvecklade former för dialog med och engagemang från medborgare. Nya sätt att bygga samverkan mellan civilsamhälle, medborgare, offentlig förvaltning och forskare måste utvecklas för ett framgångsrikt resultat. Honnörsordet för dagen var co-creation eller medskapande.

Ett annat problem som berördes mycket perifert var det höga kostnadsläget i svenskt bostadsbyggande. Naturligtvis finns det ett mycket starkt samband mellan högt kostnadsläge och bristen på integration, och förvånansvärt nog berördes detta knappt. Hållbarhetens dilemma är att kopplingen mellan integration, hyresnivåer och energieffektivitet är mycket komplex.

Inga kommentarer

På väg till Almedalen

På väg till Visby och Almedalen. För min del är det tredje gången i rad som jag är där. I kväll väntar en tur runt Almedalen och jag har också tänkt att lyssna till det första politikertalet. I år är det centerpartiet och Annie Lööf som inleder.

I morgon måndag väntar en intensiv seminariedag. Det är flera intressanta seminarier om högre utbildning och forskning som jag givetvis har för avsikt att vara med på. Det händer också mycket spännande på den Västsvenska Arenan, med bland annat två seminarier om den textila näringen och betydelsen av att branschen fokuserar på hållbar utveckling i en bred bemärkelse. Det handlar om fortsatt utveckling av tekniker för återanvändning av textil material, användning av nya material i textiler, framförallt skogsråvara, nya affärsmodeller baserat på hållbarhet och ständig utveckling av arbetsmiljön i produktionsanläggningar världen över. Högskolan är medarrangörer i ett av dessa seminarier.

Almedalen är ett utmärkt tillfälle för kunskapsutveckling, för att knyta nya kontakter och bekräfta men också att utveckla gamla. Vår närvaro i Almedalen på olika sätt har varit viktigt för högskolan tidigare år och kommer att bli så i år också. Det är intensiva dagar som väntar, med många intryck och möjligheter att inspireras i den fortsatta utvecklingen av Högskolan i Borås.

Inga kommentarer

Hållbar kommunstruktur

1974 slutfördes den senaste stora kommunsammanslagningen. Drygt 800 kommuner blev då 278. Därefter har ett antal kommuner brutits upp och en uppsättning nya eller oftast nygamla kommuner har tillkommit. Förklaringen till detta har varit att strukturen visat sig vara olämplig ur såväl ett medborgarperspektiv som ett administrativt perspektiv. I de flesta fall har det handlat om att en av de sammanslagna delarna återigen har blivit en självständig kommun.

Idag är antalet kommuner 290. I samband med kommunsammanslagningen 1974 försvann många lokalsamhällen med en tydlig identitet som självständiga kommuner och såren efter avvecklingar av kommuner har på många håll ännu inte läkt. Studier av kommunal utveckling visar att många håller fast vid den gamla strukturen och har den egna kommunen som ett ideal. Fortfarande – 40 år senare – har man svårt att acceptera den beslutade och genomförda förändringen. Den omständigheten väcker frågan huruvida dagens administrativa struktur skulle försvaras utifrån ett medborgarperspektiv.  Kanske är det så att matchen om lokalsamhällena som egna självständiga kommuner stod på 1970-talet och idag skulle få bry sig om sammanläggningar av det som inte uppfattas som lokala enheter utan administrativa konstruktioner utan historik och identitet.

Ett fåtal av landets 290 kommuner har under de senaste åren vuxit kontinuerligt och stadigt befolkningsmässigt. Dessa kommuner som har en stabil tillväxt och ett ökat skatteunderlag är nästan utan undantag belägna i storstadsregioner. Ett stort antal kommuner minskar över tid successivt befolkningsmässigt, vilket innebär att ett färre antal invånare och skattebetalare ska finansiera den kommunala verksamheten. Efterfrågan på verksamhet kan dessutom vara omvänt korrelerad med tillgången till ekonomiska resurser. I den krympande kommunen blir andelen äldre allt större och behoven av omsorg ökar samtidigt som de egna resurserna för att finansiera verksamheten minskar.

Ett sätt att hantera situationen är att slå samman kommuner och skapa större och mer motståndskraftiga och mindre sårbara enheter. Det behövs kommuner med utvecklingskraft där inte allt fokus måste vara på att försvara ställningarna och bedriva en hårt pressad verksamhet utifrån kravet och ambitionen att ha en ekonomi i balans. En sådan förändring utmanar medborgarperspektivet och den starka identifikation som många kan känna för sin kommun och för sin bygd. En sådan förändring utmanar uppenbarligen också politiken och politikerna. Initiativen måste tas både från riksdag och regering och från enskilda kommuner. Det har under lång tid varit tyst i frågan men nu förefaller saker och ting hända. Vi menar att det är synnerligen angeläget att förändring sker och att alla kommuner ges förutsättningar att bedriva och utveckla verksamheten med upprätthållande av en god ekonomisk hushållning.

Texten är hämtad ur en nypublicerad rapport, Brorström m.fl. för ”Hållbar kommun”, Kommunforskning i Västsverige, rapport 133 sid. 41-42.

Inga kommentarer

Internationalisering av universitet och högskolor

Regeringen har i budgetpropositionen för 2015 och forsknings- och utbildningsministern, Helene Hellmark Knutsson, har i uttalanden starkt markerat vikten av internationalisering i högre utbildning och forskning. I förra veckan genomfördes en konferens arrangerad av utbildningsdepartementet för att belysa betydelsen av internationalisering och diskutera vilka förutsättningarna, hindren och möjligheterna för att öka den. Inbjudna till konferensen var alla lärosäten och andra myndigheter och organisationer som verkar inom fältet högre utbildning och forskning. Ett hundratal personer var på plats och lyssnade till ministern, tog del av inspel från fem särskilt inbjudna talare och deltog i diskussioner i grupper och i plenum. Konferensen kommer följas upp av fyra regionala konferenser under hösten.

Forsknings- och utbildningsministern inledde konferensen och framhöll att vi måste bli mycket vassare inom internationaliseringsområdet och öka det globala samarbetet. Det är viktigt att Sverige kan attrahera unga människor och talanger från andra länder att komma till Sverige. Precis som inom många andra yrkesområden är och kommer framförallt utmaningen vara att rekrytera medarbetare och matcha behov och tillgång på arbetsmarknaden. Regeringens vilja att åstadkomma förändringar och undanröja eventuella hinder för ökad rörlighet är tydlig.

I de efterföljande inspelen behandlade flera av föredragshållarna varför vi ska prioritera internationalisering och öka såväl antalet inresande som utresande. Jag tror att vi alla är överens om vikten av internationella utbyten av skilda slag. Den viktiga frågan är hur vi åstadkommer internationalisering på bredden. Hur gör vi det möjligt för studenter inom alla utbildningsprogram att resa en kortare eller längre period? Hur vi utvecklar vi internationalisering på hemmaplan så att alla studenter kan vara en del av en internationell miljö? Vi måste, när dessa frågor diskuteras, också ta utgångspunkt i faktiska förhållanden, till exempel att det inom vissa utbildningsprogram är svårt att få utrymme för nya moment. En annan omständighet är att det inte är gjort över en dag att bedriva all undervisning på engelska och byta ut all kurslitteratur till engelsk. Det klart att det går att göra men inte utan kvalitetsförluster, i alla fall inte på kort sikt. På konferensen var det SFS ordförande Rebecka Stenkvist som stod för det mest intressanta och viktiga inspelet. Det var frågor av det slaget som nämndes ovan som hon uppehöll sig vid.

En annan fråga som ställdes var hur vi får studenter från andra länder att stanna kvar i Sverige efter avslutad utbildning. En bra åtgärd för att underlätta och stödja är att erbjuda studenterna undervisning i svenska under studietiden och det bör då ske utan tillkommande ytterligare avgifter. Det är samtidigt viktigt att säga att poängen inte alls behöver vara att studenterna ska stanna kvar utan tvärtom återvända hem och bidra till teknik- och kunskapsutveckling i hemlandet till gagn för en hållbar utveckling.

En intressant, viktig och känd aspekt som berördes på konferensen var att medan forskning naturligt är internationell gäller inte samma för utbildningen. En ökad grad av internationalisering skulle ske på ett naturligt och självklart sätt om utbildning och forskning integrerades och inte sågs som åtskilda. Idealet är att alla lärare är forskare och alla forskare är lärare. Ett sätt att markera att universitet och högskolor är utbildning och forskning sammanvävt med varandra är att tilldela lärosätena ett samlat anslag. Detta skulle då också gynna internationalisering på bredden. För övrigt avslutade också forsknings- och utbildningsministern en givande eftermiddag med att framhålla just betydelsen av internationalisering på bredden.

Inga kommentarer

Tack för ett bra läsår och glad sommar!

När vi återvände efter sommarledigheten förra året var det till en ny organisation. Tre akademier hade ersatt sex institutioner och verksamhetsstödet var samlat i en enhet. Mycket var förberett, men mycket kvarstod också i genomförandet av den nya organisationen. 2014/2015 blev därför ett speciellt läsår. Samtidigt som den nya organisationen successivt har tagit form, indelningar beslutats, chefer tillsatts och nya arbetsformer tillämpats, har den ordinarie verksamheten bedrivits och utvecklats. Arbetsbelastningen har varit hög för många i kombination med en viss osäkerhet om den förändrade organisationens konsekvenser. Nu har vi en ny organisation, givetvis med möjligheter som alltid att justera saker och ting så att organisationen fungerar ännu bättre, men strukturen ligger fast. Organisationen ger oss förutsättningar att fortsätta att utvecklas och expandera, bygga starka utbildnings- och forskningsmiljöer och göra ett kvalificerat verksamhetsstöd ännu bättre.

Läsåret 2014/2015 har innefattat att en rad viktiga styrdokument beslutats som ger oss vägledning för verksamhetens inriktning och strategiska satsningar. Högskolan i Borås styrelse har fastställt ett visionsdokument. Studentens lärande i centrum är den givna inriktningen och utgångspunkten när vi ska utveckla kompletta akademiska miljöer och öka andelen forskning. Styrelsen har också fastställt verksamhetsplanen för 2016-2018 där sju fokusområden är beskrivna som alla för oss mot de övergripande målen. Vi har också reviderat den styrmodell som tillämpas och förändrat sättet på vilket akademierna erhåller resurser för utbildning och forskning. Med tillämpning av den nya styrmodellen fastställde styrelsen också planeringsförutsättningarna för 2016-2018, så nu vet vi vilka utgångspunkterna är för höstens planerings- och budgetarbete. Vi har också under året tagit fram en campusplan som baserat på våra omvärldsanalyser, antaganden och ambitioner med lärosätets utveckling visar vilka behov av ytor och lokaler vi har 2025. Ett viktigt arbete som vi genomfört tillsammans med Akademiska Hus.

Ett annat arbete som förts i hamn under läsåret är bestämning och beskrivning av våra kärnvärden. Jag tycker att vi hamnat helt rätt och att kärnvärdena verkligen beskriver vad vi är och hur vi vill vara. Ett välkomnande lärosäte med gränsöverskridande samarbeten inom lärosätet och med aktörer i vår omgivning och med utmanande utbildning och forskning där etablerade föreställningar och tillämpningar kritiskt granskas. I utmanande innefattas också att våga sticka ut och tydligt deklarera att vi är det tredje universitet i Västsverige. Våra kärnvärden tillsammans med den statliga värdegrunden kommer nu att ligga till grund för ett gemensamt arbete med beskrivning av högskolans värdegrund. Vi kommer att fokusera på värdegrundsarbetet på hösten första Gränsöverskridande EftermiddagsMöte (GEM) som är den 9 september.

Ett gott utgångsläge följer också av de förändringar som Vårändringsbudgeten innebar. Vi har fått ett utökat utbildningsuppdrag och därmed ökade ekonomiska resurser. Vi ska framför allt göra mer inom lärarutbildning och vårdutbildning. Vi kommer också med stor sannolikhet att få ett ökat basanslag till forskning 2017 som en följd av kommande prioriteringar i forskningspropositionen. Något annat skulle med tanke på uttalanden från skilda håll vara en stor besvikelse. Kontentan är att Högskolan i Borås verksamhet expanderar igen och gör det i en ny ändamålsenlig organisation.

Men framförallt har vi ett gott utgångsläge som följd av den höga kvalitet som verksamheten har. Vi är bra på utbildning och forskning och har en hög kvalitet i den verksamhet som stödjer studenter och medarbetare och som innebär att vi lever upp till alla de krav som ställs på oss som statlig myndighet. Vi kan konstatera ett högt söktryck till våra utbildningar inför antagningen till höstterminen, vi går mot strömmen. Förklaringen är helt enkelt att vi har ett bra utbud av utbildningar och ett gott renommé som följd av god kvalitet. Vi har nöjda studenter och ett gott utfall i de av Universitetskanslersämbetet genomförda utvärderingarna. Vi ökar vår externa forskningsfinansiering och antalet publikationer i den av Vetenskapsrådet använda databasen. Vi blir allt mer konkurrenskraftiga i vår forskning. Vi utvecklar vår samverkan med organisationer av skilda slag i vår omgivning och hållbar utveckling präglar allt mer vår verksamhet.

Det går bra för oss men vi har många utmaningar. Vi har en takt i verksamheten som inte riktigt motsvaras av våra basresurser, vi behöver rekrytera nya medarbetare, vi behöver utveckla samarbetet inom högskolan och få ett större engagemang kring gemensamma aktiviteter och vi behöver få resurser för att bygga upp nya utbildningsprogram för att svara mot angelägna samhälleliga behov. Vi behöver också arbeta vidare med att bli den hållbara högskolan i alla dess bemärkelser. Jag ser fram emot ett fortsatt arbete för att tillsammans göra Högskolan i Borås ännu bättre och starkare.

Det har som sagt varit ett speciellt år och vi är alla väl förtjänta av sommarledighet. Det är viktigt att komma ifrån ett tag, få tänka på annat och få tid att göra alla de saker som inte hinns med i vardagen. Det behöver inte vara några stora äventyr. För min del handlar det helt enkelt om att få ordentligt med tid för att umgås med familj och vänner, hänga med barnbarnen Alicia och Vincent, läsa mer skönlitteratur, läsa morgontidningen riktigt ordentligt tillsammans med en kopp nybryggt gokaffe, laga god mat, sova lite längre på morgonen och därefter ta en joggingrunda och ett morgondopp. Jag hoppas att ni alla får en riktigt bra sommarledighet och tack för stort engagemang och goda insatser under året.

Björn Brorström
Rektor

Inga kommentarer
Äldre inlägg