Månad: oktober 2015

Ett hållbart samhälle

I förra veckan arrangerades Days of Knowledge, ett samarrangemang mellan Sparbanksstiftelsen Sjuhärad, Swedbank Sjuhärad och Högskolan i Borås. En dag då hållbar utveckling prisas med stipendier och diplom. Vi har valt att starta dagen med en stark röst för att möta de globala utmaningarna och värna en hållbar värld. Denna gång var det Mattias Klum världsberömd fotograf, författare och regissör som medverkade.

Mattias Klums föreläsning visade på den stora påfrestning som vi utsätter det ekologiska systemet för och vilka risker vi tar om inte hoten tas på allvar och vågar förändra. Genom sina bilder visade han hur människor för egen vinnings skull förstör ovärderliga miljöer och utrotar djurarter. Han pendlade mellan resonemang på systemnivå och fokus på enskilda individer, arter och växter. Hans kunskap, stora empati och oro för de enorma globala utmaningar vi står inför och som måste hanteras både berörde och inspirerade. Det är nu vi måste handla för att göra skillnad. Det var budskapet i hans viktiga och finstämda föreläsning som förstärktes av fantastiska bilder på natur och djur. Han avslutade med en bild på det bästa och finaste av allt han har: sina två söner.

Jag känner också en stor oro inför allt det hemska som händer ute i världen och i vår omedelbara närhet. Flyktingströmmarna är enorma och lidandet under transporter och på förläggningar är omänskligt. Här hemma brinner flyktingförläggningar och tilltänkta förläggningar. Det är ofattbart att någon kan göra så – att ännu mer försvåra för människor som befinner i svår nöd. Och så i torsdags hände det chockerande och obegripliga hatbrottet i Trollhättan. Det är lätt att bli skrämd och stänga in sig, men då segrar de onda krafterna. Vi måste möta hatet och okunskapen med öppenhet, värdegrundsdiskussioner och tydliga ställningstaganden för människors lika värde, tolerans och godhet. Vi har naturligtvis som högskola ett stort ansvar för att söka kunskap, sprida kunskap, förklara och förmedla förståelse för samhällsutveckling och de utmaningar vi står inför. Det är viktigare än någonsin att demokratins innebörd, styrka och bräcklighet som samhällsmodell beskrivs och dess egenskaper värnas.

Mattias Klum ingav hopp. Det är inte för sent menade han, men vi måste anlägga perspektivet välfärd inom planetens gränser. Det är inte heller för sent naturligtvis att jaga bort mörkerkrafterna och fortsätta utveckla demokratiska, öppna och toleranta samhällen.

Inga kommentarer

Hållbar utveckling – gör vi tillräckligt mycket?

Högskolan i Borås har kommit långt i arbetet med att vara ett hållbart lärosäte. Vi har ett certifierat miljöledningssystem, vilket bekräftar att vi arbetar systematiskt med hållbar utveckling. Vi har policy, mål, handlingsplaner, regler och rutiner på plats. Vi har dessutom en förmåga att rätta till identifierade brister i vår verksamhet, vilket bevisas av omcertifieringen av miljöledningssystemet hösten 2014. Vi har en internrevision som med skärpa påpekar brister i vårt system och framför förslag till förbättringar. Vi har också ett stort antal forskningsprojekt som fokuserar på hållbar utveckling i en bred bemärkelse eller på djupet i någon del. Till detta kommer att våra hållbarhetsdiplomerade utbildningar blir allt fler.

Vi är nu i en situation där vi har de allra bästa förutsättningarna att ta oss vidare, men några saker är problematiska: 

För det första saknar vi ett tydligt stöd för vårt arbete från regeringen. Vi är ett av sju lärosäten i landet som har ett certifierat miljöledningssystem. År efter år toppar vi Naturvårdsverkets ranking av myndigheternas miljöarbete. Det hade varit en enkel sak att ge certifierade lärosäten en extra ekonomisk tilldelning som finansieras genom att ta medel från bas – och fakultetsanslagen. Tänk vilket incitament det skulle innebära för fortsatta ansträngningar för vår del och för andra lärosäten att utveckla och certifiera miljöledningssystemen. Och tänk vilken tydlig markering det skulle vara från regeringen om vikten av hållbarhet. Det finns vad jag förstår kvar 16 Mkr av de 300 Mkr i ökade fasta forskningsresurser för 2016 att fördela till forskning och forskarutbildning. En bra start skulle vara att använda dessa medel för att premiera systematiskt arbete med att etablera den hållbara högskolan.  

För det andra drevs vårt utvecklingsarbete av miljöledningssystemet, som certifierades 2012, uppifrån och mycket tid ägnades åt att motivera betydelsen av att certifiera miljöledningssystemet. Det fanns hos många, chefer och medarbetare en skeptisk inställning. Våra revisorer vittnar nu om att de möter i samband med sina uppföljningar en successivt förändrad inställning i organisationen och en ökad förståelse för innebörden av hållbar utveckling och betydelsen av högskolans arbete. Men fortfarande drivs arbetet i hög grad från ledningsnivå och för få initiativ tas från verksamheten. Det går för långsamt, enligt min uppfattning, att bygga den hållbara högskolan. Vi befinner oss i en utvecklingsfas där den fortsatta vägen mot den hållbara högskolan är att genomföra fler nya utåtriktade aktiviteter. Vi har passerat det stadiet där nya manifestationer behövs för att visa på betydelsen. Det är inte längre enligt min bedömning lösningen på att åstadkomma ett ännu större engagemang. Så frågan är: hur gör vi för att hållbar utveckling i den fortsatta utvecklingen ska bli naturligt integrerad i verksamheten?

Jag kan ha fel. Det kanske är så att vi befinner oss i ett läge där hållbarhet redan är integrerat i verksamheten i en sådan utsträckning att hållbarhetsarbetet inte längre är synligt. Benämningen på detta fenomen är integrationsparadoxen, använt av Nolin/Brorström i rapporten ”University of Borås as a Sustainable University” och motsäger alltså problematiseringen ovan att inte tillräckligt mycket görs i verksamheten. Det kanske är tvärtom att så mycket görs att vi inte ser det längre. Då blir utmaningen att synliggöra det som inte syns för att säkra en fortsatt uppmärksamhet och successiv utveckling av fokusering på hållbarhet.

Vi kommer att fortsätta att driva utvecklingen, uppmuntra goda prestationer och visa upp förebilder. Ett sådant tillfälle då vi prisar de goda exemplen inom hållbar utveckling är Days of Knowledge den 22 oktober. En gynnsam omständighet för att fördjupa och förankra hållbarhetsperspektivet är också det värdegrundsarbete som nu startat inom hela högskolan. Här kommer hållbarhet i en bred bemärkelse att vara i fokus.  

Inga kommentarer

Människan i vården – ja till ansökan från styrelsen

Högskolan i Borås styrelse tog den sjunde oktober beslut om att ställa sig bakom rektors förslag att ansöka om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området Människan i vården. Rektor fick i uppdrag att göra slutjusteringar av ansökan och att den skickas in till Universitetskanslersämbetet för vederbörlig prövning och beslut. Ansökan avser ett område som inledningsvis kommer att bestå av ett ämne. Detta ämne är: Vårdvetenskap. Över tid kan fler ämnen komma att inrättas.

Ansökan beskriver området och ämnet. Den innehåller en redovisning av den personella kapacitet som idag finns och hur denna kan komma att förändras under de närmaste åren. Vidare redogörs för den etablerade infrastrukturen kring genomförande av forskarutbildningar och examination. Särskilt redovisas högskolans ekonomiska förutsättningar att långsiktigt bära och utveckla ytterligare en egen forskarutbildning och examensrätt.

Min bedömning, till grund för mitt ställningstagande och förslag till styrelsen, är att behovet av forskning inom området är synnerligen angelägen. Människan i vården handlar om studier av patienter, anhöriga och medarbetares förhållande till och uppfattningar om vården i en allt mer trängd situation mellan behov och tillgängliga resurser. Det finns ett särskilt fokus på den prehospitala vården där Högskolan i Borås har en mycket stark forskargrupp med en omfattande vetenskaplig produktion och stor erfarenhet av handledning av doktorander.

De principer, regelverk, rutiner och den praxis vi byggt kring genomförande av egen forskarutbildning sedan vi fick våra första examensrättigheter på forskarnivå för fem år sedan är av mycket hög kvalitet. Allt är således förberett för tillkommande examensrättigheter. Högskolan har också en stabil ekonomi samt en uttalad och tydlig strategi för ekonomisk utveckling och ställning. De fasta forskningsanslaget ökar nu kraftigt och ökningen är också betydande av den externa forskningsfinansieringen. Tveklöst har vi inga svårigheter, ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv, att fullt ut ansvara för ytterligare en forskarutbildning.

En viktig aspekt i sammanhanget är att vi redan idag finansierar doktorander och handledare inom området, men doktoranderna är antagna på andra lärosäten och examineras där. Det är en väl fungerande ordning baserad på ett bra samarbete, men det innebär begränsningar i våra möjligheter att utveckla området Människan i Vården liksom utbildning och forskning kring prehospital vård, akutvård, modeller för lärande och dilemman i mötet mellan behov och tillgängliga resurser. Det är av nationellt intresse att Högskolan i Borås äger en egen examensrätt och tillsammans med andra kan fortsätta utveckla området och ämnet.

2 kommentarer

Samarbete med Högskolan i Östfold – inledande samtal

Ett led i utveckling av utbildning och forskning vid Högskolan i Borås är att etablera kompletta samarbeten med andra lärosäten. Ett komplett samarbete baseras på samarbete mellan lärare och forskare kring utbildningar och forskningsprojekt och på studentutbyten, men det omfattar också teknik, administration och ledning på lärosätena. Det kompletta, att många organisatoriska delar och nivåer innefattas, innebär att samarbetet blir robust och långsiktigt. Det står inte och faller med enskilda medarbetares engagemang.

Vi har utvecklat ett viktigt och bra samarbete med Högskolan i Skövde som har sin bas i ett framgångsrikt forskningsstrategiskt samarbete kring fyra teman där båda lärosätena har stark forskning. Forskarna och lärarna utvecklar successivt sitt samarbete och på ledningsnivå förs och kommer föras diskussioner om nya fält för samarbete för att stärka lärosätena. Ett annat samarbete är med skottska University of Highlands and Islands (UHI) med huvudcampus i Inverness. Ett Memorandum of Understanding är tecknat och fokus i diskussionerna är utveckling av högskolepedagogik och former för lärande.

Ett ytterligare samarbete kan komma att vara med Högskolan i Östfold med campus i Halden och Fredrikstad. Tillsammans med prorektor Martin Hellström och vice rektor Jenny Johannisson var jag i förra veckan i Halden för ett möte med ledningen för högskolan. Vid en nordisk rektorskonferens i våras träffade jag min kollega vid Högskolan i Östfold och vi bestämde då att ses för att tala om eventuella gemensamma intressen och möjligheter till samarbete. Detta genomfördes nu och utfallet av samtalen var mycket positivt. Vi beskrev för varandra lärosätenas historik, framväxten till dagens högskolor med utbildning och forskning och vilka utmaningar vi står inför i förhållande till våra mål och strategier. Högskolan i Östfold liknar i mångt och mycket vårt lärosäte vad gäller utbildningsutbud och omfattning på verksamheten. Lärosätet har haft en mycket positiv utveckling och en stark ambition att fortsätta att utvecklas som ett självständigt lärosäte i ett högskolelandskap där regeringen går hårt fram för att skapa större enheter genom nedläggningar och fusioner. Utvecklingskraften i arbetet med att stärka Högskolan i Östfold är mycket tilltalande.

Vid mötet talade vi också om inom vilka utbildnings- och forskningsområden vi kan utveckla samarbeten. Några områden som snabbt identifierades utifrån Östfolds strategiska program var tjänstesektorn med fokus på hälso- och sjukvårdens ledning, organisering och processer, smarta material och smart boende samt effektivitet i energisystem. Vi talade också om lärarutbildning och de utmaningar som skolan har i Norge och här hos oss. Nästa möte kommer att hållas på Högskolan i Borås och syftet är då att kunna precisera områden för samarbete, vilket innebär att lärare och forskare nu kommer att vara med för att diskutera projekt och frågeställningar.

Inga kommentarer