Kommunforskning i Västsverige (KFi) genomför varje år en tävling om bästa kommunala årsredovisning i Västsverige. Vinnaren av tävlingen presenteras i samband med den så kallade KFi-dagen där ett stort antal medlemskommuner deltar för att ta del av resultat från pågående och avslutad forskning om demokrati och effektivitet i offentlig sektor. Den jury som bedömer årsredovisningarna författar varje år ett utlåtande som beskriver den övergripande trenden med styrkor och svagheter i utvecklingen av informationsgivningen. Juryn ger dessutom kommentarer hedersomnämnanden och särskilt då om den vinnande årsredovisningen. Jag har förmånen att vara ordförande i juryn och därmed också ansvarig för det utlåtande som tas fram. Juryn består i övrigt av Clas Collin, Pierre Donatella, Hans Gavin och Viveka Nilsson. Fortsättningsvis i denna blogg följer juryns utlåtande.

Årsredovisningen är ett mycket viktigt instrument för styrning. Den beskriver och analyserar vad som har varit. Den förklarar utvecklingen under en passerad tidsperiod och orsakerna till det tillstånd som råder. Informationen i årsredovisningen möjliggör en ökad förståelse för den redovisningsskyldiges villkor och förmåga att bedriva verksamhet med hög kvalitet och effektivitet. Årsredovisningen är det dokument som blickar tillbaka och som ger möjligheter att lära av erfarenhet.

Kommunal redovisning och kommunal årsredovisning har varit ett av kärnområdena inom Kommunforskning i Västsverige ända sedan starten 1989. Fokus har varit på innebörden och tolkningen av god redovisningssed och utvecklingen av modeller och metoder för finansiell analys och bedömning. Systematiska genomgångar av årsredovisningar och kartläggning av praxis har också varit en naturlig del. Tävlingen om bästa kommunala årsredovisning har varit en del i arbetet med att följa praxis och samtidigt uppmärksamma enligt juryn extraordinära prestationer. De första åren kunde juryn konstatera dels stora informationsbrister i många årsredovisningar, dels en rad betydande förbättringar och nya spännande grepp för att på ett informativt sätt och i enlighet med god redovisningssed redovisa den kommunala ekonomin och verksamheten. Juryn har också kunnat konstatera att några årsredovisningar, återkommande vinnare, har blivit stilbildande. Kanske har tävlingen om bästa kommunala årsredovisning och att uppmärksamma goda exempel bidragit till att förbättra praxis.

De kommunala årsredovisningarna har idag en god kvalitet. De är tillgängliga redovisningar och de svarar upp mot kravet på god redovisningssed. Det finns undantag som bekräftar regeln och frågan infinner sig varför beslutsfattare accepterar en sådan undermålig redovisning som fortfarande förekommer. Ett annat trist konstaterande är att inte mycket nytt händer i strävandena efter att presentera verksamheten på ett tillgängligt och intresseväckande sätt. Allting kan naturligtvis alltid göras bättre, men just nu tycks det inte finnas utrymme för några innovationer. Det vill säga idéer som blir verklighet, vad gäller den kommunala årsredovisningens innehåll och struktur. Ekonomikontorens fokus förefaller under knapphetens kalla stjärna vara på annat.

Men bristen på innovationer och en jämn och god kvalitet kan tolkas som något positivt. Årsredovisningen har funnit sin form och funktion och allt är frid och fröjd. Juryn är dock inte övertygad om riktigheten i denna tolkning och menar att det finns utrymme för förbättringar. Det finns ett egenvärde i förändring. Det skapar möjligheter för tidigare läsare att fånga nya dimensioner i informationsgivningen och det öppnar för nya läsare av årsredovisningen. Juryn ser alltså ett problem i att så få nya grepp tas.

Årets bedömning av årsredovisningarna visar att tidigare vinnare fortsatt håller hög kvalitet. Särskilt gäller detta för Tanums kommun som på ett imponerande sätt år efter år ställer samman en mycket informativ årsredovisning. En stor eloge till ansvariga i Tanums kommun

Juryn vill också särskilt framhålla Bengtsfors kommun. Det är en mindre kommun med tuffa förutsättningar med en kraftig minskning av befolkningen under en längre period. Årsredovisningen är tillgänglig och beskriver på ett intresseväckande sätt kommunens utveckling och tillstånd. I fokus i årsredovisningen är samhällsutvecklingen i brett perspektiv och de utmaningar, möjligheter och krav som den ställer på kommunen. Hedersomnämnanden ges också till Halmstads kommun och Kungälvs kommun för årsredovisningar av hög kvalitet. I Halmstad vill vi återigen uppmärksamma verksamhetsredovisningen och presentationen av målområde, konkretiserade mål och om målen nås. I Kungälvs kommuns årsredovisning vill juryn särskilt lyfta fram delen som går under benämningen ”Vi gör skillnad”. Här beskrivs ett flertal större satsningar och projekt där kommunens insatser och delaktighet varit av stor betydelse. Det är viktiga beskrivningar som visar på vilket sätt politiken, medarbetares engagemang och samspel med andra samhällsaktörer kan innebära viktig förändring.

Årets vinnare är en tidigare vinnare. Årsredovisningen förtjänar många fler läsare än den sannolikt har. Årsredovisningen sammanfattar en mycket omfattande verksamhet på ett tilltalande sätt. Årsredovisningens struktur är klar och tydlig och har varit en förebild för andra kommuner. Omvärldsanalysen där staden sätts in i ett globalt och regionalt sammanhang är av hög kvalitet. Analysen avslutas med ett viktigt resonemang kring den globala klimatutmaningen och även här med kopplingar till stadens satsningar och utmaningar. En systematisk genomgång av prioriterade mål och uppdrag ger en god bild av viktiga frågor för staden och hur väl uppsatta mål uppnåtts. I verksamhetsredovisningen vill juryn särskilt framhålla de tematiska beskrivningarna under rubrikerna ”Klimat och miljö”, ”Mänskliga rättigheter”, Jämställdhet”, ”Folkhälsa” och ”Barn”. Beskrivningarna visar mångfalden av stadens aktiviteter i syfte att utveckla den hållbara staden i en bred bemärkelse. Beskrivningarna visar också omfattningen och svårighetsgraden på de utmaningar som måste bemästras. Vinnare är Göteborgs stad.