I år har jag skrivit närmare 60 bloggar och den här blir något annorlunda. Jag testar helt enkelt ett nytt grepp. Här följer en rapportering från Kommunforskning i Västsveriges årliga konferens där resultat från pågående och avslutade forskning inom demokrati och effektivitet redovisas av forskare i organisationen Kommunforskning i Västsverige (KFi) och av dem närstående forskare. Text av undertecknad och Viveka Nilsson.

Årets KFi-dag genomfördes i år den 4 december med full storm och regn på tvären utanför konferenslokalen i Göteborg. De cirka 100 deltagarna bjöds på en rad intressanta föreläsningar. Efter en välkomsthälsning från KFi:s styrelseordförande följde inledningsvis en kort betraktelse kring den kommande forskningspropositionen. Propositionen är en möjlighet att satsa medel på forskning om hur vi ska hantera de gigantiska utmaningar vi står inför med klimathot, brist på social integration och brist på stabila finansiella system. En utmaning, där forskning behövs, är att bygga välfärdssamhället utifrån de premisser som gäller idag. Det handlar om effektivitet och demokrati, organisering, styrning och ledning samt innovation och ansvar. En problematik idag är det hårda finansiella tryck som råder och därmed risken för att inga nya pengar kan tillföras i forskningspropositionen. En viktig utgångspunkt för regeringen måste därför vara att betrakta forskning och utbildning som en investering, inte som en kostnad.

Ett område som har varit försummat i statliga satsningar är anmärkningsvärt nog just studier av den offentliga sektorns organisering, styrning och ledning. Organisationer som KFi spelar en stor roll för fokus på den kommunala och regionala nivån. KFi arbetar idag inom fyra forskningsprogram; redovisning, styrning, organisering samt hälso- och sjukvård. Det är viktigt att bli vid sin läst, men de senaste rapporterna publicerade av organisationen är ett bevis på en viktig breddning av verksamheten. Forskning pågår nu också inom hållbar utveckling, sociala investeringar, jämlik folkhälsa och storstädernas utmaningar.

Den första föreläsningen efter introduktionen hölls av Rolf Solli och handlade om styrmodeller med fokus på New Public Administration. Rolf påpekade att forskningen inom området inledningsvis varit stödjande, därefter ironiserande och över tid alltmer kritisk till följd av observerade svårigheter för beslutsfattare och ledningar att enligt marknadens principer beställa verksamhet. Vidare har en överetablering av styrmodeller skett. Omfattningen på styrningen fortsätter att öka och det gäller nu att sätta gränser för förekomsten av styrmodeller. KFi:s årliga enkät till de kommunala ekonomicheferna i hela landet fångar vilka styrmodeller som tillämpas och är ett viktigt underlag för den fortsatta forskningen.

Efter detta inspel handlade det om äldreomsorgens utveckling. Ett budskap från Viveka Nilsson, som genomför en studie av äldreomsorgens villkor och förmåga att anpassa sig till nya förutsättningar, var vikten av balans mellan kontinuitet och förändring i utvecklingen av äldreomsorgsverksamheten. Det finns inom verksamheten en god framförhållning och en planering som är förutseende inför de stora utmaningar som väntar framöver med en allt äldre befolkning och en svår personalförsörjningssituation.

Den tredje föreläsningen hölls av Gustaf Kastberg. Den behandlade fenomenet sociala investeringar. En social investering handlar om att ta kostnader idag för minskade kostnader i framtiden. Arbetet med sociala investeringar går trögt, mycket beroende på att det är svårt att definiera vad en social investering egentligen är, att målgruppen är otydlig samt att det är problematiskt att mäta resultatet av investeringen. Svårigheter handlar också om spänningar mellan vardag och projekt, förekomsten av olika mål och skillnader i riskbenägenhet hos aktörerna. Det är inte så enkelt som att bara investera!

Anna Cregård och Nomie Eriksson förläste därefter om kollegialt ledarskap inom hälso- och sjukvården och belyste fördelar och nackdelar med kollegialitet. Betydelsen av kunskap om verksamhet ställs mot erfarenhet av management. En konsekvens av att läkare får administrativt ansvar och blir chefer är att förtroendet för läkarnas verksamhetskompetens minskar och de riskerar enligt föreläsarna att bli perifera i medicinska sammanhang. Om läkaren är chef, riskerar denne därmed att hamna utanför kärnverksamheten och avlövas successivt verksamhetskompetens, vilket gör det svårt att komma tillbaka efter ett antal år som chef.

Anders Ivarsson från Södertörns högskola talade därefter om administrationssamhället. Förekomsten av administration har ökat då många administratörstjänster har försvunnit, vilket inneburit en slags amatörisering av administrationen. Vi har blivit vardagsadministratörer. Ett antal förklaringar redovisades till den ökade omfattningen av administration; ekonomisering kräver ökad kontroll, mål- och resultatstyrning driver fram behov av redovisning och granskning och fler organisationer ger upphov till ökade transaktionskostnader. En konsekvens av administrationssamhället är att det uppstår en avprofessionalisering och att vi gör fel saker. En uppmaning från föreläsaren var att återanställa administratörer.

Första passet efter lunch handlade om kommunala bolag. Oscar Swärd belyste de konkurrerande krav som ställs på kommunala bolag och redovisade de vanligt förekommande argument som finns mot styrelsekonstruktionen i dessa; kompetensen i sakfrågan brister hos de förtroendevalda, partipolitik bedrivs istället för att se till bolagets bästa och politikerna har begränsade nätverk. Argumenten avfärdas tydligt och med bestämdhet. Politiker har visst rätt kompetens med sin kunskap om den kommunala branschen. De bedriver inte partipolitik, utan agerar snarare som ägare som drivs av enighet och inte konflikt. De har dessutom rika nätverk och tillgång till viktiga beslutsforum.  Föreläsaren avslutade med att ställa frågan varför inte politiker skulle kunna styra bolag, när de kan styra allt annat, till exempel kommuner, regioner och stater

Följande föreläsning behandlade förekomsten av överdoserad styrning och varför denna uppkommer. Sven Siverbo konstaterade att det ökade tryck på styrning som finns i kommunerna hänger samman med en stark tilltro till styrning som medel för kontroll och utveckling samt en hög komplexitet i verksamheten som måste hanteras. Nya saker läggs till men inte lika mycket dras ifrån. När mer styrning tillförs kan det leda till fullständighet, men likaväl till ökade krav och belastning på chefer och medarbetare och/eller inkonsistens i styrningen eftersom olika ideologier och logiker blandas. Ett motmedel mot överdosering och överbelastning är erfarna chefer som klarar att sovra.

Efter föreläsningen om styrning var det dags för tillkännagivandet av årets vinnare av bästa västsvenska kommunala årsredovisning. Årets vinnare är Göteborgs stad och motiveringen till varför går att läsa i juryns utlåtande som publicerades i min förra blogg. I juryutlåtandet står bland annat att årsredovisningen sammanfattar en mycket omfattande verksamhet på ett tilltalande sätt samt att årsredovisningens struktur är klar och tydlig och har varit en förebild för många andra kommuner.

Avslutningsvis behandlades demokrati med nestorn Sören Holmberg i talarstolen. Ett historiskt perspektiv på demokrati gavs med start i de gamla grekerna via den representativa demokratin vars idé föddes på 1700-talet, partiväsendet i början av 1800-talet till dagens uppfattning om kvaliteter i en demokrati och förekomsten av demokrati. Bedömningen är att demokratin nu försvagas i fler länder än där den stärks. Ett annat resultat i medborgarundersökningar är att det inte längre är så viktigt att bo i en demokrati. Till detta kommer att utan undantag sjunker valdeltagandet! Den rika nordvästra delen av Europa har drabbats av främlingsfientliga partier vars stöd ökar. Utmaningarna är många och svåra och det är mer angelägenhet än någonsin att studera utvecklingstendenser, finna förklaringar till varför försvagningar sker och ständigt hävda det demokratiska idealet och dess värden.