Månad: april 2016

Breddad rekrytering, internationalisering och filmen om oss

Universitets- och högskolerådets (UHR) konferens: Kvalitetsdrivet genomfördes i förra. Vi var flera medarbetare på plats och själv hade jag möjlighet att delta dag ett. Ulf Melin, generaldirektör på UHR, hälsade välkommen och underströk betydelsen av breddad rekrytering och internationalisering med särskild betoning på att vi måste få fler studenter att resa ut. Detta var för övrigt ett budskap som återkom i flera presentationer.

Därefter följde ett anförande av ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson. Jag noterade särskilt i förhållande till tidigare inlägg att den högre utbildningen måste byggas ut och att en del i detta är utbyggnad av ingenjörsutbildningarna. Utbyggnaden ska förenas med kvalitetssäkring och här hänvisade ministern till det nya system som Universitetskanslersämbetet utvecklar nu och som bygger på både kontroll och utveckling. Hon menade att en viktig egenskap är att alla inom lärosätena måste känna sig delaktiga i kvalitetsutvecklingen.

Helene Hellmark Knutsson konstaterade vidare, baserat på nyligen redovisade uppgifter, att snedrekryteringen kvarstår och att satsningar måste göras på breddad rekrytering. Det handlar om rättvisa, men också om att vi inte har råd med att inte låta alla ges möjligheter till högre utbildning. Hon sa att det är ”extremt omodernt” att tro att någon utbildar sig idag för att sedan ha samma arbete och arbetsuppgifter de kommande 40-50 åren. Det livslånga lärandet måste premieras, vilket bland annat kan tolkas som att medel kommer att tillföras så att vi kan öppna och erbjuda fler fristående kurser igen. På temat internationalisering tyckte ministern dels att nyanländas kompetens måste tas tillvara inom utbildningsväsendet och i yrkeslivet. Antalet utresande måste öka och särskilt nämndes då att studenter inom professionsutbildningarna måste resa ut i betydligt större omfattning än idag.

Ministerns anförande följdes av föredragningar baserade på genomförda studier om internationalisering och breddad rekrytering. Några av de kloka ord som framfördes var att vi måste visa på det akademiska värdet av utlandsstudier och tala om varför istället för vart. För att systematiskt kunna bredda rekryteringen och deltagandet måste vi först definiera vad vi menar. En genomförd enkätstudie visar att alla lärosäten vill mycket, men arbetet är inte strukturerat delvis på grund av att innebörden är oklar. Finland nämndes som ett föredöme när det gäller att integrera internationalisering i planeringen av studierna. Studievägledningen är strategisk och proaktiv och på magisternivå deltar professorerna i studenternas planering av studierna. Föredömligt!

I samband med konferensen publicerades också fem goda exempel på internationalisering, breddad rekrytering och integrering. Ett av dessa exempel är Invandrarakademin vid Högskolan i Borås. Jag avslutar denna blogg med att ge länken till filmen om oss.
https://www.youtube.com/watch?v=JQN4LA-H_t4

Inga kommentarer

Anmälningar till höstens utbildningar

Antalet anmälningar till program och kurser vid universitet och högskolor minskar. Antalet anmälningar till höstens program och kurser är för att vara exakt 376 138, en minskning med totalt sett cirka två procent jämfört med förra året. Minskningen är en naturlig konsekvens av färre ungdomar i de för högre studier särskilt aktuella årskullarna i kombination med en lägre arbetslöshet. Förändringen är inte ett uttryckt för ett generellt sett minskat intresse för högre utbildning. För Högskolan i Borås är minskningen betydligt större än genomsnittet för riket. Totalt sett är antalet sökande 18 191, vilket är nedgång med drygt 11 procent. Den mest betydelsefulla uppgiften, som är ett uttryck för lärosätets attraktivitet, är förstahandssökande till program. Även här noterar vi en nedgång på drygt 11 procent.

Närmare analyser av orsaker till nedgången sker nu inom lärosätet, men redan nu kan vissa saker konstateras. Först och främst gäller att högskolan har 3 868 förstahandssökande till program, vilket i förhållande till hur många studenter vi antar är ett bra utfall. Exakt vilken relationen är mellan förstahandssökande och antagen student kommer vi att få veta först till hösten när alla studenter är på plats.

Vad förklarar då enligt preliminära, men rimliga analyser nedgången? Vi påverkas precis som alla andra av demografiska förändringar, men vi kanske påverkas i ännu högre grad än många andra av låg ungdomsarbetslöshet. Idag är ungdomsarbetslösheten i Borås, som naturligtvis är den kommun från vilken många av våra studenter kommer, närmare noll. Enligt uppgift från arbetslivsförvaltningen är det i princip så att alla med gymnasieexamen och körkort får arbete. Det är en mycket glädjande utveckling och situation, men påverkar oss givetvis och förklarar minskningar. En annan viktig och intressant omständighet är att vi gick emot strömmen förra året och ökade antalet förstahandssökande till program med närmare sex procent. Frågan som inställer sig är varför kommer nedgången med ett års fördröjning till Borås? Vi kan också konstatera att vid en jämförelse mellan 2014 och 2016 är vår utveckling gynnsam i förhållande till många jämförbara lärosäten.

Inom ramen för nedgången varierar utfallet mellan olika utbildningar. Många lärarutbildningar och ingenjörsutbildningar har oförändrat eller ökat antalet anmälningar medan de administrativa programmen minskar mer än genomsnittet. Vi har också en sexprocentig nedgång i förstahandssökande till sjuksköterskeprogrammet, från 312 till 292 till våra 120 platser!

Inga kommentarer

Öppenhet i vetenskaplig verksamhet

Det är den mest självklara sak i världen att vetenskaplig verksamhet ska utmärkas av öppenhet i alla dess olika faser, alltifrån planering och formulering av en studies syfte och metoder till avrapportering av framkomna resultat. Öppenheten och den kritiska granskningen, som är en naturlig del och följd av öppenheten, främjar kunskapsutveckling och kunskapsspridning. En av våra metoder för att öppet diskutera och problematisera varandras vetenskapliga arbeten är seminariet. En livgivande seminarieverksamhet där alla är väl förberedda för att kunna bidra med synpunkter och kommentarer är den bästa metoden för hög kvalitet och kvalitetsutveckling i den vetenskapliga verksamheten. Det handlar om kommunikation och samtalet är en förutsättning för all god forskning.

En annan metod är publicering av forskningsresultat i vetenskapliga journaler där publiceringen föregåtts av en ingående granskning av oberoende ämneskompetenta granskare. Idealet är att granskarna är ovetandes om vem eller vilka forskare som står bakom den granskade artikeln. Något som på grund av digitaliseringen är allt svårare att leva upp till. Granskningen innebär en kontroll av kvaliteten liksom publiceringen i sig liksom spridning. I det sammanhanget gäller naturligtvis att ju bättre spridning den vetenskapliga journalen har inom ämnet desto bättre förutsättningar för kvalitetskontroll och påverkan på kunskapsutvecklingen kan den publicerade artikeln få.

Systemet med publicering i vetenskapliga journaler efter vederbörlig kollegial granskning som det fungerar idag är inte helt oproblematiskt. Det finns några saker som stör ordningen. Tidsaspekten är en. Det tar för lång tid från det att ett vetenskapligt resultat, en artikel skickas till en tidskrift för bedömning till publicering. Den olyckliga konsekvensen blir att kunskapsspridning försenas. En annan problematik är åtkomsten. Publicering sker i journaler vilket förutsätter tillgång till dem och databaser. Dessa är som bekant inga fria nyttigheter. En hög kvalitet i forskning förutsätter att forskare enkelt har tillgång till varandras material och att det inte hindras av vare sig förseningar eller ekonomiska och infrastrukturella begränsningar.

Lösningen på begränsningsproblemet är Open Access. Innebörden av Open Access är fri tillgång till alla vetenskapliga resultat och artiklar för alla och snarast efter det att bedömningar är genomförda och beslut om publicering. Open Access främjar vetenskaplig kvalitet. Flera viktiga aktörer har under den senaste tiden uttalat betydelsen av att processen mot Open Access intensifieras. European University Association har utarbetat en så kallad Road map för införandet av Open Access och i ett tal i förra veckan framförde EU-kommissionären för ”Research, Science och Innovation” starka argument för Open Access och i ett nästa steg för Open Science, det vill säga fri tillgång till all vetenskaplig data. Tidigare har Vetenskapsrådet satt upp år 2025 som tidpunkt för när Open Access ska vara infört fullt ut i Sverige

Det är en viktig process som nu intensifieras där barriärer för fri tillgång tas bort. Men det finns många hinder på vägen. Forskningsresultat ska även fortsättningsvis publiceras i journaler efter granskning. Vissa journaler är och kommer, precis som idag, att vara viktigare än andra. Förlagen behöver intäkter för att bedriva verksamheten och när dessa inte kommer från prenumerationer och licenser måste en ny affärsmodell utvecklas. För universitet och högskolor är det viktigt att kommande förhandlingar med förlagen om hur utgivningen och öppen publicering ska finansieras inte innebär ökade kostnader vare sig under övergången till en ny ordning eller när tillämpning av Open Access sker fullt ut.

Inga kommentarer

Tranemo – utvecklingskraft och engagemang

Tranemo kommun är belägen öster om Borås utmed riksväg 27. Antalet invånare är närmare 12 000. Kommunen har till skillnad från många andra mindre landsortskommuner stått emot kraftiga befolkningsminskningar. En förklaring är en omfattande och framgångsrik industriell verksamhet i kommunen som ligger till grund för en god sysselsättningsutveckling.

Framtidstro och utvecklingskraft under de senaste åren är en annan förklaring till den gynnsamma utvecklingen. Tidigare i veckan var jag i Tranemo för möte i ett projekt om integrering av nyanlända. Det var vårt första möte i ett s.k. advisory board som inleddes med en klar deklaration från företrädare för kommunledningen att för den enskilde individens skull måste ambitionen vara att skapa de bästa förutsättningarna för studier och arbete – att kunna erbjuda sysselsättning från första dagen. Det framhölls också att kommunen behöver alla nyanlända för att klara av att svara mot de behov som finns och som kommer att fortsätta att öka inom framförallt den kommunala omsorgsverksamheten. Alla resurser i samhället måste tas tillvara. Jag uppfattade ett mycket stort engagemang från kommunledningen. Det är en stor förmån att få följa projektet Integration Tranemo och försöka bidra till, som företrädare för högskolan, att kommunen klarar högt uppställda mål att skapa välbefinnande och möjligheter för människor i kommunen.

En tätort i Tranemo kommun är Limmared. 1740 startade verksamheten vid Limmareds glasbruk och tillverkningen av glas har pågått utan avbrott sedan dess. Det är idag Sveriges äldsta glasbruk, två år äldre än glasbruket i Kosta. Glasbrukets verksamhet har över tid förändrats. Här görs inte längre några glasserviser eller konstglas utan fokus är på burkar och flaskor för förpackning. Det är en framgångsrik verksamhet och ägaren och moderbolaget i koncernen Ardagh har nyligen beslutat att investera 250 Mkr i nya maskiner. Den industriella verksamheten är tryggad i Limmared för många år framöver.

Låt oss hoppas att verksamheten på Glasets Hus i Limmared också går att trygga för många år framöver. Med ideella krafter har en enastående fin verksamhet byggts upp med ett glasmuseum, utställningshall, kafé och matsal och sist men inte minst ett glasblåseri med verksamhet sju dagar i veckan av professionella glasblåsare. Det är enastående bra gjort att på det här sättet ha tagit tillvara historik, traditioner och yrkeskunskap. Dessutom strömmar besökarna till. I sommar blir det storfrämmande när glaskonstnärerna Mats Jonasson och Ludvig Löfgren från Målerås glasbruk ställer ut. Glasets hus i Limmared börjar bli en central mötesplats för svensk glaskonst och glastradition. Verksamheten bygger på idealism och störs därför av en osäker framtid. Jag är övertygad om att det kommer att ordna sig. I Tranemo kommun är handling och utvecklingskraft i fokus.

Inga kommentarer