Månad: maj 2016

Ett nytt begrepp under myndighetsdialogen: sammanhållna kunskapsmiljöer

Årets myndighetsdialog är genomförd. Statssekreteraren inledde med en kort beskrivning av aktuella frågor inom regeringskansliet och departementet. Ett intensivt arbete pågår med att färdigställa forskningspropositionen. Denna ska som tidigare annonserats ha ett långsiktigt perspektiv och se tio år framåt i tiden samtidigt som särskilt fokus läggs på de kommande fyra åren. Ett nytt grepp i propositionen är sammanhållna kunskapsmiljöer – det handlar om att koppla samman forskning, utbildning och innovation. Det ska bli intressant att se hur dessa beskrivs mer precist och vilka konsekvenserna är med en sådan beskrivningsmodell för lärosätena och forskningsfinansiärerna. En del i utvecklingen och förstärkningen av sådana kunskapsmiljöer är sannolikt ökade basanslag. Det är en viktig prioritering och satsning för regeringen att öka basanslagen, men den kan begränsas av vad statsfinanserna tillåter. Låt oss hoppas att synsättet är att forskning är en investering och att nya resurser tillförs. Tre områden kommer att vara prioriterade i propositionen. Dessa är: klimat, Life Science och digitalisering.

Statssekreterarens betonade också betydelsen av en utökning av lärarutbildningen. Behoven är mycket stora. Hur stora ska nu utredas av Universitetskanslerämbetet och Skolverket. Internationalisering är en annan viktig fråga för regeringen och här har departementet för avsikt att återkomma med förslag och aktiviteter efter att forskningspropositionen är lagd. Avslutningsvis kommenterade statssekreteraren det uppdrag som Statskontoret fått att utreda hur en mer tillitsbaserad styrning kan implementeras i offentlig förvaltning. För vår sektors del kan kanske en förändrad styrfilosofi innebära ett samlat anslag till utbildning och forskning och mindre av specialdestinerade medel till olika utbildningsprogram.

Efter statssekreterarens genomgång presenterade vi framgångsfaktorer för lärosätets utveckling och de utmaningar vi har att hantera för en fortsatt gynnsam utveckling. Här nämnde vi bland annat betydelsen av vår höga kvalitet på de samhällskritiska utbildningarna vård och lärarutbildning liksom vikten av ökade basanslag för att bl.a. forskningsanknyta dessa utbildningar. Vi talade också om vårt arbete med profilering och strävan efter att öka den externa forskningsfinansieringen.

Därefter följde en diskussion kring en rad för sektorn centrala frågor. Bland annat om vad vi i Borås gör för att bidra till nyanländas etablering. Vi informerade om vår webbsida ”Aktiviteter och projekt för nyanlända” och om den film om Invandrarakademin som Universitets- och högskolerådet (UHR) tagit fram. UHR ser Invandrarakademin som ett av fem nationellt goda exempel. Vi talade även om jämställdhet och det pågående arbetet med jämställdhetsintegrering. Vi talade också mer fördjupat om vård- och lärarutbildning, där vi har en utmaning att öka antalet platser under de närmaste åren för att svara upp mot de krav som ställs.

Det var en givande dialog som också innefattade att vi uppfattade goda möjligheter att få ett höjt takbelopp för att kunna genomföra förskolelärarutbildning och F-3-utbildning på campus Skaraborg. Vi ser nu fram emot väl avvägda och strategiska prioriteringar i den kommande forskningspropositionen och ökat utbildningsanslag för att kunna bygga ut lärarutbildningen. Vi hoppas också på att äntligen få ett genombrott för våra äskanden om ökade medel till konstnärlig utbildning och forskning.

Inga kommentarer

Oredlighet i forskning

Det pågår ett utredningsarbete rörande oredlighet i forskning. Uppdraget från regeringen är att undersöka behovet av en ny hantering av detta. Den 18 maj arrangerade utredningen en hearing till vilken bland annat universitets- och högskoleledningar var inbjudna.

Tyvärr förekommer forskningsfusk i form av fabrikation, falsifiering och plagiat. Det system som tillämpas ska minska förekomsten av fusk i olika former och att de forskare som bevisligen fuskar identifieras och får ta konsekvenserna av sitt handlande. Systemet ska bidra till att stärka förtroendet för forskningen och forskarna. Men vägvalen och frågorna vid utformningen av ett nytt och väl fungerande system som möter syftet att eliminera forskningsfusk och upprätthålla en god vetenskaplig sed är flera.

Min uppfattning är följande:

  1. Det måste vara en extern oberoende instans som gör bedömningar och fattar beslut om huruvida oredlighet förekommer. Detta beslut eller ställningstagande överlämnas sedan till forskningsutföraren, det vill säga universitetet, högskolan eller annan forskande myndighet för beslut av myndighetschef eller personalansvarsnämnd om konsekvenser. Om en sådan ordning är inte alla överens. Det finns företrädare för den ordning som gäller idag där lärosätena själva tar hand om såväl utredning, beslut och konsekvenser. För ett mindre lärosäte eller för en myndighet med begränsad forskningsverksamhet är detta mindre lämpligt. Antalet fall är så få att någon erfarenhet eller praxis aldrig kan byggas upp. Under mina snart tio år på Högskolan i Borås har vi inte haft något fall av oredlighet i forskning. Det är dessutom alldeles oavsett bristen på erfarenhet vid bedömning en bättre modell med en extern oberoende instans som garanterar en likformighet i behandling och bedömning av skilda ärenden.
  2. Det måste finnas en tydlig definition av innebörden av oredlighet i forskning. Definitionen ska klargöra skillnaden mellan oredlighet och dålig forskning, något som benämns Questionable Research Practice. Det inte säkert att detta låter sig göras, men utredningen måste ha ambitionen att klargöra skillnaderna. Över tid kan utveckling av praxis vid bedömning göra att skiljelinjen blir tydlig. Detta förutsätter att alla rapporterade fall bedöms av en samma instans, att noggranna redovisningar görs av fallen och att bedömningar och beslut återkopplas till forskningsutförarna.
  3. Det måste vara möjligt att överklaga det externa oberoende organets beslut. Det är en fråga om rättssäkerhet och den naturliga instansen för överklagande är förvaltningsdomstolen.
  4. Det måste finnas en väl genomarbetad ordning för hur anmälaren om fusk ska skyddas från negativa konsekvenser av sitt beslut och handlande. Den anmälde måste också ges stöd i utredningsprocessen och inte lämnas ensam.

Utredningen ska redovisa sitt uppdrag den 25 november 2016. Låt oss hoppas att det blir skarpa förslag som vi i kommande remissvar får möjlighet att ta ställning till.

Inga kommentarer

Lärosäten ska driva opinion och vara föredömen

I denna blogg har jag valt att ett utdrag ur rektors tal vid högskolans akademiska högtid den 13 maj 2016: Universitet och högskolor bedriver utbildning och forskning. Det är själva poängen med universitet och högskolor – att göra både och. Forskningen berikar utbildningen och utbildningen berikar forskningen. Forskningsanknytning av utbildning och utbildningsanknytning av forskning är våra uttryckssätt som innefattar en naturlig och tidig kontakt för studenterna med pågående forskning. En viktig utgångspunkt för vetenskaplig verksamhet är att lärare och forskare själva väljer sina problemställningar, metoder och kanaler för publicering och kunskapsspridning. Vi talar om nyfikenhetsbaserad forskning, ”curiosity driven”. Men forskningen måste också svara mot samhälleliga behov, ”compassion driven”. Det vill säga ha en inriktning och vilja att ge perspektiv på liksom förslag på lösningar till hur samhälleliga utmaningar kan hanteras. För att vara väldigt konkret omsätter vår sektor 65 miljarder kronor och det finns krav på att vi såväl kortsiktigt som långsiktigt bidrar till en gynnsam samhällelig utveckling och att vi redovisar hur vi gör detta. Vår skicklighet består i att balansera akademisk frihet och akademiskt ansvar.

I september 2015 fastslog FN:s medlemsländer 17 globalt hållbara utvecklingsmål. Målen ersätter milleniemålen och innebär en utvidgning och fortsättning av den betydelsefulla definition som gavs av den så kallade Brundtland kommissionen 1987, som definierade den breda innebörden av hållbarhet. FN:s mål är alla lika viktiga, men olika aktörer och samhällsorganisationer har olika möjligheter att påverka liksom grad av ansvar. Av stor betydelse för oss är bland annat mål fyra som handlar om utbildning för alla och som fastslår betydelsen av att vi säkrar att alla studenter under sin utbildning ges många tillfällen att lära om och problematisera innebörden av hållbar utveckling. Perspektivet hållbar utveckling ska genomsyra vår verksamhet och studenterna ska vara väl förbereda för att argumentera för och hävda hållbar utveckling i sitt möte med yrkeslivet.

Vi kan och ska göra mycket för hållbarhet. Det handlar om forskning och teknikutveckling för att åstadkomma ökad energieffektivitet, minskade emissioner och påfrestningar på miljön. Det handlar om genomförande av tekniska innovationer, om användning och beteendemässiga aspekter av ny teknik och om värderingar och förståelse för varandras förutsättningar och möjligheter i ett globalt perspektiv. Vi har en viktig uppgift inom universitet och högskolor att möjliggöra möten. Vår verksamhet är i grunden internationell. Vi ska ta emot fler studenter utifrån och vi ska verka för att fler studenter reser ut och därigenom vidgar sina perspektiv. Vi ska se till att akademin i alla dess delar är jämställd. Det handlar om hållbarhet.

Vi behöver fortsätta att utveckla vår forskningsverksamhet inom området hållbar utveckling och, som det heter, forskningsanknyta utbildningen. Vi ska leva som vi lär, och ha ett campus som på alla sätt och vis lever upp till krav på hållbarhet. Det ska kännas i atmosfären på campus att här är det hållbart. Universitet och högskolor ska driva opinion, gå i bräschen och vara föredömen.

Vi befinner oss nu i en utvecklingsfas med minskade årskullar som når tiden för antagning till högre utbildning och därigenom ökar utmaningen för lärosätena att fylla sina platser. Högskolan i Borås står väl rustad inför en sådan situation med ett attraktivt utbildningsutbud, många förstahandssökande och en hög kvalitet på utbildningarna, bland annat bevisad av de utvärderingar som Universitetskanslersämbetet genomfört. En nedgång 2016 och tillbakagång till 2014-års nivåer i antalet anmälda betraktar vi som en tillfällighet och förklarar den med en extremt låg ungdomsarbetslöshet i Boråsregionen, naturligtvis en mycket glädjande situation även för en högskolerektor.

Men det är dags för en ny omvärldsanalys. Mer än en tredje del av våra nyanlända är under 18 år och närmar sig högre utbildning och måste ges möjligheter. Vi behöver fler utbildningsplatser och större anslag för att möta den nya situationen. Vi måste helt enkelt kunna ge fler människor möjlighet till studier på högre nivå. Utbildning är en investering för den enskilde, men också för samhället i byggandet av välfärdsstaten.

Högskolan i Borås har en mission. Denna är: Vetenskap för profession. Det handlar om att förbereda våra studenter väl för yrkeslivet, men också om vårt samspel med individer och organisationer i vår omvärld. Samverkan, där vår relativa styrka är förmågan att problematisera, ge perspektiv på utvecklingsförlopp, förslag på lösningar och tillämpning av nya metoder och modeller, är en viktig del i Vetenskap för profession. I Vetenskap för profession innefattas också att medverka i det livslånga lärandet. Vi måste kunna erbjuda ett rikt utbud av utbildningsmöjligheter och former av kompetensutveckling till verksamma i näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet. Låt oss hoppas att utrymme skapas i kommande budgetpropositioner, efter ett antal år där sådana möjligheter successivt begränsats, att utöka verksamheten för att skapa förutsättningar för det livslånga lärandet. När det gäller utbildnings- och forskningspolitik får vi hoppas på att våra så kallade basanslag till forskning ökar kraftigt så att vi kan fullfölja våra strategier och bygga kompletta akademiska miljöer liksom den hållbara högskolan.

Inga kommentarer

Ett viktigt och gott stöd från Sparbanksstiftelsen Sjuhärad

Sparbanksstiftelsen Sjuhärad är en av högskolans över tiden mest betydelsefulla finansiärer. Totalt sett har stiftelsen tillfört högskolan närmare 70 Mkr i forskningsanslag och därigenom i hög grad bidragit till uppbyggnaden av vår forskningsverksamhet. Under senare år har området resursåtervinning fått god finansiering och tack vare stöd från stiftelsen har vi kunnat stärka området.

Årets tilldelning är närmare 2,4 Mkr, vilket är en ökning jämfört med föregående år. De största anslagen gick till projekt om redesign av textilier, återvinning av nanokompositer och finansiering av en gästforskare inom området utveckling av handel. Medlen stärker tre etablerade forskningsområden inom högskolan och stödjer oss i att befästa men också att utveckla kompletta akademiska miljöer.

Utöver medel till forskning har högskolans utbildningsverksamhet tilldelats medel. Här handlar det huvudsakligen om finansiering av examensutställningar inom det textila området. Medlen ger möjligheter till att verkligen visa vad våra studenter kan göra. Utan Sparbanksstiftelsen hade en för högskolan och regionen rad olika aktiviteter kopplat till examensarbetena inte kunnat genomföras med den kvalitet och i den omfattning som nu gäller.

En annan viktig del som inte heller innefattas i de 2,4 Mkr är vårt samarbete i genomförandet av Days of Knowledge. Här satsar stiftelsen ytterligare medel som gagnar högskolans utveckling och profilering. Days of Knowledge är en manifestation för hållbar utveckling och de genomförda arrangemangen 2014 och 2015 har varit mycket uppskattade. Föreläsningar och fokus på goda prestationer inom hållbarhetsområdet har inspirerat många att i sin undervisning och forskning fokusera på hållbarhet. I år genomförs Days of Knowlegde den 19 oktober. Denna gång är temat internationalisering som en självklar del i att utveckla och etablera en hållbar samhällsordning.

Inga kommentarer

Data-driven innovation – Boråsseminarium i Bryssel

Högskolan i Borås arrangerade ett seminarium i Sverigehuset i samband med ett besök i Bryssel den 26-27 april under rubriken ”Data-driven innovation”. Det var det tredje i rad som genomförts sedan starten av denna seminarieverksamhet våren 2013. Seminarierna, som riktar sig till verksamma inom olika typer organisationer i Bryssel med utbildning, forskning och innovation på agendan, har fokus på aktuella forskningsområden hos oss. Syftet är att översiktligt sprida kunskap om högskolans verksamhet, men också att vid varje tillfälle uppmärksamma ett specifikt styrkeområde. Vi har tidigare genomfört seminarier om textil, design och resursåtervinning respektive akut och prehospital sjukvård. Denna gång var således temat digitalisering och data-driven innovation.

Presentationen hölls av professor Jan Nolin, som engagerat och insiktsfullt redogjorde för den kraftfulla teknikutveckling som sker inom digitaliseringsområdet och de utmaningar som denna utveckling innebär, alldeles oavsett om denna karaktäriseras som en revolution eller reformation. Möjligheterna till verksamhetsutveckling baserat på digitalisering är oändliga med förbättrade produkter, tjänster och processer. En gynnsam utveckling förutsätter både sakkunskap och processkunskap hos organisationer och användare för att kunna ta emot innovationerna på ett ändamålsenligt sätt.

Ett viktigt budskap som återkom i de efterföljande diskussionerna var att de nya smarta verktygen och tillämpningarna måste sättas in i sitt samhälleliga sammanhang. Allt är inte till fördel och mycket mer kunskap behövs om förhållningssätt till och användning av nya verktyg. Ett bekymmer i jakten på relevant kunskap är att nästan alla utlysningar om forskningsanslag och möjligheter till finansiering av digitaliseringsforskning är fokuserade på teknikutveckling. Det behöver inte vara så att teknikutveckling alltid kommer först och därefter problematiseras ur ett samhällsvetenskapligt och beteendevetenskapligt perspektiv. Det går att göra tvärtom och först prioritera forskning utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv med fokus på behov och risker med teknikutveckling.

En konklusion vid seminariet var att det behövs en flervetenskaplig ansats för studier av innovationer drivna av de nya förutsättningar som digitaliseringen och den närmast obegränsade tillgången till data och information innebär. Högskolan i Borås har en rad forskagrupper som är och kan vara en del av en satsning inom området digitalisering. En diskussion har också förts mellan lärosäten i Västsverige om en större gemensam bred satsning på forskning om digitalisering och att få ett regeringsuppdrag att få utreda inrättandet av ett forskningscentrum om digitalisering i Västsverige. Det är angeläget att fortsätta driva denna fråga. Seminariet i Bryssel illustrerade det mycket stora forskningsbehov som finns.

Inga kommentarer