Årets myndighetsdialog är genomförd. Statssekreteraren inledde med en kort beskrivning av aktuella frågor inom regeringskansliet och departementet. Ett intensivt arbete pågår med att färdigställa forskningspropositionen. Denna ska som tidigare annonserats ha ett långsiktigt perspektiv och se tio år framåt i tiden samtidigt som särskilt fokus läggs på de kommande fyra åren. Ett nytt grepp i propositionen är sammanhållna kunskapsmiljöer – det handlar om att koppla samman forskning, utbildning och innovation. Det ska bli intressant att se hur dessa beskrivs mer precist och vilka konsekvenserna är med en sådan beskrivningsmodell för lärosätena och forskningsfinansiärerna. En del i utvecklingen och förstärkningen av sådana kunskapsmiljöer är sannolikt ökade basanslag. Det är en viktig prioritering och satsning för regeringen att öka basanslagen, men den kan begränsas av vad statsfinanserna tillåter. Låt oss hoppas att synsättet är att forskning är en investering och att nya resurser tillförs. Tre områden kommer att vara prioriterade i propositionen. Dessa är: klimat, Life Science och digitalisering.

Statssekreterarens betonade också betydelsen av en utökning av lärarutbildningen. Behoven är mycket stora. Hur stora ska nu utredas av Universitetskanslerämbetet och Skolverket. Internationalisering är en annan viktig fråga för regeringen och här har departementet för avsikt att återkomma med förslag och aktiviteter efter att forskningspropositionen är lagd. Avslutningsvis kommenterade statssekreteraren det uppdrag som Statskontoret fått att utreda hur en mer tillitsbaserad styrning kan implementeras i offentlig förvaltning. För vår sektors del kan kanske en förändrad styrfilosofi innebära ett samlat anslag till utbildning och forskning och mindre av specialdestinerade medel till olika utbildningsprogram.

Efter statssekreterarens genomgång presenterade vi framgångsfaktorer för lärosätets utveckling och de utmaningar vi har att hantera för en fortsatt gynnsam utveckling. Här nämnde vi bland annat betydelsen av vår höga kvalitet på de samhällskritiska utbildningarna vård och lärarutbildning liksom vikten av ökade basanslag för att bl.a. forskningsanknyta dessa utbildningar. Vi talade också om vårt arbete med profilering och strävan efter att öka den externa forskningsfinansieringen.

Därefter följde en diskussion kring en rad för sektorn centrala frågor. Bland annat om vad vi i Borås gör för att bidra till nyanländas etablering. Vi informerade om vår webbsida ”Aktiviteter och projekt för nyanlända” och om den film om Invandrarakademin som Universitets- och högskolerådet (UHR) tagit fram. UHR ser Invandrarakademin som ett av fem nationellt goda exempel. Vi talade även om jämställdhet och det pågående arbetet med jämställdhetsintegrering. Vi talade också mer fördjupat om vård- och lärarutbildning, där vi har en utmaning att öka antalet platser under de närmaste åren för att svara upp mot de krav som ställs.

Det var en givande dialog som också innefattade att vi uppfattade goda möjligheter att få ett höjt takbelopp för att kunna genomföra förskolelärarutbildning och F-3-utbildning på campus Skaraborg. Vi ser nu fram emot väl avvägda och strategiska prioriteringar i den kommande forskningspropositionen och ökat utbildningsanslag för att kunna bygga ut lärarutbildningen. Vi hoppas också på att äntligen få ett genombrott för våra äskanden om ökade medel till konstnärlig utbildning och forskning.