Idag har jag deltagit i ett Almedalsseminarium som handlade om hur forskningens kvalitet kan och bör mätas. Bakom arrangemanget stod Vetenskapsrådet och moderator var Vetenskapsrådets ordförande Agneta Bladh. Deras generaldirektör Sven Stafström höll den inledande presentationen och informerade om att rådets styrelse och ledning beslutat att gå vidare med frågan om att utveckla ett system för mätning av forskningens kvalitet. Utgångspunkter för det fortsatta arbetet är bland annat ett internationellt perspektiv och jämförbarhet över tid. Han var tydlig med att utvecklingsarbetet ska ske i nära samverkan med universitet och högskolor liksom Vinnova, vars modell för bedömning av samverkan måste synkroniseras med Vetenskapsrådets modell för att mäta påverkan på det omgivande samhället. Därefter följde Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova, som kommenterade de genomförda utvärderingarna av samverkan och uttryckte förhoppning om stöd för ett fortsatt arbete. Dessa så kallade piloter uppfattas vara framgångsrika och har gett många nya perspektiv på vad bra samverkan med det omgivande samhället kan vara.

Vid den efterföljande paneldiskussionen, där jag hade förmånen att medverka och hävda betydelsen av att forskning, forskarutbildning och utbildning på grundläggande och avancerad nivå kopplas samman och att idén om kompletta akademiska miljöer eller sammanhållna kunskapsmiljöer är en utgångspunkt för utvärdering. Det är viktigt att en utgångspunkt vid utvärdering är att bejaka flervetenskapliga ansatser och perspektiv. En förutsättning för de examensrättigheter på forskarnivå som högskolor idag har är att forskningen ska vara nydanande och unik, vilket ofta innebär en flervetenskaplig ambition. En viktig distinktion som framfördes av deltagare i panelen var skillnaden mellan en nationell utvärdering av all forskning och ett nationellt utvärderingssystem, där det senare innebär att ett gemensamt system utvecklas. Det är dock lärosätenas uppgift och uppdrag att tillämpa systemet och då givetvis utifrån de specifika förutsättningar, mål och strategier som lärosätet har.

Statssekreteraren fick avsluta och tackade då för seminariets konstruktiva anda. Några konkreta svar om innehållet i kommande forskningspropositionen gavs inte, men någon form av nationellt system för utvärdering av forskning som länkar till andra utvärderingssystem kommer att införas. Det kommer inte att vara frivilligt att tillämpa systemet utan ska gälla alla. Frågan om ökade anslag kommenterades. Statsministern har deklarerat betydelsen av att basanslagen ökar och med den utgångspunkten arbetar nu utbildningsdepartementet. Någon kommentar till min undran under paneldebatten om finansiering av utvecklingen av SwePub, det vill säga en söktjänst för vetenskaplig publicering, gavs inte.