Månad: augusti 2016

Stadsutveckling, högskolans utveckling och universitetsstatus

Partnerskapet i Borås genomförde i förra veckan sin årligen återkommande sensommarkonferens. Partnerskapet består av företrädare för Borås näringsliv, kommunledningen, såväl politiker som tjänstemän, och företrädare för högskolan. Temat för konferensen var stadsutveckling med fokus på hur staden bör växa och vilka infrastrukturella satsningar som är mest angelägna och möjliga att genomföra långsiktigt eller till 2021 då staden firar 400-årsjubileum. Stor kreativitet präglade många av de idéer som presenterades och även om långt ifrån allt är genomförbart så fanns det gott om uppslag att ta tag i för stadsutvecklarna. En särskild omständighet i sammanhanget, som begränsar möjligheterna till förändring, är den oklarhet som råder om Götalandsbanans sträckning genom staden och vilket stationsläget blir.

En av de frågor som fick stort utrymme var högskolans utveckling och betydelse för staden. Jag fick möjlighet att beskriva hur det så kallade högskolelandskapet ser ut. Vilken typ av lärosäten har vi? Hur har det landskap och struktur vuxit fram och vilka särskilda egenskaper har de olika typerna av lärosäten? Programpunkten var framförallt skapad efter det besked som lämnades på försommaren om att regeringen har för avsikt utnämna Malmö högskola till universitet. Frågan som ställdes var på vilka grunder detta skett, vad beskedet och det förestående beslutet har för konsekvenser för vårt lärosäte, inte minst med tanke på att vi uttalat tydliga universitetsambitioner.

Min föredragning omfattade därför också en redovisning av för- och nackdelar med att vara universitet eller högskola. Jag beskrev vad jag uppfattar vara Borås styrkor och svagheter. De senare var betydligt färre än de förra, men viktiga att hantera för att ytterligare öka kvaliteten i verksamheten. En grov sammanfattning av nuläget är att vi har många viktiga kvaliteter i form examensrättigheter på avancerad nivå och forskarnivå, bra söktryck och hög kvalitet på våra utbildningar, starka profilerade forskningsprogram och en välutvecklad samverkan med näringsliv och offentlig förvaltning. En utmaning är att vi behöver öka omfattningen på vår verksamhet. Vi har möjlighet att inom flera viktiga områden åta oss ett större utbildningsuppdrag, men förutsättningen är naturligtvis att resurser tillförs.

Partnerskapet önskade att få information kontinuerligt om vår utvecklingsprocess och jag kommer löpande att diskutera frågan om universitetsstatus med stadens politiska ledning. Det som händer härnäst är att vi ska upprätta högskolans meritförteckning och tydliggöra våra styrkor och svagheter. Därefter följer en diskussion i olika forum om mått och steg med sikte på att regeringen ska ge oss samma möjlighet som har getts Högskolan i Malmö.

 

Inga kommentarer

Välkomna!

Nu är ni här. Idag började terminen och våra nya programstudenter hälsades i vederbörlig ordning välkomna och introducerades. Alla samlades på innergården på Textile Fashion Center, sedan hölls en traditionsenlig rundvandring på campus med välkomsttal och information på den så kallade arenan. Det är en fröjd när terminen börjar och campus fylls med förväntansfulla studenter och aktiviteter av skilda slag.

Jag vill hälsa alla nya studenter välkomna och tacka för det förtroende som högskolan fått i form av det val av utbildning och lärosäte som ni gjort. Det är ett förtroende som förpliktigar. Vi ska göra allt vad vi kan för att leva upp till höga och berättigade förväntningar. Jag vill också hälsa alla tidigare studenter välkomna som nu är tillbaka för att återuppta studierna efter en, förhoppningsvis, fin och avkopplande ledighet.

Ett mål hägrar för er alla: en examen som skapar förutsättningar för ett spännande och framgångsrikt yrkesliv. Vägen dit är fylld av möjligheter liksom spännande och betydelsefulla händelser. Det är viktigt att fokusera på studierna och lyckas väl med examinationer, men det är också viktigt att ta del aktiviteter som sker runt omkring i form av föreläsningar, seminarier, workshops och möten som arrangeras av bland annat högskolan, studentkåren och Borås stad. Studietiden är ett tillfälle att finna nya vänner och utveckla och etablera nätverk med livslång bärkraft. Ta vara på studietiden – synnerligen intensiva, givande och viktiga år följer.

Lycka till!

Inga kommentarer

Almedalen 2016 – återkoppling och funderingar

Fem dagar i Visby och Almedalen är mycket. I år anlände jag söndag lunch och lämnade Gotland fylld av intryck, nya kunskaper och funderingar på torsdag eftermiddag. Jag medverkade genom att inleda och sitta i panelen vid fem seminarier, deltog vid ytterligare ett tiotal seminarier samt hade ett antal informella möten och kontakter. Det mesta handlade, för min egen del, om högre utbildning och forskning, men jag passade också på att följa debatten om förändrad regionindelning med anledning av det nyligen framlagda förslaget. Almedalsveckan är ett utmärkt tillfälle att aktivt ta del av den pågående samhällsdebatten och försöka påverka uppfattningar samt processer genom medverkan och goda argument.

Högskolan arrangerade fyra seminarier som fysiskt var förlagda till den Västsvenska arenan. Vi talade om styrning av högre utbildning och forskning och hur resurser bör fördelas från riksdag och regering till universitet och högskolor. Vi lanserade teorin om Re. Det vill säga forskning om den framväxande samhällssektorn med fokus på att återvinna, återskapa och återanvända. Vi talade om digitaliseringens betydelse och vikten av ökade kunskaper om hur nya tekniker används. Vi genomförde ett seminarium kring ledarskap med fokus på de utmaningar som finns för det goda ledarskapet inom den växande äldreomsorgen. För samtliga seminarier gäller nu en fortsättning inom högskolan. Vi kommer särskilt att dokumentera alla de aktiviteter som genomförts kopplat till idén om en teori för Re. Jag tror att det är ett synnerligen viktigt grepp att samla forskning och förhållningssätt till och tekniker för att bättre ta tillvara tillgängliga resurser under begreppet Re. Vi kommer också att intensifiera vår forskning inom fältet digitalisering, bland annat som följd av att vi nu erhållit finansiering av KK-stiftelsen för ett större projekt med bred näringslivssamverkan om datadriven innovation. Tillsammans med övriga lärosäten i Västsverige verkar vi för att få ett regeringsuppdrag att utreda förutsättningarna för ett centrum för forskning om digitalisering i Västsverige. Utöver våra egna seminarier, ska också framhållas, att många av högskolans medarbetare medverkade i flera andra aktiviteter – inte minst om handels utveckling kopplat till digitaliseringens möjligheter och betydelse för utveckling av nya affärsmodeller.

Almedalen 2016 var bra och givande. Det var en fullträff att vi aktivt medverkade på den Västsvenska arenan. Det var bra att arenan var placerad lite vid sidan av huvudstråket. Det kostade säkert en och annan seminariedeltagare, men det blev en tydlig mötesplats för många bara ett stenkast från den mest intensiva delen. Jag är övertygad om att många inför nästa års Almedalsvecka kommer att planera möten och nätverksträffar till arenan så att den ännu mer än i år kommer att fungera som en samlingsplats, vilket kommer att öka tillströmningen till våra seminarier ytterligare.

Det finns något för alla i Almedalen. Antalet seminarier, debatter och workshops ökar ständigt. Jag förmodar att det är svårt att begränsa utbudet, men det är samtidigt viktigt att floran av aktiviteter inte blir alltför stor så att seminarierna konkurrerar ut varandra och ingen eller få når en tillräcklig stor publik för att det ska bli meningsfullt att arrangera. Det är viktigt att Almedalen även fortsättningsvis är en viktig arena för företrädare för olika typer av samhällsorganisationer inklusive partiledare och statsråd. Givetvis finns det också en gräns för kostnaderna för att medverka i Almedalen.

Vi ska nu inom högskolan tillsammans utvärdera vår medverkan i Almedalen 2016 och sedermera ta ställning till hur och i vilken omfattning vi ska medverka 2017.

Inga kommentarer

Årets rektorsinternat och sektorns utmaningar

Vi var närmare 20 rektorer som deltog på årets rektorsinternat som genomfördes förra veckan med start onsdag kväll och avslutning fredag lunch. Det är en bra start på läsåret att träffas, utbyta erfarenheter och stämma av vilka de viktiga frågorna är och sannolikt kommer att vara under det kommande läsåret. Rektorsinternatet är också en möjlighet att resonera om eventuella samarbeten med företrädare för andra lärosäten, träffa och lära känna varandra bättre och då inte minst nytillträdda rektorer. Det handlar således om att stärka nätverken.

Ett antal olika punkter diskuterades under dagarna. En av dem som gavs lite mer utrymme handlade om relationen mellan högre utbildning och de yrkesutbildningar som genomförs på uppdrag av Myndigheten för yrkeshögskolan. Det finns en arbetsgrupp inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) där vi möter företrädare för Myndigheten för yrkeshögskolan. Det yttersta syftet med arbetsgruppen och mötena är att finna former för hur validering kan ske mellan de olika utbildningsformerna och att försöka hitta en klar skiljelinje mellan högre utbildning och yrkesutbildning. Betydelsen av detta uppdrag och av att vi har en pågående konstruktiv diskussion kring var och hur våra respektive utbildningar möts bekräftades av medverkande rektorer. Vikten av att vi möts och stämmer av har också ökat som en konsekvens av att myndigheten fått ett förnyat uppdrag som innebär ökad långsiktighet och utbildningar på samma kvalifikationsnivå som våra kandidatutbildningar, vilket givetvis inte innebär att myndigheten kommer att genomföra treåriga utbildningar som till form och innehåll liknar våra utbildningsprogram.

Vi diskuterade också oredlighet i forskning och förväntningar och förhoppningar på den utredning som nu bedrivs och som kommer att lägga fram sitt slutbetänkande den 25 november i år. Jag har tidigare redovisat mina uppfattningar i en blogg publicerad den 20 maj och argumenterat för betydelsen av en central instans som utreder, bedömer och föreslår påföljd. Alla närvarande rektorer var nog av samma uppfattning, men en viktig omständighet som påpekades är att lärosätena själva måste bestämma gränsen mellan forskningsslarv och forskningsfusk. Det är inte rimligt att belasta en central instans med frågor som snarast handlar om obetänksamt slarv. Däremot är det rimligt och en god idé som framfördes att alla de ärenden som lärosätena bedömt vara ringa och därför stannar lokalt delges den centrala instansen som bygger upp databasen. Därigenom kan en praxis utvecklas som över tid innebär alltmer likartade bedömningar mellan olika lärosäten.

På det avlutande förmiddagspasset på fredagen var fokus på styrning och resursfördelning. Det finns en samstämmighet om att myndighetsdialogen kan utvecklas, blir mer djuplodande och mera behandla de särskilda förutsättningar och möjligheter som olika lärosäten har. En sådan fördjupad dialog syftar bland annat till att ge underlag för ökad profilering. Det fanns också en samstämmighet om att fortsätta utreda och beskriva innebörden av ett samlat anslag till utbildning och forskning. Det fanns däremot ingen samstämmighet om det positiva med ett samlat anslag. En sådan modell och eventuell förändring behöver problematiseras och en risk- och konsekvensanalys genomföras. Frågan om profilering problematiserades också. Om lärosätenas profil ska behandlas i dialog med regeringen måste detta ske på lärosätenas villkor. Det är lärosätena som ska ha initiativet, formulera sina mål och strategier och söka stöd för satsningar i dialogen med regeringen. SUHF har under våren genomfört en intervjustudie med rektorer vid 12 lärosäten kring ideal för styrning och resursfördelning. En rapport ska nu skrivas fram som ska ligga till grund för en workshop i december där möjligheter till fördjupning och diskussion kring tänkbara lösningar finns. Baserat på rapporten och utfallet av workshopen kommer överväganden och eventuella ställningstaganden skrivas fram av SUHF.

Andra frågor som behandlades och som jag har anledning att återkomma till under hösten i kommande bloggar var bland annat minskad antagning till forskarutbildningen, jämställdhetsintegrering och jämställdhetsmål och tingsrättens dom att Mälardalens högskola ska betala tillbaka erlagd studieavgift. Ett annat viktigt område är skolkommissionens pågående arbete som enligt uppgift under hösten kommer att fokusera på lärarutbildningen. Slutbetänkande ska redovisas den 13 januari 2017. Vi behöver åtgärder och kreativa lösningar som snabbt kan öka antalet lärare i skolan. Vi behöver en långsiktig strategi för att klara försörjningen av lärare, men vi behöver inte någon reformering av lärarutbildningen.

Inga kommentarer