Vi var närmare 20 rektorer som deltog på årets rektorsinternat som genomfördes förra veckan med start onsdag kväll och avslutning fredag lunch. Det är en bra start på läsåret att träffas, utbyta erfarenheter och stämma av vilka de viktiga frågorna är och sannolikt kommer att vara under det kommande läsåret. Rektorsinternatet är också en möjlighet att resonera om eventuella samarbeten med företrädare för andra lärosäten, träffa och lära känna varandra bättre och då inte minst nytillträdda rektorer. Det handlar således om att stärka nätverken.

Ett antal olika punkter diskuterades under dagarna. En av dem som gavs lite mer utrymme handlade om relationen mellan högre utbildning och de yrkesutbildningar som genomförs på uppdrag av Myndigheten för yrkeshögskolan. Det finns en arbetsgrupp inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) där vi möter företrädare för Myndigheten för yrkeshögskolan. Det yttersta syftet med arbetsgruppen och mötena är att finna former för hur validering kan ske mellan de olika utbildningsformerna och att försöka hitta en klar skiljelinje mellan högre utbildning och yrkesutbildning. Betydelsen av detta uppdrag och av att vi har en pågående konstruktiv diskussion kring var och hur våra respektive utbildningar möts bekräftades av medverkande rektorer. Vikten av att vi möts och stämmer av har också ökat som en konsekvens av att myndigheten fått ett förnyat uppdrag som innebär ökad långsiktighet och utbildningar på samma kvalifikationsnivå som våra kandidatutbildningar, vilket givetvis inte innebär att myndigheten kommer att genomföra treåriga utbildningar som till form och innehåll liknar våra utbildningsprogram.

Vi diskuterade också oredlighet i forskning och förväntningar och förhoppningar på den utredning som nu bedrivs och som kommer att lägga fram sitt slutbetänkande den 25 november i år. Jag har tidigare redovisat mina uppfattningar i en blogg publicerad den 20 maj och argumenterat för betydelsen av en central instans som utreder, bedömer och föreslår påföljd. Alla närvarande rektorer var nog av samma uppfattning, men en viktig omständighet som påpekades är att lärosätena själva måste bestämma gränsen mellan forskningsslarv och forskningsfusk. Det är inte rimligt att belasta en central instans med frågor som snarast handlar om obetänksamt slarv. Däremot är det rimligt och en god idé som framfördes att alla de ärenden som lärosätena bedömt vara ringa och därför stannar lokalt delges den centrala instansen som bygger upp databasen. Därigenom kan en praxis utvecklas som över tid innebär alltmer likartade bedömningar mellan olika lärosäten.

På det avlutande förmiddagspasset på fredagen var fokus på styrning och resursfördelning. Det finns en samstämmighet om att myndighetsdialogen kan utvecklas, blir mer djuplodande och mera behandla de särskilda förutsättningar och möjligheter som olika lärosäten har. En sådan fördjupad dialog syftar bland annat till att ge underlag för ökad profilering. Det fanns också en samstämmighet om att fortsätta utreda och beskriva innebörden av ett samlat anslag till utbildning och forskning. Det fanns däremot ingen samstämmighet om det positiva med ett samlat anslag. En sådan modell och eventuell förändring behöver problematiseras och en risk- och konsekvensanalys genomföras. Frågan om profilering problematiserades också. Om lärosätenas profil ska behandlas i dialog med regeringen måste detta ske på lärosätenas villkor. Det är lärosätena som ska ha initiativet, formulera sina mål och strategier och söka stöd för satsningar i dialogen med regeringen. SUHF har under våren genomfört en intervjustudie med rektorer vid 12 lärosäten kring ideal för styrning och resursfördelning. En rapport ska nu skrivas fram som ska ligga till grund för en workshop i december där möjligheter till fördjupning och diskussion kring tänkbara lösningar finns. Baserat på rapporten och utfallet av workshopen kommer överväganden och eventuella ställningstaganden skrivas fram av SUHF.

Andra frågor som behandlades och som jag har anledning att återkomma till under hösten i kommande bloggar var bland annat minskad antagning till forskarutbildningen, jämställdhetsintegrering och jämställdhetsmål och tingsrättens dom att Mälardalens högskola ska betala tillbaka erlagd studieavgift. Ett annat viktigt område är skolkommissionens pågående arbete som enligt uppgift under hösten kommer att fokusera på lärarutbildningen. Slutbetänkande ska redovisas den 13 januari 2017. Vi behöver åtgärder och kreativa lösningar som snabbt kan öka antalet lärare i skolan. Vi behöver en långsiktig strategi för att klara försörjningen av lärare, men vi behöver inte någon reformering av lärarutbildningen.