Fem dagar i Visby och Almedalen är mycket. I år anlände jag söndag lunch och lämnade Gotland fylld av intryck, nya kunskaper och funderingar på torsdag eftermiddag. Jag medverkade genom att inleda och sitta i panelen vid fem seminarier, deltog vid ytterligare ett tiotal seminarier samt hade ett antal informella möten och kontakter. Det mesta handlade, för min egen del, om högre utbildning och forskning, men jag passade också på att följa debatten om förändrad regionindelning med anledning av det nyligen framlagda förslaget. Almedalsveckan är ett utmärkt tillfälle att aktivt ta del av den pågående samhällsdebatten och försöka påverka uppfattningar samt processer genom medverkan och goda argument.

Högskolan arrangerade fyra seminarier som fysiskt var förlagda till den Västsvenska arenan. Vi talade om styrning av högre utbildning och forskning och hur resurser bör fördelas från riksdag och regering till universitet och högskolor. Vi lanserade teorin om Re. Det vill säga forskning om den framväxande samhällssektorn med fokus på att återvinna, återskapa och återanvända. Vi talade om digitaliseringens betydelse och vikten av ökade kunskaper om hur nya tekniker används. Vi genomförde ett seminarium kring ledarskap med fokus på de utmaningar som finns för det goda ledarskapet inom den växande äldreomsorgen. För samtliga seminarier gäller nu en fortsättning inom högskolan. Vi kommer särskilt att dokumentera alla de aktiviteter som genomförts kopplat till idén om en teori för Re. Jag tror att det är ett synnerligen viktigt grepp att samla forskning och förhållningssätt till och tekniker för att bättre ta tillvara tillgängliga resurser under begreppet Re. Vi kommer också att intensifiera vår forskning inom fältet digitalisering, bland annat som följd av att vi nu erhållit finansiering av KK-stiftelsen för ett större projekt med bred näringslivssamverkan om datadriven innovation. Tillsammans med övriga lärosäten i Västsverige verkar vi för att få ett regeringsuppdrag att utreda förutsättningarna för ett centrum för forskning om digitalisering i Västsverige. Utöver våra egna seminarier, ska också framhållas, att många av högskolans medarbetare medverkade i flera andra aktiviteter – inte minst om handels utveckling kopplat till digitaliseringens möjligheter och betydelse för utveckling av nya affärsmodeller.

Almedalen 2016 var bra och givande. Det var en fullträff att vi aktivt medverkade på den Västsvenska arenan. Det var bra att arenan var placerad lite vid sidan av huvudstråket. Det kostade säkert en och annan seminariedeltagare, men det blev en tydlig mötesplats för många bara ett stenkast från den mest intensiva delen. Jag är övertygad om att många inför nästa års Almedalsvecka kommer att planera möten och nätverksträffar till arenan så att den ännu mer än i år kommer att fungera som en samlingsplats, vilket kommer att öka tillströmningen till våra seminarier ytterligare.

Det finns något för alla i Almedalen. Antalet seminarier, debatter och workshops ökar ständigt. Jag förmodar att det är svårt att begränsa utbudet, men det är samtidigt viktigt att floran av aktiviteter inte blir alltför stor så att seminarierna konkurrerar ut varandra och ingen eller få når en tillräcklig stor publik för att det ska bli meningsfullt att arrangera. Det är viktigt att Almedalen även fortsättningsvis är en viktig arena för företrädare för olika typer av samhällsorganisationer inklusive partiledare och statsråd. Givetvis finns det också en gräns för kostnaderna för att medverka i Almedalen.

Vi ska nu inom högskolan tillsammans utvärdera vår medverkan i Almedalen 2016 och sedermera ta ställning till hur och i vilken omfattning vi ska medverka 2017.