Partnerskapet i Borås genomförde i förra veckan sin årligen återkommande sensommarkonferens. Partnerskapet består av företrädare för Borås näringsliv, kommunledningen, såväl politiker som tjänstemän, och företrädare för högskolan. Temat för konferensen var stadsutveckling med fokus på hur staden bör växa och vilka infrastrukturella satsningar som är mest angelägna och möjliga att genomföra långsiktigt eller till 2021 då staden firar 400-årsjubileum. Stor kreativitet präglade många av de idéer som presenterades och även om långt ifrån allt är genomförbart så fanns det gott om uppslag att ta tag i för stadsutvecklarna. En särskild omständighet i sammanhanget, som begränsar möjligheterna till förändring, är den oklarhet som råder om Götalandsbanans sträckning genom staden och vilket stationsläget blir.

En av de frågor som fick stort utrymme var högskolans utveckling och betydelse för staden. Jag fick möjlighet att beskriva hur det så kallade högskolelandskapet ser ut. Vilken typ av lärosäten har vi? Hur har det landskap och struktur vuxit fram och vilka särskilda egenskaper har de olika typerna av lärosäten? Programpunkten var framförallt skapad efter det besked som lämnades på försommaren om att regeringen har för avsikt utnämna Malmö högskola till universitet. Frågan som ställdes var på vilka grunder detta skett, vad beskedet och det förestående beslutet har för konsekvenser för vårt lärosäte, inte minst med tanke på att vi uttalat tydliga universitetsambitioner.

Min föredragning omfattade därför också en redovisning av för- och nackdelar med att vara universitet eller högskola. Jag beskrev vad jag uppfattar vara Borås styrkor och svagheter. De senare var betydligt färre än de förra, men viktiga att hantera för att ytterligare öka kvaliteten i verksamheten. En grov sammanfattning av nuläget är att vi har många viktiga kvaliteter i form examensrättigheter på avancerad nivå och forskarnivå, bra söktryck och hög kvalitet på våra utbildningar, starka profilerade forskningsprogram och en välutvecklad samverkan med näringsliv och offentlig förvaltning. En utmaning är att vi behöver öka omfattningen på vår verksamhet. Vi har möjlighet att inom flera viktiga områden åta oss ett större utbildningsuppdrag, men förutsättningen är naturligtvis att resurser tillförs.

Partnerskapet önskade att få information kontinuerligt om vår utvecklingsprocess och jag kommer löpande att diskutera frågan om universitetsstatus med stadens politiska ledning. Det som händer härnäst är att vi ska upprätta högskolans meritförteckning och tydliggöra våra styrkor och svagheter. Därefter följer en diskussion i olika forum om mått och steg med sikte på att regeringen ska ge oss samma möjlighet som har getts Högskolan i Malmö.