Budgetpropositionen för 2017 ”Samhällsbygget – ansvar för Sverige” är nu lagd. Den innebär en fortsatt satsning på lärarutbildningen. 3 600 nya platser tillförs samtidigt som redan tidigare beslutade satsningar successivt genomförs. Lärosätena har ett tydligt uppdrag som måste klaras upp, men ett viktigt påpekande är att genomförandet hänger på att utbildningarna efterfrågas, att läraryrket är attraktivt och att studenter väljer att vilja bli lärare. Vi är en aktör av många som kan påverka attityder och förhållningssätt till lärarutbildning och läraryrket. Men här krävs ett långsiktigt arbete från många håll för att se till att läraryrket återfår sin berättigade status. Ett av de finaste och viktigaste arbeten någon kan ha.

Några andra nya förstärkningar av utbildning på grundläggande och avancerad nivå föreslås inte i propositionen. Däremot tillförs forskningen omfattande nya medel. Under perioden 2017-2020 sker en satsning på forskning som innebär en ökning av de statliga anslagen med 2,8 miljarder vid periodens slut. Budskapet är tydligt att Sverige ska vara en stark forsknings- och kunskapsnation och medel för en fortsatt utveckling har nu gjorts tillgängliga. En något överraskande stor satsning måste jag säga, med tanke på de diskussioner som förs om stora medelsbehov inom andra samhällssektorer och utgiftsområden. Det är givetvis positivt även om några av miljonerna mycket väl hade kunnat läggas till utbildning.

En stark argumentation har förts från lärosätena om betydelsen av en rejäl ökning av basanslagen till forskning. Nu sker en förstärkning av basanslagen med 1,3 miljarder fullt utbyggt 2020, vilket är bra, men medel att söka i konkurrens ökar ännu mer. Regeringen menar att det är viktigt att universitet och högskolor ges stabilare förutsättningar med ökade basanslag, men det behövs också riktade satsningar för att beforska de stora samhällsutmaningarna. Dessa är: klimat, hållbart samhällsbyggande, hälsa och digitalisering. Framförallt sker i propositionen stora satsningar på hållbart samhällsbyggande i en bred bemärkelse. Många universitet och högskolor känner väl igen sig i dessa områden och använder idag sina basanslag till just till sådana satsningar. Ett alternativ till att tilldela så mycket medel till forskningsråden hade kunnat vara att helt enkelt utgå från att även den nyfikenhetsbaserade eller den fria forskningen, som den också benämns, har fokus på samhällsutmaningarna. Basanslagen hade kunnat ökas ännu mer och lärosätena ges ännu större utrymme att utforma och genomföra sina strategier och profiler inom utbildning och forskning inom, av regeringen i en övergripande mening, prioriterade forskningsområden. Avstämningar av strategier och satsningar kan med fördel göras i samband med myndighetsdialogerna.

En stor satsning sker också på nyttiggörande och innovation med medel fördelade till Vinnova, en ökning med 575 Mkr fullt utbyggt.

För Högskolan i Borås är ökningen av utbildningsanslaget drygt 17 Mkr, närmare fyra procent. En god och glädjande förstärkning. Forskningsanslagen följer pris- och löneuppräkningen och ökar med en miljon. Ökningen av basanslagen är nämligen endast 15 miljoner totalt 2017, så först 2018 tillförs nya medel i större omfattning. Vi har stora förväntningar på att en ordentlig uppräkning kommer att ske då av basanslagen, i enlighet med skrivningen i budgetpropositionen, att det är betydelsefullt att stärka forskningsresurserna vid de mindre lärosätena för att säkerställa forskningsanknytning av utbildningen och utveckla angelägen forskning. Det kommer att bli en intressant läsning i början av november då forskningspropositionen läggs fram och där resonemangen kommer att utvecklas och preciseras.