Månad: oktober 2016

Forskning bakom framgångsrika organisationer

Häromdagen blev jag uppringd och intervjuad av P4 Östergötland. De har gjort en reportageserie där de söker förklaringar till varför Linköping förefaller vara mer framgångsrikt än Norrköping. Grund för det påståendet är ett antal undersökningar av kommuner som ”Här är det bäst att bo”, ”Miljöbarometern” och ”Företagsklimatet”, rankingar där Linköping nästan alltid kommer före Norrköping. Skälet till att jag blev intervjuad var att jag i början och mitten av 2000-talet genomförde ett stort antal kommunstudier för att identifiera egenskaper som förefaller göra en kommun framgångsrik, reellt och i egna och andras ögon. Slutrapporten som baseras på studier av 35 primärkommuner och fem landsting publicerades 2008.

De fem huvudsakliga förklaringar som vi, det vill säga Sven Siverbo, idag verksam vid Högskolan Väst, och jag lyfte fram känns faktiskt lika aktuella idag och dessutom mer generellt giltiga än vad jag tidigare framhållit.

• Den första förklaringen är befolkningsökning. En sådan innebär tillväxt med ökade ekonomiska resurser och utrymme för att göra mera, men den innebär framförallt en tydlig markering av en växande, attraktiv och framgångsrik kommun. Tillväxt är positivt värdeladdat och det förefaller gälla generellt för alla verksamheter. Den stora frågan är hur detta ideal förenas med en effektiv och hållbar resursanvändning. Vad är hållbar tillväxt?

• Den andra förklaringen är samarbete. Samarbete stödjer effektivitets- och kvalitetsutveckling och skapar grund för stabilitet och förtroendefulla förhållanden. Men en varning måste utfärdas. Risk finns för att samarbetet blir för långtgående, konsensus blir norm och praxis och en stark och ogynnsam förändringsbenägenhet utvecklas.

• En lösning i tid är att parallellt med ett utökat samarbete stärka ledningsorganisationen. En väl sammansvetsad ledning som är tydlig och äger förmåga att formulera och implementera mål anses vara en förklaring till framgång. Framförallt fordras en kraftfull ledning vid förändring och omorientering av verksamhet och organisation. Ganska självklart.

• Förekomsten informella avtal, eller det vi också benämnde informella institutioner är den fjärde förklaringen och en mycket viktig sådan. Den handlar om att det finns någon form av grundläggande överenskommelse i organisationen om verksamhetens mål och inriktning. En överenskommelse som stävjar egenintressen till exempel i samband med budgetarbete och resursfördelning. Det finns en samsyn i grunden om vad som ska åstadkommas och som förhindrar populistiskt beteende och suboptimeringar.

• Den femte förklaringen är kostnadsmedvetenhet. En god ekonomi har blivit ett slags för givet taget. Det är ett uttryck för god kontroll och ordning och reda. God ekonomi skapar en grundläggande stabilitet i organisationen och legitimitet i förhållande till olika intressenter.

Inga kommentarer

Vårt ansvar att verka för hållbar utveckling

Högskolor och universitet har ett särskilt ansvar, lagstadgat i femte paragrafen i högskolelagen, att i sin verksamhet främja en hållbar utveckling. Varje år möter landets lärosäten 400 000 studenter, företrädesvis ungdomar. Studenternas kunskaper, förståelse och medvetenhet om de samhällsutmaningar som vi står inför är avgörande för att vi tillsammans ska kunna åstadkomma förändring. Det är också av grundläggande betydelse att våra studenter är fyllda av självtillit och övertygade om att det går att förnya och förändra. Spårbundenhet måste brytas och processer stakas ut, utifrån vad som är ett önskvärt eller till och med nödvändigt framtida tillstånd. Utmaningen kan också uttryckas som att den handlar om att implementera de av FN formulerade och accepterade 17 globala målen för hållbar utveckling.

Med ovanstående som utgångspunkt blir det mest centrala i högskolans hållbarhetsarbete att förse våra studenter med insikter som kan förändra utvecklingsförlopp. Detta förutsätter att våra lärare och forskare ger utrymme åt de stora utmaningarna i utbildningsprogram och kurser och tillsammans med studenterna driver frågorna. Ett lärosäte med betoning på hållbar utveckling måste leva som det lär.De indirekta effekterna som följer av utbildning och forskning har en gigantisk betydelse. De direkta effekterna har betydelse på samma sätt för oss som vilken större arbetsgivare som helst, men om vi inte är föredömliga i vårt eget hållbarhetsarbete är vi inte trovärdiga.

I veckan genomförde CSR Västsverige ett lunchseminarium i Borås till vilket jag var inbjuden att tala om lärdomar från vårt arbete med att utveckla den hållbara högskolan. Några saker som jag menar har bidragit till att vi har kunnat utveckla verksamheten så att den i allt högre grad över tid svarar emot krav på hållbarhet i en bred bemärkelse är bland annat:

• Tydlighet när genomföranden ska ske och vara avslutade. Vi satte en bortre parentes för när miljöledningssystemet skulle vara klart för prövning för certifiering och fick därigenom struktur och intensitet i utarbetandet av mål, styrdokument och rutiner.
• Vi är medvetna om och har strävat efter att minimera glappet mellan å ena sidan vältaliga policyuttalanden och övergripande beskrivningar och å andra sidan hur vår vardag ser ut. Högskolan i Borås som den hållbara högskolan ska inte vara ”window dressing” utan en realitet.
• En mycket väl fungerande internrevision spelar en stor roll för att uppmärksamma ledningen på förekomsten av avvikelser från våra ideal och intentioner.
• Bred förankring av beslut är alltid önskvärt, men i processen mot den hållbara högskolan har vi inte alltid kunnat invänta en bred acceptans. Beslut har fattats top-down i inledningen av arbetat med miljöledningssystemet, vilket inte var vare sig trevligt eller önskvärt men nödvändigt.
• Sist men inte minst har en engagerad rådgivande grupp, Strategigruppen för hållbar högskola, och en drivande samordnare för hållbar utveckling haft en stor betydelse för implementering av hållbarhet i vår organisation.

Vi fortsätter att ihärdigt driva på utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Nu närmast med ett seminarium under högskolans internationella vecka där företrädare för olika samhällsorganisationer i regionen ska beskriva sitt hållbarhetsarbete. Rubriken på seminariet är Hållbar region.

Inga kommentarer

Regeringen tar över och fattar lokaliseringsbeslut

Så blev det ett beslut, som nog ingen i vår sektor egentligen trodde, men som ändå befarades. Regeringen tar över och ålägger Högskolan i Dalarna att bedriva verksamhet i både Borlänge och Falun. Det ska finnas en fullvärdig miljö för både utbildning och forskning på båda platserna. På högskolan har utretts hur situationen med två campus ska hanteras. Förslaget är avveckling av verksamheten i Borlänge och koncentration till Falun. Utredningen ska diskuteras på ett särskilt sammanträde i Högskolan i Dalarnas styrelse på fredag, men regeringen förekommer genom att idag på regeringssammanträdet fatta beslut om förändrat regleringsbrev för högskolan.

Det är av många skäl olyckligt att regeringen tar över styrelsens roll. Högskolan i Dalarna måste själva få avgöra sin lokalisering och besluta om hur tilldelade medel bäst och mest effektivt används för att åstadkomma hög kvalitet i utbildning och forskning. Med det beslut som förväntas fattas under dagen undanröjs den möjligheten och konsekvenserna av detta är problematiska. Frågan är vilket särskilt ansvar som regeringen fortsättningsvis kommer att ha för verksamheten på Högskolan i Dalarna. En annan fråga är om fler beslut förbereds inom regeringskansliet med direkta konsekvenser för enskilda lärosäten.

Universitet och högskolor behöver för att utveckla verksamheten och tillsammans skapa ett effektivt högskolelandskap en ökad självständighet. Styrelserna måste ha rådighet över mål och strategier. Regeringen behöver fullfölja sina ambitioner med en mer tillitsbaserad styrning. För att utveckla verksamheten behöver vi fler fria utbildningsplatser, ökade resurser så att vi kan tillhandahålla fristående kurser och verka för ett livslångt lärande. Vi behöver ökade basanslag till vår forskning, vilket glädjande nog tillförs från och med 2018. Till detta krävs en resursfördelningsmodell med ett samlat anslag som innebär att lärosätena fullt ut kan formulera och genomföra strategier för högsta kvalitet i utbildning och forskning. Dagens föreslagna beslut stödjer inte den utvecklingslinje som måste främjas. Ingreppet i ett enskilt lärosätes angelägenheter är synnerligen bekymmersamt. Beslutet bör inte fattas.

3 kommentarer

Rapport från senaste styrelsemötet

Styrelsen för Högskolan i Borås har sammanträtt i veckan. Bland beslutsärendena märks utnämning av Jenny Johannisson till tillförordnad prorektor. Vår prorektor Martin Hellström blir rektor vid Högskolan Väst och Jenny som nu är vice rektor ersätter. Styrelsen fattade också beslut om formerna för rektorstillsättning.

Bland informationsärendena märks en föredragning om budgetpropositionen och forskningspropositionen. Den senare, som kommer att presenteras i sin helhet i början av november, benämns i regeringens budget för proposition om forskning, innovation och högre utbildning. Jag har tidigare bloggat om propositionerna. Det jag vill nämna nu är de saker jag särskilt betonade vid föredragningen för styrelsen. Vårt utbildningsanslag ökar och innefattar nya platser inom lärarutbildningen, fullt utbyggt är det 113 helårsstudieplatser 2021. Tilldelningen är långt ifrån tillräcklig för en satsning på utbyggnad av lärarutbildningen på campus Skövde, men om den är ett första steg och fler platser liksom mer resurser tillförs 2018, så är ett alternativ för utbyggnad att intensifiera diskussionerna med Högskolan i Skövde och med kommunalförbundet i Skaraborg. Styrelsen är informerad om status i frågan.

Jag nämnde också den förstärkning av basanslagen som sker 2018-2021, totalt 1,3 miljarder. Det finns en förväntan om en rejäl förstärkning av basanslaget med anledning av formuleringen i budgetpropositionen ”Regeringen ser det som betydelsefullt att stärka forskningsresurserna vid de mindre statliga högskolorna samt vid vissa enskilda utbildningsanordnare för att säkerställa utbildningens anknytning till forskning och för att göra det möjligt för dem att utveckla angelägen forskning”, för att precis som det sägs forskningsanknyta utbildningen och stärka våra profiler.

Vid styrelsemötet informerade jag avslutningsvis att högskolan noga följer händelseutvecklingen rörande Ericsson och fabriken i Borås. Vi är beredda att på de sätt som är ändamålsenliga och möjliga bistå och för att underlätta i den uppkomna situationen.

 

Inga kommentarer

Ericssons betydelse för oss

En speciell vecka går mot sitt slut. På tisdagen kom det inte helt oväntade beskedet att Ericsson genomför stora personalneddragningar i Sverige. Boråsfabriken eller ”siten” som var det uttryck som användes mycket flitigt på Ericssons presskonferens, påverkas och kommer sannolikt även om några detaljer inte redovisats, att drabbas hårt. Det är inte uteslutet att hela verksamheten avvecklas och stängs helt. Det är trist att Ericsson successivt uppenbarligen avvecklar sin inhemska produktionsverksamhet. Även om beskedet om neddragning förenades med utfästelser om nyanställning i ett kommande skede av 1000 personer till forsknings- och utvecklingsavdelningar så sprider ansvariga bilden av ett företag som saknar strategier, linjer och utvecklingskraft.

Låt oss hoppas bolaget snabbt kommer tillrätta med sina bekymmer och en offensiv väg kan stakas ut. Jag hoppas också att besked som nu lämnats inte drabbar lika hårt som förväntat och att Borås som tidigare genomlidit stora neddragningar får behålla delar av verksamheten. Hursomhelst behöver saker och ting göras i Boråsregionen för att möta den uppkomna situationen och stödja de drabbade. Vi på högskolan är beredda att göra vad vi kan, vilket kan handla om att tillhandahålla utbildningar och möjligheter till kompetensutveckling, men även att bjuda att medverka i det innovationssystem som finns och utvecklas med Science Park Borås som paraply. En satsning som lanserats är att utveckla och etablera ett nationellt centrum för forskning om digitalisering i Västsverige med fokus på digitaliseringens möjligheter inom olika samhällssektorer.

 

Inga kommentarer