Häromdagen blev jag uppringd och intervjuad av P4 Östergötland. De har gjort en reportageserie där de söker förklaringar till varför Linköping förefaller vara mer framgångsrikt än Norrköping. Grund för det påståendet är ett antal undersökningar av kommuner som ”Här är det bäst att bo”, ”Miljöbarometern” och ”Företagsklimatet”, rankingar där Linköping nästan alltid kommer före Norrköping. Skälet till att jag blev intervjuad var att jag i början och mitten av 2000-talet genomförde ett stort antal kommunstudier för att identifiera egenskaper som förefaller göra en kommun framgångsrik, reellt och i egna och andras ögon. Slutrapporten som baseras på studier av 35 primärkommuner och fem landsting publicerades 2008.

De fem huvudsakliga förklaringar som vi, det vill säga Sven Siverbo, idag verksam vid Högskolan Väst, och jag lyfte fram känns faktiskt lika aktuella idag och dessutom mer generellt giltiga än vad jag tidigare framhållit.

• Den första förklaringen är befolkningsökning. En sådan innebär tillväxt med ökade ekonomiska resurser och utrymme för att göra mera, men den innebär framförallt en tydlig markering av en växande, attraktiv och framgångsrik kommun. Tillväxt är positivt värdeladdat och det förefaller gälla generellt för alla verksamheter. Den stora frågan är hur detta ideal förenas med en effektiv och hållbar resursanvändning. Vad är hållbar tillväxt?

• Den andra förklaringen är samarbete. Samarbete stödjer effektivitets- och kvalitetsutveckling och skapar grund för stabilitet och förtroendefulla förhållanden. Men en varning måste utfärdas. Risk finns för att samarbetet blir för långtgående, konsensus blir norm och praxis och en stark och ogynnsam förändringsbenägenhet utvecklas.

• En lösning i tid är att parallellt med ett utökat samarbete stärka ledningsorganisationen. En väl sammansvetsad ledning som är tydlig och äger förmåga att formulera och implementera mål anses vara en förklaring till framgång. Framförallt fordras en kraftfull ledning vid förändring och omorientering av verksamhet och organisation. Ganska självklart.

• Förekomsten informella avtal, eller det vi också benämnde informella institutioner är den fjärde förklaringen och en mycket viktig sådan. Den handlar om att det finns någon form av grundläggande överenskommelse i organisationen om verksamhetens mål och inriktning. En överenskommelse som stävjar egenintressen till exempel i samband med budgetarbete och resursfördelning. Det finns en samsyn i grunden om vad som ska åstadkommas och som förhindrar populistiskt beteende och suboptimeringar.

• Den femte förklaringen är kostnadsmedvetenhet. En god ekonomi har blivit ett slags för givet taget. Det är ett uttryck för god kontroll och ordning och reda. God ekonomi skapar en grundläggande stabilitet i organisationen och legitimitet i förhållande till olika intressenter.