Som lärare och forskare i företagsekonomi och förvaltningsekonomi har ett av mina huvudområden varit extern informationsgivning. Jag har intresserat mig för hur offentliga organisationer rapporterar om sin verksamhet och ekonomi med särskilt fokus på finansiell utveckling och finansiellt tillstånd. Det finns lagar och regler som styr den externa informationsgivningen, men det finns också överordnade principer som bland annat betonar betydelsen av fokus på väsentlighet, jämförbarhet över tid och försiktighet vid värdering av tillgångar och skulder. Den mest betydelsefulla överordnade principen är dock principen om öppenhet. Det innebär att om det finns minsta tvivel om att informationen kan missförstås av mottagaren, så måste det prövas om redovisningen kan göras på annat sätt eller att man ska se över vilken tilläggsinformation som krävs. Det grundläggande förhållningssättet, när val måste göras, är att informationen ska identifiera de problem och utmaningar som finns. Informationen får aldrig i sig lösa problem genom att redovisa en fördelaktigare bild.

Principen om öppenhet gör att informationen som förmedlas är fakta, utifrån det redovisade förhållningssättet. Utifrån fakta kan tolkningar och framtidsbedömningar göras av olika slag och aktörer ta ställning till vilka beslut och handlingar som är önskvärda i förhållande till informationsgivaren. Principen om öppenhet innebär också att man bygger förtroende, behovet av kontroll minimeras och transaktionskostnaderna sänks.

För en redovisare finns inga dolda agendor, inga halvsanningar, ingen ofullständig informationsgivning och ingen ”window dressing”, det vill säga förskönande redovisningar. I dagarna duggar analyserna tätt som pekar på ett bristande förtroende för de etablerade samhällsinstitutionerna liksom aktörer som ger förklaringar till missnöje, valresultat och opinionsmätningar av skilda slag. Dessa analyser måste tas på stort allvar och förtroendet återvinnas. Hur skulle det vara att ställa idealen för extern informationsgivning och redovisning som utgångspunkt för att pröva kvaliteten på samhällsdebatten och på så sätt medverka till att debatten får ett större fokus på innehåll baserad på öppenhet och fakta.