Nu har den forskningspolitiska propositionen ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” lagts fram. Mycket av det som redovisas var redan känt. Några nyheter, i alla fall för mig, presenteras, en del tydliggörs men en del viktiga förtydligande saknas.

Propositionen innebär en fortsatt ökad satsning på forskning. Totalt sett tillförs drygt 2,8 miljarder fullt utbyggt 2020. En ökning sker av de så kallade basanslagen med 1,3 miljarder. Ökningen är efterfrågad och viktig, men en omständighet är att anslagen till forskningsfinansiärerna ökar ännu mer. Obalansen med en alltför hög andel extern forskningsfinansiering kvarstår. Det finns också kopplat till ökningen av basanslagen en lång lista med åtgärder som regeringen förväntar sig att universitet och högskolor ska göra.

En annan redan känd prioritering från regeringen är betydelsen av att utbildning och forskning bedrivs i hela landet och att förutsättningar finns för att forskningsanknyta utbildningen. Prioriteringen innebär ökade medel till mindre och medelstora lärosäten. Så långt är allt väl. I propositionen framgår det att medlet för att öka forskningen, är att lärosätena ska få ett garantibelopp på 12 000 per helårsstudent. För Högskolan i Borås och för flera andra högskolor är 12 000 i garantibelopp ingen ökning av basanslaget jämfört med vad som gäller idag. Det är ingen satsning på högskolor att vi är garanterade, det som vi redan har idag. Vi har räknat med en rejäl ökning 2018 och fortsätter att göra så, men svar dröjer till kommande budgetpropositioner då fördelningen av de ökade av basanslagen blir konkret.

Ett fortsatt bekymmer är att åstadkomma en starkare koppling mellan utbildning och forskning. Det som särskilt utmärker universitet och högskolor är uppdraget att bedriva utbildning och rätten att utfärda examen. Det är gott och väl med 2,8 miljarder till forskning, men det krävs en satsning även på utbildning. De 360 miljoner som avsatts i budgetpropositionen till utbildning för perioden 2017-2020 är långt ifrån tillräckligt. Om en ökad integration ska ske mellan utbildning och forskning, vilket regeringen argumenterar för, måste medel också tillföras utbildning.

Några smärre nyheter i propositionen är att samverkan ska ingå i kvalitetsbedömningen av forskning tillsammans med de tidigare aspekterna extern forskningsfinansiering och publicering och citering. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) kommer att få ett nytt uppdrag, nämligen att även utvärdera forskning, argumentet är att utbildning och forskning hänger ihop. Det blir alltså inte FOKUS, Vetenskapsrådets förslag till utvärderingsmodell. Det ska bli intressant att se hur UKÄ tar sig an det nya utvärderingsuppdraget. En nyhet och konkretisering i propositionen är att ett nytt resursfördelningssystem för både utbildning och forskning ska utredas med målet att det ska tillämpas införas budgetåret 2020. En utredning och översyn av det över 20 år gamla systemet startar under våren.

Fokus på och resurser till forskning om de samhälleliga utmaningarna, globala och nationella, är positivt. Medel förs till forskningsråden som på traditionellt sätt kommer att ansvara för utlysningar, bedömningar och fördelning av medel. Det är synnerligen viktigt att vi som ett mindre lärosäte prioriterar områden för forskning och rustar oss för att vara konkurrenskraftiga i kommande ansökningsomgångar inom utvalda områden.