År: 2017 (sida 1 av 6)

Polisutbildning till Borås

I måndags fattade Styrgruppen för polisutbildning i Borås beslut om att anmäla intresse till regeringen att vid Högskolan i Borås bedriva polisutbildning. Brevet som undertecknades av Ulf Olsson, kommunstyrelsens ordförande i Borås, och mig innefattade en hemställan om snabb etablering av polisutbildning i Västra Götaland. Beslutet och skrivelsen innebär att vi nu mycket tydligt till regeringen deklarerat vårt intresse av att bedriva polisutbildning och att vi har möjlighet att göra detta redan från och med hösten 2018. Det senare förutsätter besked om uppdraget tämligen snart efter årsskiftet.

Vi är övertygade om att vi kommer att erbjuda en högkvalitativ polisutbildning och en väl fungerande infrastruktur. Det finns en mängd fördelar med Borås som etableringsort såsom starka kopplingar till befintlig verksamhet inom framförallt vårdvetenskap och informatik, samarbete med ämnen inom samhällsvetenskap och juridik vid Göteborgs universitet, etablerat kliniskt träningscentrum, samlat campus och möjligheter till expansion av lokalytor inom nuvarande campus. Vi har också en rad intressanta och ändamålsenliga alternativ för de specialarrangemang som krävs i form av till exempel skjutbana och träningsbana för bilkörning. En viktig aspekt i sammanhanget är att etablering av en polisutbildning i Borås innebär en god regional spridning av polisutbildningar över landet och etablering av en utbildning i ett område med ett stort underlag för rekrytering av blivande polisstudenter.

Vi arbetar nu med att utarbeta en ansökan, vilket innebär att vi beskriver vår utbildning i enlighet med en instruktion och mall från Polismyndigheten. Vi kommer att ansöka, eller som det står i instruktionen ”Intresseanmälan att genomföra polisprogrammet”, redan nu. Anmälan ska vara Polismyndigheten tillhanda senast den 14 november. Det innebär ett intensivt arbete under de kommande veckorna. Men det är viktigt att säga att vi arbetat med frågan ända sedan början av april. I samband med den socialdemokratiska kongressen då regeringsföreträdare meddelade att de vill se ökning av antalet polisanställda med 10 000 till år 2024, och att två nya polisutbildningar bör etableras, en i väst och en i syd. Vi har, även om förutsättningar och tidpunkten för en ansökan varit oklara, arbetat på ett grundligt och systematiskt sätt med att förbereda en anmälan. Nu vet vi vad som gäller och vi kommer att lämna in en anmälan som beskriver en polisutbildning av hög kvalitet.

För aktuell information om polisutbildningen i Borås se här.

Inga kommentarer

Days of Knowledge – vinnare idag och imorgon

Högskolan i Borås är Sparbanksstiftelsen Sjuhärads enskilt största mottagare av medel. Sedan 1998 har vi tagit emot anslag och stipendier till utbildning och forskning. Det handlar om betydelsefulla insatser i uppbyggnaden av högskolans verksamhet exempelvis i form av finansiering av professorer, doktorander och forskningsprojekt.

Sedan några år tillbaka uppmärksammas stiftelsens bidrag till högskolans forskningsverksamhet genom Days of Knowledge. Under högtidliga former delas forskningsbidragen ut i samband med en middag i Stadshuset. Projekten presenteras under kvällen av företrädare för stiftelsen och av forskarna själva. Days of Knowledge är, för högskolan, en mycket positiv aktivitet där vår verksamhet visas upp med fokus på ett antal viktiga forskningsprojekt. 2017 får sex forskningsprojekt från Högskolan i Borås dela på 2 170 905 kronor.

Under den här veckans Days of Knowledge genomförs också aktiviteter här på högskolan som utgår från hållbar utveckling och implementering av målen i Agenda 2030. Seminariet Hållbar region har i år rubriken ”Regional företagsutveckling och tillväxt i ljuset av Agenda 2030” och belyser spänningsfältet mellan tillväxt och hållbar utveckling. På tisdag arrangeras Days of Entrepreneurship av Drivhuset och dagen vänder sig till studerande inom YH-utbildningar och vid Högskolan i Borås. Även denna aktivitet präglas av ett hållbarhetsperspektiv och i anslutning till arrangemanget kommer de bästa studentuppsatserna inom hållbar utveckling att premieras med stipendier från Sparbanksstiftelsen Sjuhärad.

Days of Knowledge är viktigt och har kommit för att stanna.

Inga kommentarer

Ny essäsamling om Birger Forell klar

Denna blogg är också mitt förord till rapport 40 i serien ”Vetenskap för profession”. Rapporten är ett idéhistoriskt porträtt av Birger Forell. Författare är Johan Sundeen som presenterade skriften vid en föreläsning i anslutning historiedagarna i Borås förra veckan.

När jag för drygt tio års sedan som nyutnämnd prorektor vid Högskolan i Borås för första gången träffade och lärde känna Johan Sundeen talade han ofta med inlevelse om, en för mig då okänd person, som borde uppmärksammas både av högskolan och i forskningen. Personen var Birger Forell (1893-1958). En kyrkoherde i Caroli församling i Borås under och mellan sina internationella åtaganden och uppdrag i ett av krigen hårt drabbat Europa. Kopplingen till Borås innebar, enligt Johan, ett särskilt ansvar för högskolan.

Parallellt med andra idéhistoriska forskningsprojekt och sitt arbete som lärare och informationsstrateg på högskolan har Johan med kraft och energi talat sig varm om Birger Forell och hans liv och gärningar. Johans ambition är att sammanställa ett komplett vetenskapligt idéhistoriskt verk om Birger Forell. Han är på god väg. I denna rapport ”Att tjäna är människans storhet”, publiceras fem essäer om Birger Forells liv. Johan tecknar ett idéhistoriskt porträtt av en person med ett stort engagemang för rättvisa och mänskliga rättigheter, en förmåga att argumentera för sin sak som kombineras med kraft att åstadkomma förändring. De fem essäerna spänner från Birger Forells orädda engagemang för att visa nationalsocialismens rätta ansikte och därigenom hindra framväxten i 1930-talets Tyskland. Titeln på essän är ”Om detta må jag berätta”, till hans arbete under slutet av 1940-talet med tillkomsten och etableringen av flykting staden Espelkamp. En stad som gav sysselsättning och hopp för många av andra världskrigets flyktingar. De fem essäerna ger en god bild av vem Birger Forell var. Det är lätt att instämma i författarens uppfattning att hans gärningar behöver skildras ingående och då även i hemlandet.

Syftet med rapportserien ”Vetenskap för profession” är att förmedla resultat från pågående och avslutad forskning vid Högskolan i Borås. Serien är också ett forum för en pågående diskussion kring förhållningssätt till och tillämpade metoder för forskning. Johan lämnar i denna rapport ett intressant idéhistoriskt bidrag. Han skildrar händelser och egenskaper hos den porträtterade huvudpersonen på ett intresseväckande sätt. En styrka i rapporten är att personer och händelser är elegant placerade i sitt historiska sammanhang. Jag rekommenderar varmt läsning av rapporten och ser framemot ytterligare belysningar av Birger Forell som person och hans stora humanitära insatser.

Läs mer om Birger Forell här:
Okänd Boråsbo räddade judar under andra världskriget
Skriver biografi över anti-nazistisk Tysklandsvän
Forskar om okänd entreprenör i barmhärtighetsbranschen

Inga kommentarer

Internationalisering

Det finns många mycket och goda starka argument för internationalisering vid universitet och högskolor, men det räcker egentligen med att framhålla det faktum att internationella perspektiv innebär högre kvalitet i utbildning och forskning. Därigenom blir internationalisering en självklarhet. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att understryka ansvaret för alla lärosäten att verka för möten över gränser, anlägga globala perspektiv och svara för möjligheten till ökade kunskaper om varandra.

Det finns en stor samsyn kring internationaliseringens betydelse såväl inom universitet och högskolor som hos företrädare för olika typer av samhällsorganisationer och arbetsgivare. Den statliga utredningen ”Ökad internationalisering av universitet och högskolor” som nu bedrivs med syftet att fastställa nya mål och strategier för internationalisering kan nog vila tryggt i detta faktum. Mål och strategier ska redovisas av utredningen den 31 januari 2018. Utredningen ska också redovisa hur Sverige kan bli mer attraktivt som studiedestination. Mindre än en procent av de studenter i världen som är mobila läser i Sverige. Den senare delen ska redovisas den 31 oktober 2018 och innefattar bland annat att belysa innebörden och konsekvenserna av studieavgifter.

I högskolelagen anges att universitet och högskolor bör främja förståelsen för andra länder och internationella förhållanden. Utredningen överväger om den formuleringen bör ändras och bli skarpare. Meningarna är delade i frågan. Enligt min uppfattning bör ändringar i lagstiftningen om möjligt undvikas och utgångspunkten vara en stor tillit till lärosätena att ta ett stort ansvar för kvaliteten i verksamheten, vilket innefattar internationalisering.

Med utgångspunkt från det övergripande främjande målet är det tre saker som jag särskilt vill påpeka. Vi måste hitta former för att inom ramen för våra utbildningsprogram erbjuda kortare utlandsvistelser. För många studenter är det inte möjligt att vara borta längre perioder, däremot är några veckors utlandsvistelse möjligt. En sådan ordning skulle innebära att väldigt många fler studenter än idag skulle kunna få ett internationellt perspektiv i sin utbildning. Vi måste bli bättre på det som benämns internationalisering på hemmaplan, skapa bra förutsättningar för möten mellan studenter och över tid ge allt fler program och kurser på engelska. Men det måste ske med beaktande av konsekvensen av att undervisa på ett främmande språk. Mitt tredje påpekande är närheten mellan internationalisering och implementering av Agenda 2030. Det är ett gränsöverskridande och globalt projekt att genomföra de mål som ställts upp i Agenda 2030. Ett internationellt perspektiv är den självklara utgångspunkten.

Inga kommentarer

Inspel på ”Struten”

Under den gångna veckan har jag varit på två möten om den pågående Styrnings- och resursutredningen, den så kallade Struten. Det var dels ett seminarium i Göteborg där arbetet inom utredningen presenterades, dels en hearing i Riksdagshuset arrangerad av socialdemokraterna och centerpartiet i utbildningsutskottet. Många intressanta och viktiga synpunkter har lämnats under diskussionerna från utredarna och från medverkande företrädare för universitet och högskolor och andra samhällsorganisationer.

På mötena behandlades bland annat utgångspunkter för utredningen. En grundläggande sådan för utredningen och den kommande styrmodellen är den akademiska friheten och det akademiska ansvaret. Styrfilosofin måste ta sin utgångspunkt i en långtgående autonomi för lärosätena. En tillitsbaserad styrning är grunden. Riksdag och regering ställer upp övergripande mål, hur verksamheten ska bedrivas och vem som ska göra vad i genomförandet på lärosätena.

En annan utgångspunkt är det enhetliga högskolesystemet, det vill säga universitet och högskolor har samma grundläggande uppdrag att bedriva utbildning och forskning på vetenskaplig grund. Denna princip innebär inte att profilering inte är önskvärt. Tvärtom, måste den kommande styrmodellen främja just profilering. Styrmodellen måste stödja särskilda satsningar och att lärosätenas relativa fördelar därigenom tas hand om på ett bättre sätt än idag. Vi måste få större utrymme i dialogen med regeringen för att diskutera lärosätets strategiska utmaningar och regeringen måste kunna göra prioriteringar av särskilda utbildnings- och forskningsmiljöer för att utveckla ett effektivare högskolelandskap.

En annan slags utgångspunkt för hur den finansiella Styrningen och resurstilldelningen utformas, är den omständigheten att vi har ett fungerande system för kvalitetssäkring av utbildning och forskning. Detta system innefattar tematiska utvärderingar av hur vi integrerar värden och kvaliteter som exempelvis hållbar utveckling, jämställdhet och internationalisering i verksamheten. En sådan ordning stödjer en långtgående decentralisering i den finansiella styrningen och tilldelningen av resurser. Konkret handlar det om att lärosätena ska få ett samlat anslag och att uppdelningen på utbildning och forskning genomförs. Lärosäten som inte över tid klarar av att fördela ”rätt” utifrån mål, uppdrag och strategier får bekymmer i kommande utvärderingar.

Ett påpekande, avslutningsvis, är att det förslag som utredningen ska lägga fram ska vara kostnadsneutralt. Intäktsförstärkningar i form av ökade anslag och höjda takbelopp och kostnadsreduktioner som minskade hyror är alltid önskvärda, men utredningen handlar inte om detta utan om system för styrning och resurstilldelning.

Inga kommentarer

Budgetpropositionen 2018

Idag överlämnades budgetpropositionen till Riksdagen. Utbyggnaden av högre utbildning och forskning fortsätter. Tidigare beslutade satsningar fullföljs, satsningen på förstärkning av humaniora och samhällsvetenskap förlängs och nya medel tillförs 2018 till såväl utbildning som forskning. Det senare i enhetlighet med forskningspropositionen för 2017-2020 Kunskap i samverkan. I denna satsning är högskolorna prioriterade i förhållande till universiteten både vad gäller tilldelning av platser, ökade takbelopp och förstärkning av basanslaget till forskning. Det handlar inte minst om basanslaget för de fyra lärosätena som legat under det nya fastställda garantibeloppet på 12 tkr/helårsstudent.

För Högskolan i Borås är den totala ökningen av anslagsmedel jämfört med 2017 cirka 35 miljoner kronor. Av dessa är över 12 miljoner, medel som inte var kända när planeringsförutsättningarna för 2018 fastställdes i våras. Ökningen är ett resultat av den nya utbildningssatsningen, dels att Borås faller väl ut i tilldelning av nya medel för framgångsrik samverkan. Det totala statsanslaget uppgår nu till 575,9 Mkr.

Vi har liksom många andra högskolor anledning att vara nöjda. Budgetpropositionen markerar vår betydelse som starka utbildnings- och forskningsinstitutioner. Några påpekanden behöver ändå göras. Högskolan i Borås har inte heller denna gång fått rimlig ersättning till våra designutbildningar. Vi utbildar fler studenter inom det textila området än de 116 platser vi räknar av med designprislapp. Högskolan har inte heller fått medel för att förstärka den konstnärliga forskningen. Det hade varit mycket gynnsamt för utvecklingen av profilen Textil och mode. Några lärosäten har erhållit platser för utökning av ingenjörsutbildningar, men inte Borås. Varför? Avslutningsvis; varför premieras inte lärosäten som bedriver ett framgångsrikt hållbarhetsarbete?

Inga kommentarer

Högskolan i Borås 40 år – tre reformer av betydelse då och nu

Högskolan i Borås har genomgått en dramatisk utveckling och tillväxt under våra 40 år. Det startade med några få utbildningsprogram på grundläggande nivå och en handfull fristående kurser till dagens lärosäte med utbildning på alla nivåer, egna examensrättigheter på forskarnivå och en omfattande forskning. Högskolans utveckling kan beskrivas på olika sätt. En infallsvinkel är att knyta utvecklingen till övergripande förutsättningar för verksamheten. Tre reformer har haft särskilt stor betydelse för utvecklingen och det tillstånd som råder nu.

Den första reformen innebar högskolans etablering 1977. Befintliga utbildningar sattes samman och en enhet med ett regionalt uppdrag att bidra till kompetensförstärkning och tillväxt bildades. Till denna enhet fördes fristående verksamheter såsom Textilinstitutet och Vårdhögskolan. Därigenom i kombination med ökade utbildningsuppdrag har för den långsiktiga utvecklingen, nödvändig expansion skett. Man kunde bygga upp en tillräcklig kritisk massa för att stå emot tillfälliga nedgångar och hitta möjligheter att omfördela resurser över tid mellan olika utbildningsprogram för hantera minskat intresse och utveckla kvalitet. Omfattningen på verksamheten blev också tillräckligt stor för att upprätthålla en hög kvalitet på verksamhetsstödet.

En annan mycket viktig reform är decentraliseringen och den förändrade modellen för resurstilldelning som genomfördes 1993. Finansieringen av kostnadsslag ersattes av en modell med finansiering av studieplatser och prestationer, så kallade Hst och Hpr. Universitet och högskolor fick därmed ersättning för vad som utfördes, intäkter istället för kostnadstäckning. Frihetsgraderna att själva bestämma utbildningsutbudet baserat på mål och strategier för lärosätet ökade väsentligt. Den förändrade ersättningsmodellen var en gigantisk decentraliseringsreform som gjorde det möjligt för till exempel Högskolan i Borås att stärka profilerna Biblioteks- och informationsvetenskap och Textil och mode. Den översyn som nu sker av styrning och resursfördelningsmodellen, benämnd ”Struten”, har att ta ställning till formerna ersättning. Någon annan slutsats än att den fortfarande ska baseras på vad vi gör, finns inte.

Den tredje reformen som väsentligt förändrat högskolelandskapet är möjligheten för högskolor utan vetenskapsområde att erhålla examensrättigheter på forskarnivå inom väl avgränsade områden. Den nya bestämmelsen trädde i kraft 2009. Högskolan i Borås satsade hårt från början. Vi definierade sex områden och har efter prövningar erhållit examensrättigheter inom fyra områden och sex ämnen. I vår verksamhetsplan för 2018-2020 innefattas att utveckla och stärka de två kvarvarande. Vi har idag en uppsättning kompletta akademiska miljöer med utbildning på alla nivåer och starka forskningsprogram. Vi har sedan vi fick våra första rättigheter 2010 nästan fördubblat vår externa anslag till forskning och antalet granskade publicerade artiklar har nästan tvådubblats. Det handlar om små volymer, men visar ändå på en dramatisk förändring. Reformen har bidragit till att sudda ut skillnaderna mellan lärosäten som benämns universitet och de som benämns högskolor. Dess viktigaste konsekvens är dock att den bidragit till en bättre balans mellan utbildning och forskning och att vi i större utsträckning kan forskningsanknyta vår utbildning till gagn för våra studenter.

Inga kommentarer
Äldre inlägg