År: 2017

Direkt från styrelsemötet

En mycket viktig punkt på Högskolan i Borås styrelsemöte idag var budgetunderlaget för 2018-2020. I budgetunderlaget beskrivs den inriktning och de kvaliteter som Högskolan i Borås har. Vi har systematiskt arbetat mot att addera vad vi benämner universitetskvaliteter och är idag kompletta inom våra prioriterade utbildnings- och forskningsområden upp till och med avancerad nivå. Vi har examensrättigheter inom fyra av de sex områdena. Vår mission vetenskap för profession ligger fast. De innefattar ett fokus på hållbar utveckling och att bidra till att de globala och lokala samhälleliga utmaningarna kan hanteras.

I budgetunderlaget konstateras att Högskolan i Borås har förutsättningar och möjligheter att påta sig ett större uppdrag såväl inom utbildning som forskning. En utveckling som är av såväl regionalt som nationellt intresse och som skulle innebära en starkare bas för högskolan. Fem särskilda satsningar lyfts fram i budgetunderlaget:

  • Ökade medel till konstnärlig utbildning och forskning
  • Medel för uppbyggnad och genomförande av socionomutbildning
  • Medel för utökning av lärarutbildning förlagd till och genomförd i samarbete med Högskolan i Skövde
  • Medel för ökning av utbildningar inom samhällsbyggnadsområdet
  • Uppdrag tillsammans med övriga lärosäten i Västsverige att utreda etableringen av ett nationellt centrum för forskning kring samhällets digitalisering

Våra äskanden och förslag är samtliga av stort nationellt intresse och jag ser verkligen fram emot vår myndighetsdialog i början av maj för att ytterligare utveckla motiven och få departementets och regeringens kommentarer.

Baserat på budgetunderlaget och den utveckling som lärosätet har haft och den situation som råder gav styrelsen rektor i uppdrag att till nästa styrelsemöte förbereda ett beslut om att högskolan ska ta fram ett underlag för universitetsansökan. Min bedömning är att vi nu nått en nivå och en position som motiverar ny status samtidigt som lärosätets utveckling hålls tillbaka om inte en satsning sker från regeringens sida och som innefattar i ett första steg att vår status som lärosäte prövas. Vi har bland annat en fullständigt unik miljö inom det textila området, men vi har idag inte förutsättningar och resurser för att fullt ut nyttja den potential som området inrymmer. Våra argument för mer resurser till det textila området och den konstnärliga verksamheten är starkare än någonsin, inte minst med tanke på att konstnärlig forskning nu är prioriterat i forskningspropositionen.

Inga kommentarer

Examen och seminarium om jämställdhet

Jag har varit på examen. Det sjunde högre ledarskapsprogrammet (HeLP) i regi av Sveriges universitets- och högskoleförbund avslutades traditionsenligt med ett specialprogram utformat av kursdeltagarna riktat till rektorerna vid deltagarnas lärosäten. Denna gång var temat jämställdhet inom akademin. Gruppen presenterade fyra fall som låg till grund för diskussioner. En av de frågor som väcktes var hur akademisk karriär kan förenas med ledningsuppdrag och den risk för den akademiska karriären som det kan innebära att tidigt i karriären åta sig ledningsuppdrag och delvis välja bort utbildning och forskning. Studier visar att kvinnor i högre grad än män väljer eller accepterar ledningsuppdrag. Därför följer att värderingen och fördelningen av ledningsuppdrag också blir en jämställdhetsfråga och kan vara en av förklaringarna till den snedfördelning som fortfarande råder mellan kvinnor och män inom yrkeskategorin professorer. Min uppfattning är att vi måste mer än idag anlägga ett helhetsperspektiv på en akademisk karriär. Utbildning på vetenskaplig grund är vår huvuduppgift, men även förmåga att samverka, leda och administrera är viktiga uppdrag. Ett helhetsperspektiv på vår verksamhet skulle på olika sätt vara till gagn för utvecklingen mot en jämställd akademi.

Utifrån underlag från kursdeltagarna diskuterades också hur oacceptabla beteenden i mötessammanhang kan tolkas och behandlas. Vilka strategier kan användas för att motverka otillbörliga sätt att utöva inflytande? Även om det kan vara nog så utmanande och problematiskt att påtala oacceptabla beteenden och utsagor är det stora problemet att identifiera de mer subtila uttrycken för ojämställdhet och som innebär att en ojämställd rollfördelning konserveras. Vi behöver kontinuerligt tolka olika situationer ur ett jämställdhetsperspektiv för att blottlägga medvetna och omedvetna uttryck och handlingar. Vi behöver också mycket mer forskning baserad på vardagssituationer där relationen mellan kvinnor och män beskrivs och tolkas.

HeLP-gruppen hade valt ett mycket viktigt område för sin redovisning för rektorsgruppen. Det blev en givande eftermiddag med många viktiga iakttagelser från kursdeltagare och inbjudna rektorer. Dessutom en trevlig avslutning med diplomutdelning och tänkvärda ord från kursledaren Lotta Löfgren-Markör.

1 kommentar

Gränsöverskridande eftermiddagsmöte för en jämställd akademi

En viktig aktivitet för alla medarbetare vid Högskolan i Borås är de gränsöverskridande eftermiddagsmötena som går under benämningen: GEM. Det handlar om föreläsningar, seminarier eller workshops kring aktuella frågor inom högre utbildning, forskning och för vårt lärosäte. Aktiviteten är också ett bra tillfälle för mig som rektor att möta medarbetare och informera om verksamhetens utveckling och utmaningar. GEM, som startade i september 2015, har idag blivit en etablerad aktivitet och är oftast hyggligt välbesökt, även om det är önskvärt att ännu fler deltog.

Årets första GEM hade rubriken ”Jämställd akademi” och behandlade vårt pågående arbete med jämställdhetsintegrering. Den första timman redovisades bakgrunden till regeringens ställningstagande för ett intensifierat jämställdhetsarbete, innebörden av jämställdhetsintegrering och hur vi tänker arbeta för att skapa en jämställd högskola. Efter ett seminarium i höstas med ledningsrådet där sekretariatet för genusvetenskap medverkade, beslutades att vi ska fokusera på två områden och utmaningar i vårt arbete med jämställdhetsintegrering. Det ena är könsbundna studieval. Frågan är vad vi kan och måste göra för att bryta mönstret för studievalen som för vår del bland annat innebär nästan uteslutande kvinnor på vårdutbildningarna och förskolelärarutbildningen och en stor majoritet av män på ingenjörsutbildningarna. Det här ett mönster som passar in på många lärosäten, men inte desto mindre angeläget att problematisera och försöka förändra. Det andra området är karriärvägar. Vi har obalanser inom flera anställningskategorier och vi har en situation där kvinnor är mer benägna att påta sig lednings och administrativa uppdrag. Dessa kan vara gynnsamma för karriären, men det kan också visa sig vara hämmande för den akademiska karriären om till exempel ledningsuppdrag inte tillmäts betydelse vid bedömning av kompetens för anställningar som lärare och forskare.

Efter genomgången följde diskussioner i grupper som avslutades i plenum där olika idéer och förslag till vad vi kan göra inom de båda definierade områdena framfördes. Det blev ett bra GEM och en mycket inspirerande avslutning som visade att mycket är möjligt att göra. Smolk i glädjebägaren var dock att alldeles för få män var med. En repris kommer därför att genomföras och då har alla som av olika anledningar missade detta viktiga GEM en ny möjlighet att vara med.

Fyra ytterligare GEM genomförs under våren. Dessa är då en del av högskolans 40-års jubileum och blir då föreläsningar där våra prioriterade utbildnings- och forskningsområden beskrivs. GEM:en kommer sammantaget ge en mycket bra bild av verksamheten vid högskolan, vår inriktning och våra styrkor. Våra gemensamma eftermiddagsmöten ger också ökade kunskaper om varandra och kan utgöra en bas för att utveckla nya samarbeten och flervetenskapliga projekt inom högskolan.

Inga kommentarer

Vetenskap för profession

För några veckor sedan invigde vi Kliniskt träningscentrum (KTC). Centret gör det möjligt för våra studenter, blivande sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, att under realistiska förutsättningar färdighetsträna olika moment i mötet med och behandlingen av patienter. Olika situationer och miljöer simuleras, agerandet studeras och i efterhand tolkar studenten tillsammans med lärare och kurskamrater skeendet. Vi har idag vid Högskolan i Borås utbildning och forskning inom vårdvetenskap av mycket god kvalitet. Det kliniska träningscentrat tillför ytterligare möjligheter och kvalitet. Centrat kommer också att vara tillgängligt för våra samarbetspartners för kompetens- och verksamhetsutveckling och samtidigt följaktligen också utgöra ett led i en ökad samverkan med aktörer i vår omvärld.

Kliniskt träningscentrum adderas nu till en uppsättning av fysiska miljöer och infrastruktur vid högskolan som stödjer utbildning och forskning och samverkan. Vi har ett handelslabb där bland annat nya koncept för butiker, former för exponering av varor och system för märkning och informationsgivning kan visas och provas. Vi har ett showroom för produkter och material framtaget inom Smart Textiles. Vi har också välutrustade labb och en fullskalig anläggning för textil produktion. Väl fungerande miljöer där forskning, utveckling och utbildning möts är en viktig kvalitet och ett kännetecken för högskolan. Våra miljöer som stödjer färdighetsträning och växelverkan mellan teori och praktik beskriver innebörden av vår mission vetenskap för profession.

En arbetsmarknadsdag där studenter och blivande arbetsgivare möts är också en viktig kvalitet för ett lärosäte med fokus på samverkan och vetenskap för profession. Vår arbetsmarknadsdag benämns STARK-dagen och genomfördes i slutet av förra veckan. Närmare hundra utställare fanns på plats för möte med studenter för diskussioner om möjligheter till kommande anställningar, praktikplatser eller samarbete i kommande examensarbeten. Det var några mycket intensiva timmar i våra lokaler. Jag är övertygad om att många för framtiden betydelsefulla kontakter knöts.

Inga kommentarer

Rektorsmöte med ministern för högre utbildning och forskning

Universitetskanslerämbetets (UKÄ) årliga rektorskonferens genomfördes tidigare i veckan på Steningevik, som ligger mellan Stockholm och Uppsala. Det är ett viktigt möte där landets alla rektorer möter företrädare för utbildningsdepartementet och UKÄ. Traditionsenligt deltog Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, den första dagen och hon redovisade sin och regeringens syn på samhällsutvecklingen.

Hon uttryckte också sin oro över de starka nationalistiska strömningar som råder runt om i världen. Beslut har tagits som redan har fått negativa konsekvenser. Hon poängterade dock att det är viktigt att komma ihåg att de förändringar som skett, är en konsekvens av demokratiska val. Britterna valde urträde ur EU och amerikanerna valde Trump. Nu är det dessa förutsättningar som gäller.  Utmaningen är poängterade ministern att ”hålla ihop landet” och skydda demokratin. Universitet och högskolor har här en viktig roll som aktörer i samhällsutvecklingen. Betydelsen av högre utbildning och forskning är mycket stor efter rådande omständigheter. Ministern betonade särskilt lärarutbildningens betydelse för en bra skola.

Hon gick därefter in på forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan” med inledningsorden att propositionen inte är skriven för universitet och högskolor utan för riksdagen. Det förklarar, framhöll ministern, varför propositionen inte svarar på alla frågor utan håller öppet för hur specifika lösningar och kommande utredningar kan utformas. En av dessa frågor, och för oss på Högskolan i Borås, viktig sådan är på vilka grunder den kommande ökningen av anslagen till forskning ska fördelas. 2018 handlar det om en halv miljard. Svaret får vi först i september när budgetpropositionen läggs fram. En annan fråga som nu närmar sig utredning är översynen av styr- och resursfördelningsmodellen. Direktiv kommer under våren. Den nya modellen ska beakta tre saker: den ska inte missgynna det livslånga lärandet, den ska vara kvalitetsdrivande och den ska bygga på att utbildning och forskning hänger ihop.

Andra frågor som behandlades i föredragningen var internationalisering och där ministerns uppfattning är att många fler studenter än idag måste resa utomlands, likaså att tillträdesutredningen lägger fram ett förslag i mars och betydelsen av att en nationell modell för validering av reell kompetens utvecklas. Universitet- och högskolerådet har här en viktig uppgift att utveckla en sådan modell tillsammans med lärosätena. Helene Hellmark Knutsson betonade betydelsen av samverkan med det omgivande samhället. Det är ingen tillfällighet att propositionen benämns ”Kunskap i samverkan”.

 

Inga kommentarer

Välkommen till Högskolan i Borås

Idag har jag hälsat våra nya studenter välkomna till Borås. Det är alltid lika trevligt och uppmuntrande att möta förväntansfulla studenter. De har valt vårt lärosäte och ett av våra utbildningsprogram i konkurrens med andra möjligheter, så det förpliktigar. Som vanligt arrangerar vår förnämliga studentkår introduktionen. De gör detta mycket bra och jag är övertygad om att alla kände sig välkomna. En nyordning för vårintroduktionen var att våra internationella studenter deltog i samma som programstudenterna på de svenskspråkiga utbildningarna. Internationalisering på hemmaplan handlar om att tillhandahålla en internationellt präglad miljö på campus och vad kan vara en bättre start än att ha en gemensam introduktion. Jag hoppas att många kontakter knyts under dessa dagar.

Internationalisering var också en av punkterna på veckans ledningsråd. Det är viktigt att öka såväl antalet inresande studenter som utresande. Vi behöver, precis som många andra lärosäten i Sverige, erbjuda fler utbildningsprogram på engelska och bli mer kända i vår omvärld. Vi arbetar med att intressera fler för att resa ut och en viktig aspekt i sammanhanget som påpekats i studier av internationaliseringsarbete är betydelsen av att tidigt i utbildningarna ta upp frågan om utlandsstudier och se det som en integrerad del i utbildningen. Fokus ska också vara i första hand på vilket eller vilka ämnen som ska läsas, inte på vilket universitet eller plats som utlandsstudierna ska bedrivas. En annan viktig aspekt är att möjliggöra kortare utlandsvistelser. Det är inte möjligt inom alla utbildningsprogram och för alla studenter att vara borta en hel termin. En ordning som gör det möjligt med utlandvistelse och utbyte en halv termin eller kortare hade varit mycket positivt enligt min uppfattning.

Ledningsrådet, som var årets första, inleddes för övrigt med en genomgång av aktiviteter och behov av åtgärder under våren för att tydliggöra vår universitetsstatus. Ett viktigt dokument som vi arbetar med i skrivande stund inför styrelsemötet i februari är vår framställan till regeringen för perioden 2018-2020, det så kallade budgetunderlaget. Vi fokuserar på att beskriva våra universitetskvaliteter och framför mot bakgrund av dessa kvaliteter att vårt lärosätes status borde få prövas.

 

Inga kommentarer