Månad: januari 2017

Vetenskap för profession

För några veckor sedan invigde vi Kliniskt träningscentrum (KTC). Centret gör det möjligt för våra studenter, blivande sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, att under realistiska förutsättningar färdighetsträna olika moment i mötet med och behandlingen av patienter. Olika situationer och miljöer simuleras, agerandet studeras och i efterhand tolkar studenten tillsammans med lärare och kurskamrater skeendet. Vi har idag vid Högskolan i Borås utbildning och forskning inom vårdvetenskap av mycket god kvalitet. Det kliniska träningscentrat tillför ytterligare möjligheter och kvalitet. Centrat kommer också att vara tillgängligt för våra samarbetspartners för kompetens- och verksamhetsutveckling och samtidigt följaktligen också utgöra ett led i en ökad samverkan med aktörer i vår omvärld.

Kliniskt träningscentrum adderas nu till en uppsättning av fysiska miljöer och infrastruktur vid högskolan som stödjer utbildning och forskning och samverkan. Vi har ett handelslabb där bland annat nya koncept för butiker, former för exponering av varor och system för märkning och informationsgivning kan visas och provas. Vi har ett showroom för produkter och material framtaget inom Smart Textiles. Vi har också välutrustade labb och en fullskalig anläggning för textil produktion. Väl fungerande miljöer där forskning, utveckling och utbildning möts är en viktig kvalitet och ett kännetecken för högskolan. Våra miljöer som stödjer färdighetsträning och växelverkan mellan teori och praktik beskriver innebörden av vår mission vetenskap för profession.

En arbetsmarknadsdag där studenter och blivande arbetsgivare möts är också en viktig kvalitet för ett lärosäte med fokus på samverkan och vetenskap för profession. Vår arbetsmarknadsdag benämns STARK-dagen och genomfördes i slutet av förra veckan. Närmare hundra utställare fanns på plats för möte med studenter för diskussioner om möjligheter till kommande anställningar, praktikplatser eller samarbete i kommande examensarbeten. Det var några mycket intensiva timmar i våra lokaler. Jag är övertygad om att många för framtiden betydelsefulla kontakter knöts.

Inga kommentarer

Rektorsmöte med ministern för högre utbildning och forskning

Universitetskanslerämbetets (UKÄ) årliga rektorskonferens genomfördes tidigare i veckan på Steningevik, som ligger mellan Stockholm och Uppsala. Det är ett viktigt möte där landets alla rektorer möter företrädare för utbildningsdepartementet och UKÄ. Traditionsenligt deltog Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, den första dagen och hon redovisade sin och regeringens syn på samhällsutvecklingen.

Hon uttryckte också sin oro över de starka nationalistiska strömningar som råder runt om i världen. Beslut har tagits som redan har fått negativa konsekvenser. Hon poängterade dock att det är viktigt att komma ihåg att de förändringar som skett, är en konsekvens av demokratiska val. Britterna valde urträde ur EU och amerikanerna valde Trump. Nu är det dessa förutsättningar som gäller.  Utmaningen är poängterade ministern att ”hålla ihop landet” och skydda demokratin. Universitet och högskolor har här en viktig roll som aktörer i samhällsutvecklingen. Betydelsen av högre utbildning och forskning är mycket stor efter rådande omständigheter. Ministern betonade särskilt lärarutbildningens betydelse för en bra skola.

Hon gick därefter in på forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan” med inledningsorden att propositionen inte är skriven för universitet och högskolor utan för riksdagen. Det förklarar, framhöll ministern, varför propositionen inte svarar på alla frågor utan håller öppet för hur specifika lösningar och kommande utredningar kan utformas. En av dessa frågor, och för oss på Högskolan i Borås, viktig sådan är på vilka grunder den kommande ökningen av anslagen till forskning ska fördelas. 2018 handlar det om en halv miljard. Svaret får vi först i september när budgetpropositionen läggs fram. En annan fråga som nu närmar sig utredning är översynen av styr- och resursfördelningsmodellen. Direktiv kommer under våren. Den nya modellen ska beakta tre saker: den ska inte missgynna det livslånga lärandet, den ska vara kvalitetsdrivande och den ska bygga på att utbildning och forskning hänger ihop.

Andra frågor som behandlades i föredragningen var internationalisering och där ministerns uppfattning är att många fler studenter än idag måste resa utomlands, likaså att tillträdesutredningen lägger fram ett förslag i mars och betydelsen av att en nationell modell för validering av reell kompetens utvecklas. Universitet- och högskolerådet har här en viktig uppgift att utveckla en sådan modell tillsammans med lärosätena. Helene Hellmark Knutsson betonade betydelsen av samverkan med det omgivande samhället. Det är ingen tillfällighet att propositionen benämns ”Kunskap i samverkan”.

 

Inga kommentarer

Välkommen till Högskolan i Borås

Idag har jag hälsat våra nya studenter välkomna till Borås. Det är alltid lika trevligt och uppmuntrande att möta förväntansfulla studenter. De har valt vårt lärosäte och ett av våra utbildningsprogram i konkurrens med andra möjligheter, så det förpliktigar. Som vanligt arrangerar vår förnämliga studentkår introduktionen. De gör detta mycket bra och jag är övertygad om att alla kände sig välkomna. En nyordning för vårintroduktionen var att våra internationella studenter deltog i samma som programstudenterna på de svenskspråkiga utbildningarna. Internationalisering på hemmaplan handlar om att tillhandahålla en internationellt präglad miljö på campus och vad kan vara en bättre start än att ha en gemensam introduktion. Jag hoppas att många kontakter knyts under dessa dagar.

Internationalisering var också en av punkterna på veckans ledningsråd. Det är viktigt att öka såväl antalet inresande studenter som utresande. Vi behöver, precis som många andra lärosäten i Sverige, erbjuda fler utbildningsprogram på engelska och bli mer kända i vår omvärld. Vi arbetar med att intressera fler för att resa ut och en viktig aspekt i sammanhanget som påpekats i studier av internationaliseringsarbete är betydelsen av att tidigt i utbildningarna ta upp frågan om utlandsstudier och se det som en integrerad del i utbildningen. Fokus ska också vara i första hand på vilket eller vilka ämnen som ska läsas, inte på vilket universitet eller plats som utlandsstudierna ska bedrivas. En annan viktig aspekt är att möjliggöra kortare utlandsvistelser. Det är inte möjligt inom alla utbildningsprogram och för alla studenter att vara borta en hel termin. En ordning som gör det möjligt med utlandvistelse och utbyte en halv termin eller kortare hade varit mycket positivt enligt min uppfattning.

Ledningsrådet, som var årets första, inleddes för övrigt med en genomgång av aktiviteter och behov av åtgärder under våren för att tydliggöra vår universitetsstatus. Ett viktigt dokument som vi arbetar med i skrivande stund inför styrelsemötet i februari är vår framställan till regeringen för perioden 2018-2020, det så kallade budgetunderlaget. Vi fokuserar på att beskriva våra universitetskvaliteter och framför mot bakgrund av dessa kvaliteter att vårt lärosätes status borde få prövas.

 

Inga kommentarer