Universitetskanslerämbetets (UKÄ) årliga rektorskonferens genomfördes tidigare i veckan på Steningevik, som ligger mellan Stockholm och Uppsala. Det är ett viktigt möte där landets alla rektorer möter företrädare för utbildningsdepartementet och UKÄ. Traditionsenligt deltog Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, den första dagen och hon redovisade sin och regeringens syn på samhällsutvecklingen.

Hon uttryckte också sin oro över de starka nationalistiska strömningar som råder runt om i världen. Beslut har tagits som redan har fått negativa konsekvenser. Hon poängterade dock att det är viktigt att komma ihåg att de förändringar som skett, är en konsekvens av demokratiska val. Britterna valde urträde ur EU och amerikanerna valde Trump. Nu är det dessa förutsättningar som gäller.  Utmaningen är poängterade ministern att ”hålla ihop landet” och skydda demokratin. Universitet och högskolor har här en viktig roll som aktörer i samhällsutvecklingen. Betydelsen av högre utbildning och forskning är mycket stor efter rådande omständigheter. Ministern betonade särskilt lärarutbildningens betydelse för en bra skola.

Hon gick därefter in på forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan” med inledningsorden att propositionen inte är skriven för universitet och högskolor utan för riksdagen. Det förklarar, framhöll ministern, varför propositionen inte svarar på alla frågor utan håller öppet för hur specifika lösningar och kommande utredningar kan utformas. En av dessa frågor, och för oss på Högskolan i Borås, viktig sådan är på vilka grunder den kommande ökningen av anslagen till forskning ska fördelas. 2018 handlar det om en halv miljard. Svaret får vi först i september när budgetpropositionen läggs fram. En annan fråga som nu närmar sig utredning är översynen av styr- och resursfördelningsmodellen. Direktiv kommer under våren. Den nya modellen ska beakta tre saker: den ska inte missgynna det livslånga lärandet, den ska vara kvalitetsdrivande och den ska bygga på att utbildning och forskning hänger ihop.

Andra frågor som behandlades i föredragningen var internationalisering och där ministerns uppfattning är att många fler studenter än idag måste resa utomlands, likaså att tillträdesutredningen lägger fram ett förslag i mars och betydelsen av att en nationell modell för validering av reell kompetens utvecklas. Universitet- och högskolerådet har här en viktig uppgift att utveckla en sådan modell tillsammans med lärosätena. Helene Hellmark Knutsson betonade betydelsen av samverkan med det omgivande samhället. Det är ingen tillfällighet att propositionen benämns ”Kunskap i samverkan”.