Månad: april 2017

Dags för polisutbildning

På den socialdemokratiska kongressen för snart två veckor sedan meddelades att partiet vill se en ökning med 10 000 nya poliser fram till 2024. Två nya polisutbildningar ska inrättas för att bidra till att klara en kraftigt utökad omfattning på landets polisutbildningar. En polisutbildning ska förläggas till Skåne och här är Malmö högskola utpekad, en annan utbildning i Västsverige. Här nämns Borås och Göteborg som tänkbara orter. Högskolan i Borås har tidigare ansökt om att få bedriva polisutbildning och kunskaper finns inom organisationen kring förutsättningar för och möjliga upplägg på en polisutbildning. För vår del är det en självklarhet att utifrån de uttalanden som gjorts påbörja ett utredningsarbete med sikte mot att när frågan kommer upp, senare under året, kunna skicka in en ansökan som beskriver en polisutbildning av hög kvalitet.

Vi har i de resonemang som förts vid högskolan sett stora möjligheter i de synergier som kan uppstå mellan en polisutbildning och en socionomutbildning. Parallellt med att vi går fram med ansökan om polisutbildning verkar vi för att ges resurser för att bedriva socionomutbildning. En redan befintlig utbildning som stödjer polisutbildning är sjuksköterskeutbildningen – vårt fokus på blåljusverksamhet och ambulanssjukvård är närliggande. Jag är övertygad om att vi kommer att kunna erbjuda kvalitativt hög polisutbildning och att vi kan göra det från och med hösten 2019.

Men vi behöver regionalt stöd. En polisutbildning kräver olika typer av anläggningar, utrustning och utrymmen för att kunna genomföras; idrottshall, övningsbanor för bilkörning och garage för fordonsparken för att nämna några. En kraftig utbyggnad av studentlägenheter måste också till när högskolans verksamhet expanderar. Vi behöver samarbeta nära med inte minst Borås Stad för att kunna lösa en del av de nödvändiga i infrastrukturella behoven och kraven. En hög standard på infrastrukturen och förutsättningarna för utbildningen är en absolut nödvändighet om vårt erbjudande ska vara konkurrenskraftigt.

Jag ser fram emot en spännande utvecklingsprocess, ett positivt besked från Polismyndigheten och framförallt mot att få genomföra polisutbildning med start hösten 2019.

Inga kommentarer

Fortsatt process för universitetskvaliteter och tack Roland

I veckan har styrelsen för Högskolan i Borås sammanträtt. Då fattades beslut om att anställa Jörgen Tholin som prorektor från och med 14 augusti. Jörgen återvänder därmed till vårt lärosäte efter att verkat först som rektor vid Högskolan Gotland mellan åren 2009 och 2013. Därefter har  han varit universitetsdirektör vid Göteborgs universitet. Jörgen har dessutom varit regeringens särskilda utredare och då granskat tillträde till högre utbildning. Han lämnade sitt slutbetänkande i mars 2017. Jag är mycket glad över att han återvänder och tar plats i ledningen av lärosätet som min ställföreträdare. Jörgen kommer att betyda mycket för lärosätets fortsatta utveckling.

Ett informationsärende vid styrelsemötet var frågan om universitetsstatus och den fortsatta processen. I den handling som upprättats med rubriken ”Förutsättningar för universitet” beskrivs hur vi arbetat med att tillföra universitetskvaliteter, vilka omvärldsförändringarna och förutsättningarna är samt vilka ställningstaganden dessa innebär. Följande fem punkter som avslutar handlingen beskriver vad som kommer att hända härnäst:

  • Att genomföra en fördjupad självvärdering av högskolans styrkor och utmaningar varefter extern bedömning ska ske av högskolans samlade verksamhet.
  • Att fortsatt analysera förutsättningar för och konsekvenser av att högskolan erhåller universitetsstatus.
  • Att belysa det regionala stödet för ett tredje universitet i Västsverige.
  • Att belysa förmodade konsekvenser för lärosätesstrukturen i Västsverige och då särskilt för övriga högskolor.
  • Att inför förslag till verksamhetsplan för Högskolan i Borås 2018-2020 analysera strategiskt viktiga fokusområden för verksamheten.

Ett annat informationsärende var ett första utkast i form av PowerPoint-bild till verksamhetsplan för 2018-2020. En diskussion följde kring nyheten om att två nya polisutbildningar ska inrättas. Styrelsen gav uttryck för ett starkt stöd för att vi ska gå vidare och aktivt verka för att vi ska bli det lärosäte som tilldelas uppdraget i Västsverige. Till frågan om polisutbildning återkommer jag i kommande bloggar.

Styrelsemötet var det sista för den styrelse som tillträde i maj 2013. Många nya ledamöter tillträder nu och jag vill passa på att tacka alla avgående ledamöter för värdefulla insatser och för ett gott styrelsearbete. Ett alldeles särskilt tack riktas till avgående ordföranden Roland Andersson. Han har varit ordförande i två perioder, dessförinnan vice ordförande under flera perioder och ledamot under många år innan dess. Det har varit en stor förmån att få arbeta tillsammans. Roland har betytt mycket för högskolans utveckling med sin klokskap, tydlighet och förmåga att gå från ord till handling. Han har också betytt mycket för mig personligen genom råd och stöd för ställningstaganden. Hjärtligt tack, Roland. Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete.

Inga kommentarer

En tyst minut

Måndagen den 10 april hölls en nationell tyst minut med anledning av attentatet i Stockholm. På Högskolan i Borås samlades studenter och medarbetare i Vardagsrummet för att delta och jag inledde den tysta minuten med följande.

Det är obegripligt och avskyvärt. Fredagen den 7 april 2017 strax före klockan tre stal en fullkomligt hänsynslös person en lastbil och satte fart utmed Drottninggatan i Stockholm. Han mejade ned allt som kom i hans väg fram till dess att lastbilen körde in Åhléns varuhus. Ohyggliga scener utspelades under vansinnesfärden och fyra människor fick sätta livet till, flera är allvarligt skadade och lemlästade. Det är omöjligt att finna ord och ofattbart hur någon eller några kan planera att göra något sådant här. Men det har hänt tidigare, i Nice, Berlin, Jerusalem, London och nu även i Stockholm.

Mina tankar går till de drabbade och deras nära och kära vars liv aldrig kommer att bli desamma igen. För många kommer denna soliga fredagseftermiddag som bjöd på stora förväntningar inför en stundande helg istället bjuda på förfärliga och outplånliga minnen och bilder.

Det är en orolig värld vi lever med obegripligt och besinningslöst våld som manifesteras om och om igen. Vi var flera medarbetare vid vår högskola som var i Stockholm i fredags och upplevde en stad som förbyttes i kaos och panik. Nästa resa till Stockholm kommer att bli speciell för många och kanske hade jag helst varit hemma. Men det går inte. Vi måste mötas. Våra centrala samhällsinstitutioner och demokratins hjärta finns i huvudstaden. Vi måste fortsätta att utveckla våra internationella relationer. Vi måste värna öppenheten och vi får inte bli rädda. Vi måste motverka extremism och våld och visa vår avsky genom att fortsätta att vara och göra som förut. Det är inget nytt Sverige som möter oss idag. Det är samma starka och öppna demokrati som tidigare, men vi har blivit mycket uppmärksammade på allas vårt ansvar att värna det öppna demokratiska samhället.

Inga kommentarer

Många möjligheter i resursfördelningen för samverkan

Forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” betonar vikten av ökad samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället. För att skapa tydliga incitament för lärosätena att samverka föreslås att mått på samverkan tillsammans med extern forskningsfinansiering och bibliometri ska vara en grund för fördelning av de tillkommande statliga forskningsanslagen, ökningen av det så kallade basanslaget. Hur samverkan ska mätas och integreras i fördelningsmodellen ska klargöras i en kommande utredning om nytt resursfördelningssystem. Regeringen planerar att i avvaktan på att modellen är utredd använda de resultat som Vinnova kommit fram till i utvärderingen av lärosätenas samverkan. Resultaten av dessa utvärderingar, pilot ett och pilot två, har legat till grund för resursfördelning från Vinnova. De hävdar i en sammanfattande rapport att samverkan går att mäta i enlighet med de genomförda utvärderingarna.

Forskningspropositionen aktualiserar två frågor. Den ena är om samverkan går att mäta så skarpt att samverkan faktiskt kan användas som ett kvantitativt underlag i en resursfördelningsmodell. Den andra frågan är om resultatet av Vinnovas piloter ska tillämpas i avvaktan på en ny modell träder i kraft, vilket enligt forskningspropositionen skulle kunna vara inför budgetåret 2020. I det aviserade utredningsarbetet kommer frågan om hur samverkan kan mätas och integreras i en resursfördelningsmodell bli en viktig fråga, men även andra kvalitetsaspekter måste utredas och beaktas, som till exempel öppen publicering av resultat, tillgängliggörande av forskningsdata, fokus på hållbar utveckling och jämställdhetsintegrering.

Det är viktigt att inte göra något förhastat och enligt min uppfattning är det tveksamt om Vinnovas modell är tillräckligt skarp. Det har varit nyttigt att beskriva, bedöma och få återkoppling på samverkansarbetet. De genomförda insatserna har varit kvalitetsdrivande, men steget till att använda modellen som grund för fördelning och omfördelning av basanslag är stort. En praktisk omständighet och restriktion är också att alla lärosäten inte deltagit i Vinnovas utvärderingar.

Nya universitet och högskolor missgynnas av en fördelningsmodell baserad på traditionella mått på kvalitet i forskning (det vill säga publicering, citering och externa medel) och skulle gynnas av att samverkan ingår. Då handlar egentligen frågan om integrering av samverkan också om att stödja nya universitet och högskolor. I avvaktan på att utredningen om resursfördelningssystemet genomförs är det mest naturliga att en relativt sett större andel av tillkommande medel i forskningspropositionen tilldelas nya universitet och högskolor. Det kan ske på flera olika sätt, bland annat genom att använda den modell som tillämpades vid fördelning av ökade basanslag i budgetpropositionen för 2016. Här grupperades lärosätena  och tilldelades i stort sett lika stora potter. Det kan också ske genom att tilldela lärosätena en miniminivå på basanslaget i relation till anslaget till utbildning. Detta är för övrigt en betydligt bättre modell än garantibelopp per helårsstudent. Det är viktigt att regeringen fullföljer den satsning på högskolor som poängteras i forskningspropositionen. En indirekt effekt blir samtidigt att lärosäten som är bra på samverkan stöds. Jag passar på att återkomma till ett förslag som jag framfört tidigare; nämligen att lärosäten med certifierade miljöledningssystem bör premieras i särskild ordning.

Inga kommentarer