I slutet av förra veckan genomfördes årets rektorsinternat med över 20 rektorer från landets lärosäten på plats. Det är en utmärkt start på läsåret att systematiskt tillsammans med kollegor gå igenom aktuella frågor för universitet och högskolor.

En genomgående fråga under båda dagarna handlade om universitets och högskolors autonomi. I olika typer av frågeställningar återkom frågan om lärosätenas utrymme för profilering och fördelning av resurser liksom betydelsen av att högre utbildning och forskning får utvecklas på sina villkor. Vi tar ansvar, väl medvetna om att vår sektor omsätter 70 miljarder. Universitet och högskolor är viktiga samhällsinstitutioner för en gynnsam långsiktig utveckling. Det borde finnas en djup förståelse hos alla typer av samhällsaktörer för detta.

Bland de mer specifika frågorna som vi diskuterade var arbetet med jämställdhetsintegrering. Betydelsen av arbetet med att uppnå en jämställd högskola delas av alla. En hel del arbete är gjort som exempelvis att ta fram och besluta handlingsplaner, men det är nu – i genomförandet – som prövningen sker. På vilket sätt kommer våra planerade insatser för att bryta de könsbundna studievalen att ge effekt? Kommer mål och planer för att öka antalet kvinnliga professorer förverkligas och med vilka metoder? Vi befinner oss i ett läge där vi alla ska gå från ord till handling, en övergång som inte alltid är så enkel och som kräver att vi hittar nya vägar och bryter mot etablerade mönster.

En mer omfattande diskussion fördes också om alternativa utförare av utbildning. Diskussionen handlade om två saker. För det första: vad som hänt kring de så kallade MOOC:sarna, dels vår relation till Yrkeshögskolan. Uppmärksamheten kring MOOC:s har klingat av, däremot är frågan om hur vi bäst blandar former för undervisning för att möta studenternas behov och efterfrågan och bidra till kvalitetsutveckling mycket aktuell. Vad gäller Yrkeshögskolan sker en snabb utveckling av verksamheten och en successiv förbättring av formerna för prövning av utbildningarnas kvalitet. Yrkeshögskolan är politiskt prioriterad och min uppfattning är att det är av stor betydelse att vi har god insikt i våra respektive utbildningssystem. Detta i syfte att tydligt kunna visa och förklara skillnaderna, men också för att på sikt systematiskt kunna validera moment inom utbildningarna mot varandra.

Ytterligare frågor handlade om breddat deltagande. Det finns en stor samstämmighet om vikten av att högskolan är tillgänglig för alla. Det krävs dock ökade resurser för att kunna åstadkomma kvalitetsutveckling. Vi diskuterade den tillsatta utredningen om specialistsjuksköterskor och naturligtvis också de stora pågående utredningarna om internationalisering, styrning och resurstilldelning. Vi kommer att noga följa utredningarna och de ställningstaganden samt förslag som successivt växer fram.

Det kommande ramprogrammet Fp 9 och den pågående utvärderingen av Horizon 2020 kommenterades också. Horizon 2020 anses av kommissionen ha varit ett framgångsrikt program och mer pengar kommer sannolikt att tillföras i Fp 9. Risken är dock stor att det blir en alltför stark fokusering på teknikutveckling och snabba resultat utan hänsyn till vetskap om att nya tekniker riskerar att inte vara verkningsfulla om de inte sätts i sitt användarsammanhang. Återigen efterfrågar vi för att stödja en gynnsam samhällsutveckling en större och tydligare satsning på humaniora och samhällsvetenskap.

I samband med internatet hölls också ett extrainsatt styrelsemöte i SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund. Beslut fattades om att utse Marita Hilliges till ny generalsekreterare. Ett mycket bra beslut.