Under den gångna veckan har jag varit på två möten om den pågående Styrnings- och resursutredningen, den så kallade Struten. Det var dels ett seminarium i Göteborg där arbetet inom utredningen presenterades, dels en hearing i Riksdagshuset arrangerad av socialdemokraterna och centerpartiet i utbildningsutskottet. Många intressanta och viktiga synpunkter har lämnats under diskussionerna från utredarna och från medverkande företrädare för universitet och högskolor och andra samhällsorganisationer.

På mötena behandlades bland annat utgångspunkter för utredningen. En grundläggande sådan för utredningen och den kommande styrmodellen är den akademiska friheten och det akademiska ansvaret. Styrfilosofin måste ta sin utgångspunkt i en långtgående autonomi för lärosätena. En tillitsbaserad styrning är grunden. Riksdag och regering ställer upp övergripande mål, hur verksamheten ska bedrivas och vem som ska göra vad i genomförandet på lärosätena.

En annan utgångspunkt är det enhetliga högskolesystemet, det vill säga universitet och högskolor har samma grundläggande uppdrag att bedriva utbildning och forskning på vetenskaplig grund. Denna princip innebär inte att profilering inte är önskvärt. Tvärtom, måste den kommande styrmodellen främja just profilering. Styrmodellen måste stödja särskilda satsningar och att lärosätenas relativa fördelar därigenom tas hand om på ett bättre sätt än idag. Vi måste få större utrymme i dialogen med regeringen för att diskutera lärosätets strategiska utmaningar och regeringen måste kunna göra prioriteringar av särskilda utbildnings- och forskningsmiljöer för att utveckla ett effektivare högskolelandskap.

En annan slags utgångspunkt för hur den finansiella Styrningen och resurstilldelningen utformas, är den omständigheten att vi har ett fungerande system för kvalitetssäkring av utbildning och forskning. Detta system innefattar tematiska utvärderingar av hur vi integrerar värden och kvaliteter som exempelvis hållbar utveckling, jämställdhet och internationalisering i verksamheten. En sådan ordning stödjer en långtgående decentralisering i den finansiella styrningen och tilldelningen av resurser. Konkret handlar det om att lärosätena ska få ett samlat anslag och att uppdelningen på utbildning och forskning genomförs. Lärosäten som inte över tid klarar av att fördela ”rätt” utifrån mål, uppdrag och strategier får bekymmer i kommande utvärderingar.

Ett påpekande, avslutningsvis, är att det förslag som utredningen ska lägga fram ska vara kostnadsneutralt. Intäktsförstärkningar i form av ökade anslag och höjda takbelopp och kostnadsreduktioner som minskade hyror är alltid önskvärda, men utredningen handlar inte om detta utan om system för styrning och resurstilldelning.