Månad: oktober 2017

Högre utbildning och yrkesutbildning sida vid sida

Ökad omfattning och nya förutsättningar aktualiserar frågan om relationen mellan högre utbildning och yrkesutbildning. Det behövs en tydlig gränsdragning och det behövs utvecklade former för systematisk validering mellan systemen.

I budgetpropositionen för 2018 föreslås en fortsatt utbyggnad av den högre utbildningen. Nya platser tillförs universitet och högskolor och denna gång huvudsakligen ospecificerade. Detta ger lärosätena möjligheter att utifrån egna mål och strategier i högre grad bestämma över utbildningsutbudet.

En ännu större satsning sker på utbyggnad av Yrkeshögskolan under 2018 och de kommande åren. Anslaget ökar enligt regeringens beräkning till drygt 2,8 miljarder 2020. Det kan jämföras med utfallet för 2016 som var knappt 2 miljarder. Det handlar om en ökning på över 40 procent. Expansionen är kraftig och den starka politiska prioriteringen av Yrkeshögskolan är klar och tydlig. Det är samtidigt viktigt att påminna om att yrkesutbildningen idag är en dryg tiondel av högre utbildning.

En annan omständighet är att uppdraget för Yrkeshögskolan förändras. Begränsningen att utbildningarna endast får ges tre gånger ersätts med fem gånger. Det är väl inte helt osannolikt att nästa steg är att begränsningen tas bort helt och att utbildningar tillåts att ges så länge som de svarar mot arbetsmarknadens behov. En annan nyhet är att Yrkeshögskolan kan ge fristående kurser. En omständighet är också inplacering av yrkesutbildningar på nivå sex i det europeiska klassifikationsramverket. Det är samma inplacering som högskolans kandidatprogram. Än så länge handlar det om färre antal utbildning som klassificerats på nivå sex.

Ett viktigt led i förståelse för varandras verksamheter är ökade kunskaper om den andras system. Det finns inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) en arbetsgrupp där företrädare för universitet och högskolor möter företrädare för Myndigheten för Yrkeshögskolan (MyH). Samtalen har utvecklats över tid och förståelsen för varandras förutsättningar, uppdrag och kvalitet förbättrats. Högre utbildning och Yrkeshögskolan är delar av ett sammanhållet utbildningssystem och kompletterar varandra. Vi är samarbetspartners och inte konkurrenter. I den andan förs diskussionerna i arbetsgruppen.

En milstolpe och utgångspunkt för fortsatta överläggningar och för att närma oss möjligheter till systematisk validering, överföring av utbildningar mellan systemen och tydliga gränser var den konferens som genomfördes i förra veckan i samarbete mellan MyH och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Över 200 deltog och företrädare för regeringen, Yrkeshögskolan, universitet och högskolor och andra viktiga aktörer var på scenen. Dagen var mycket informativ med konsensus om att vi behöver arbeta vidare och tydliggöra gränsdragningen. Det är dags för ett regeringsuppdrag för exempelvis MyH och/eller Universitets- och högskolerådet (UHR). Det bör göras en systematisk studie av hur övergångar ser ut idag, noga och precist beskriva vilka problem och utmaningar som finns och hur validering skulle kunna ske.

Konferensdagen avslutades med en paneldebatt och här hettade det till utifrån svepande påståenden från svenskt näringsliv representant i panelen om bristfällig kvalitet på högre utbildning, ej verklighetsförankrade examensarbeten och bristande matchning mellan högskoleutbildade och arbetsmarknadens behov. Det är anmärkningsvärt att företrädare för svenskt näringsliv redovisar uppfattningar om högre utbildning utan tydliga belägg och fördjupade förklarande resonemang. Vi behöver föra en välgrundad och konstruktiv diskussion kring hur vi skapar ett effektivt system för utbildning och forskning. Det är förvånande och trist att företrädare för svenska näringsliv väljer att ställa sig utanför en konstruktiv och viktig diskussion.

Inga kommentarer

Polisutbildning till Borås

I måndags fattade Styrgruppen för polisutbildning i Borås beslut om att anmäla intresse till regeringen att vid Högskolan i Borås bedriva polisutbildning. Brevet som undertecknades av Ulf Olsson, kommunstyrelsens ordförande i Borås, och mig innefattade en hemställan om snabb etablering av polisutbildning i Västra Götaland. Beslutet och skrivelsen innebär att vi nu mycket tydligt till regeringen deklarerat vårt intresse av att bedriva polisutbildning och att vi har möjlighet att göra detta redan från och med hösten 2018. Det senare förutsätter besked om uppdraget tämligen snart efter årsskiftet.

Vi är övertygade om att vi kommer att erbjuda en högkvalitativ polisutbildning och en väl fungerande infrastruktur. Det finns en mängd fördelar med Borås som etableringsort såsom starka kopplingar till befintlig verksamhet inom framförallt vårdvetenskap och informatik, samarbete med ämnen inom samhällsvetenskap och juridik vid Göteborgs universitet, etablerat kliniskt träningscentrum, samlat campus och möjligheter till expansion av lokalytor inom nuvarande campus. Vi har också en rad intressanta och ändamålsenliga alternativ för de specialarrangemang som krävs i form av till exempel skjutbana och träningsbana för bilkörning. En viktig aspekt i sammanhanget är att etablering av en polisutbildning i Borås innebär en god regional spridning av polisutbildningar över landet och etablering av en utbildning i ett område med ett stort underlag för rekrytering av blivande polisstudenter.

Vi arbetar nu med att utarbeta en ansökan, vilket innebär att vi beskriver vår utbildning i enlighet med en instruktion och mall från Polismyndigheten. Vi kommer att ansöka, eller som det står i instruktionen ”Intresseanmälan att genomföra polisprogrammet”, redan nu. Anmälan ska vara Polismyndigheten tillhanda senast den 14 november. Det innebär ett intensivt arbete under de kommande veckorna. Men det är viktigt att säga att vi arbetat med frågan ända sedan början av april då meddelandet i samband med den socialdemokratiska kongressen kom från regeringsföreträdare som sa att de vill se en ökning av antalet polisanställda med 10 000 till år 2024, och att två nya polisutbildningar bör etableras, en i väst och en i syd. Vi har, även om förutsättningar och tidpunkten för en ansökan varit oklara, arbetat på ett grundligt och systematiskt sätt med att förbereda en anmälan. Nu vet vi vad som gäller och vi kommer att lämna in en anmälan som beskriver en polisutbildning av hög kvalitet.

För aktuell information om polisutbildningen i Borås se här.

Inga kommentarer

Days of Knowledge – vinnare idag och imorgon

Högskolan i Borås är Sparbanksstiftelsen Sjuhärads enskilt största mottagare av medel. Sedan 1998 har vi tagit emot anslag och stipendier till utbildning och forskning. Det handlar om betydelsefulla insatser i uppbyggnaden av högskolans verksamhet exempelvis i form av finansiering av professorer, doktorander och forskningsprojekt.

Sedan några år tillbaka uppmärksammas stiftelsens bidrag till högskolans forskningsverksamhet genom Days of Knowledge. Under högtidliga former delas forskningsbidragen ut i samband med en middag i Stadshuset. Projekten presenteras under kvällen av företrädare för stiftelsen och av forskarna själva. Days of Knowledge är, för högskolan, en mycket positiv aktivitet där vår verksamhet visas upp med fokus på ett antal viktiga forskningsprojekt. 2017 får sex forskningsprojekt från Högskolan i Borås dela på 2 170 905 kronor.

Under den här veckans Days of Knowledge genomförs också aktiviteter här på högskolan som utgår från hållbar utveckling och implementering av målen i Agenda 2030. Seminariet Hållbar region har i år rubriken ”Regional företagsutveckling och tillväxt i ljuset av Agenda 2030” och belyser spänningsfältet mellan tillväxt och hållbar utveckling. På tisdag arrangeras Days of Entrepreneurship av Drivhuset och dagen vänder sig till studerande inom YH-utbildningar och vid Högskolan i Borås. Även denna aktivitet präglas av ett hållbarhetsperspektiv och i anslutning till arrangemanget kommer de bästa studentuppsatserna inom hållbar utveckling att premieras med stipendier från Sparbanksstiftelsen Sjuhärad.

Days of Knowledge är viktigt och har kommit för att stanna.

Inga kommentarer

Ny essäsamling om Birger Forell klar

Denna blogg är också mitt förord till rapport 40 i serien ”Vetenskap för profession”. Rapporten är ett idéhistoriskt porträtt av Birger Forell. Författare är Johan Sundeen som presenterade skriften vid en föreläsning i anslutning historiedagarna i Borås förra veckan.

När jag för drygt tio års sedan som nyutnämnd prorektor vid Högskolan i Borås för första gången träffade och lärde känna Johan Sundeen talade han ofta med inlevelse om, en för mig då okänd person, som borde uppmärksammas både av högskolan och i forskningen. Personen var Birger Forell (1893-1958). En kyrkoherde i Caroli församling i Borås under och mellan sina internationella åtaganden och uppdrag i ett av krigen hårt drabbat Europa. Kopplingen till Borås innebar, enligt Johan, ett särskilt ansvar för högskolan.

Parallellt med andra idéhistoriska forskningsprojekt och sitt arbete som lärare och informationsstrateg på högskolan har Johan med kraft och energi talat sig varm om Birger Forell och hans liv och gärningar. Johans ambition är att sammanställa ett komplett vetenskapligt idéhistoriskt verk om Birger Forell. Han är på god väg. I denna rapport ”Att tjäna är människans storhet”, publiceras fem essäer om Birger Forells liv. Johan tecknar ett idéhistoriskt porträtt av en person med ett stort engagemang för rättvisa och mänskliga rättigheter, en förmåga att argumentera för sin sak som kombineras med kraft att åstadkomma förändring. De fem essäerna spänner från Birger Forells orädda engagemang för att visa nationalsocialismens rätta ansikte och därigenom hindra framväxten i 1930-talets Tyskland. Titeln på essän är ”Om detta må jag berätta”, till hans arbete under slutet av 1940-talet med tillkomsten och etableringen av flykting staden Espelkamp. En stad som gav sysselsättning och hopp för många av andra världskrigets flyktingar. De fem essäerna ger en god bild av vem Birger Forell var. Det är lätt att instämma i författarens uppfattning att hans gärningar behöver skildras ingående och då även i hemlandet.

Syftet med rapportserien ”Vetenskap för profession” är att förmedla resultat från pågående och avslutad forskning vid Högskolan i Borås. Serien är också ett forum för en pågående diskussion kring förhållningssätt till och tillämpade metoder för forskning. Johan lämnar i denna rapport ett intressant idéhistoriskt bidrag. Han skildrar händelser och egenskaper hos den porträtterade huvudpersonen på ett intresseväckande sätt. En styrka i rapporten är att personer och händelser är elegant placerade i sitt historiska sammanhang. Jag rekommenderar varmt läsning av rapporten och ser framemot ytterligare belysningar av Birger Forell som person och hans stora humanitära insatser.

Läs mer om Birger Forell här:
Okänd Boråsbo räddade judar under andra världskriget
Skriver biografi över anti-nazistisk Tysklandsvän
Forskar om okänd entreprenör i barmhärtighetsbranschen

Inga kommentarer

Internationalisering

Det finns många mycket och goda starka argument för internationalisering vid universitet och högskolor, men det räcker egentligen med att framhålla det faktum att internationella perspektiv innebär högre kvalitet i utbildning och forskning. Därigenom blir internationalisering en självklarhet. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att understryka ansvaret för alla lärosäten att verka för möten över gränser, anlägga globala perspektiv och svara för möjligheten till ökade kunskaper om varandra.

Det finns en stor samsyn kring internationaliseringens betydelse såväl inom universitet och högskolor som hos företrädare för olika typer av samhällsorganisationer och arbetsgivare. Den statliga utredningen ”Ökad internationalisering av universitet och högskolor” som nu bedrivs med syftet att fastställa nya mål och strategier för internationalisering kan nog vila tryggt i detta faktum. Mål och strategier ska redovisas av utredningen den 31 januari 2018. Utredningen ska också redovisa hur Sverige kan bli mer attraktivt som studiedestination. Mindre än en procent av de studenter i världen som är mobila läser i Sverige. Den senare delen ska redovisas den 31 oktober 2018 och innefattar bland annat att belysa innebörden och konsekvenserna av studieavgifter.

I högskolelagen anges att universitet och högskolor bör främja förståelsen för andra länder och internationella förhållanden. Utredningen överväger om den formuleringen bör ändras och bli skarpare. Meningarna är delade i frågan. Enligt min uppfattning bör ändringar i lagstiftningen om möjligt undvikas och utgångspunkten vara en stor tillit till lärosätena att ta ett stort ansvar för kvaliteten i verksamheten, vilket innefattar internationalisering.

Med utgångspunkt från det övergripande främjande målet är det tre saker som jag särskilt vill påpeka. Vi måste hitta former för att inom ramen för våra utbildningsprogram erbjuda kortare utlandsvistelser. För många studenter är det inte möjligt att vara borta längre perioder, däremot är några veckors utlandsvistelse möjligt. En sådan ordning skulle innebära att väldigt många fler studenter än idag skulle kunna få ett internationellt perspektiv i sin utbildning. Vi måste bli bättre på det som benämns internationalisering på hemmaplan, skapa bra förutsättningar för möten mellan studenter och över tid ge allt fler program och kurser på engelska. Men det måste ske med beaktande av konsekvensen av att undervisa på ett främmande språk. Mitt tredje påpekande är närheten mellan internationalisering och implementering av Agenda 2030. Det är ett gränsöverskridande och globalt projekt att genomföra de mål som ställts upp i Agenda 2030. Ett internationellt perspektiv är den självklara utgångspunkten.

Inga kommentarer