Det finns många mycket och goda starka argument för internationalisering vid universitet och högskolor, men det räcker egentligen med att framhålla det faktum att internationella perspektiv innebär högre kvalitet i utbildning och forskning. Därigenom blir internationalisering en självklarhet. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att understryka ansvaret för alla lärosäten att verka för möten över gränser, anlägga globala perspektiv och svara för möjligheten till ökade kunskaper om varandra.

Det finns en stor samsyn kring internationaliseringens betydelse såväl inom universitet och högskolor som hos företrädare för olika typer av samhällsorganisationer och arbetsgivare. Den statliga utredningen ”Ökad internationalisering av universitet och högskolor” som nu bedrivs med syftet att fastställa nya mål och strategier för internationalisering kan nog vila tryggt i detta faktum. Mål och strategier ska redovisas av utredningen den 31 januari 2018. Utredningen ska också redovisa hur Sverige kan bli mer attraktivt som studiedestination. Mindre än en procent av de studenter i världen som är mobila läser i Sverige. Den senare delen ska redovisas den 31 oktober 2018 och innefattar bland annat att belysa innebörden och konsekvenserna av studieavgifter.

I högskolelagen anges att universitet och högskolor bör främja förståelsen för andra länder och internationella förhållanden. Utredningen överväger om den formuleringen bör ändras och bli skarpare. Meningarna är delade i frågan. Enligt min uppfattning bör ändringar i lagstiftningen om möjligt undvikas och utgångspunkten vara en stor tillit till lärosätena att ta ett stort ansvar för kvaliteten i verksamheten, vilket innefattar internationalisering.

Med utgångspunkt från det övergripande främjande målet är det tre saker som jag särskilt vill påpeka. Vi måste hitta former för att inom ramen för våra utbildningsprogram erbjuda kortare utlandsvistelser. För många studenter är det inte möjligt att vara borta längre perioder, däremot är några veckors utlandsvistelse möjligt. En sådan ordning skulle innebära att väldigt många fler studenter än idag skulle kunna få ett internationellt perspektiv i sin utbildning. Vi måste bli bättre på det som benämns internationalisering på hemmaplan, skapa bra förutsättningar för möten mellan studenter och över tid ge allt fler program och kurser på engelska. Men det måste ske med beaktande av konsekvensen av att undervisa på ett främmande språk. Mitt tredje påpekande är närheten mellan internationalisering och implementering av Agenda 2030. Det är ett gränsöverskridande och globalt projekt att genomföra de mål som ställts upp i Agenda 2030. Ett internationellt perspektiv är den självklara utgångspunkten.