Ökad omfattning och nya förutsättningar aktualiserar frågan om relationen mellan högre utbildning och yrkesutbildning. Det behövs en tydlig gränsdragning och det behövs utvecklade former för systematisk validering mellan systemen.

I budgetpropositionen för 2018 föreslås en fortsatt utbyggnad av den högre utbildningen. Nya platser tillförs universitet och högskolor och denna gång huvudsakligen ospecificerade. Detta ger lärosätena möjligheter att utifrån egna mål och strategier i högre grad bestämma över utbildningsutbudet.

En ännu större satsning sker på utbyggnad av Yrkeshögskolan under 2018 och de kommande åren. Anslaget ökar enligt regeringens beräkning till drygt 2,8 miljarder 2020. Det kan jämföras med utfallet för 2016 som var knappt 2 miljarder. Det handlar om en ökning på över 40 procent. Expansionen är kraftig och den starka politiska prioriteringen av Yrkeshögskolan är klar och tydlig. Det är samtidigt viktigt att påminna om att yrkesutbildningen idag är en dryg tiondel av högre utbildning.

En annan omständighet är att uppdraget för Yrkeshögskolan förändras. Begränsningen att utbildningarna endast får ges tre gånger ersätts med fem gånger. Det är väl inte helt osannolikt att nästa steg är att begränsningen tas bort helt och att utbildningar tillåts att ges så länge som de svarar mot arbetsmarknadens behov. En annan nyhet är att Yrkeshögskolan kan ge fristående kurser. En omständighet är också inplacering av yrkesutbildningar på nivå sex i det europeiska klassifikationsramverket. Det är samma inplacering som högskolans kandidatprogram. Än så länge handlar det om färre antal utbildning som klassificerats på nivå sex.

Ett viktigt led i förståelse för varandras verksamheter är ökade kunskaper om den andras system. Det finns inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) en arbetsgrupp där företrädare för universitet och högskolor möter företrädare för Myndigheten för Yrkeshögskolan (MyH). Samtalen har utvecklats över tid och förståelsen för varandras förutsättningar, uppdrag och kvalitet förbättrats. Högre utbildning och Yrkeshögskolan är delar av ett sammanhållet utbildningssystem och kompletterar varandra. Vi är samarbetspartners och inte konkurrenter. I den andan förs diskussionerna i arbetsgruppen.

En milstolpe och utgångspunkt för fortsatta överläggningar och för att närma oss möjligheter till systematisk validering, överföring av utbildningar mellan systemen och tydliga gränser var den konferens som genomfördes i förra veckan i samarbete mellan MyH och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Över 200 deltog och företrädare för regeringen, Yrkeshögskolan, universitet och högskolor och andra viktiga aktörer var på scenen. Dagen var mycket informativ med konsensus om att vi behöver arbeta vidare och tydliggöra gränsdragningen. Det är dags för ett regeringsuppdrag för exempelvis MyH och/eller Universitets- och högskolerådet (UHR). Det bör göras en systematisk studie av hur övergångar ser ut idag, noga och precist beskriva vilka problem och utmaningar som finns och hur validering skulle kunna ske.

Konferensdagen avslutades med en paneldebatt och här hettade det till utifrån svepande påståenden från svenskt näringsliv representant i panelen om bristfällig kvalitet på högre utbildning, ej verklighetsförankrade examensarbeten och bristande matchning mellan högskoleutbildade och arbetsmarknadens behov. Det är anmärkningsvärt att företrädare för svenskt näringsliv redovisar uppfattningar om högre utbildning utan tydliga belägg och fördjupade förklarande resonemang. Vi behöver föra en välgrundad och konstruktiv diskussion kring hur vi skapar ett effektivt system för utbildning och forskning. Det är förvånande och trist att företrädare för svenska näringsliv väljer att ställa sig utanför en konstruktiv och viktig diskussion.