Jag har varit på mitt första styrelsemöte på Högskolan i Östfold. Jag är utnämnd av det norska kunskapsdepartementet att vara en av fyra externa ledamöter i högskolans styrelse. Perioden är från i somras till den sista juni 2021.

Högskolan i Östfold har cirka 7.000 studenter, 550 anställda och omsättningen uppgår till drygt 650 Mkr med en fördelning mellan utbildning och forskning som är 85/15. Högskolan har två campus, ett i Halden och ett i Fredrikstad.

Mitt första styrelsemöte genomfördes på campus Halden inleddes med att rektorn, tillika styrelseordföranden, drog upp ramarna för styrelsearbetet under den kommande perioden. Han påpekade särskilt vårt ansvar att se till helheten för högskolan och inte ta vår utgångspunkt i vår hemvist och hävda särintressen. En välformulerad och viktig inledning.

På agendan för dagen stod framförallt information om budgetpropositionen för 2018 och konsekvenser av propositionen för Högskolan i Östfold, liksom beslut om principer för resursfördelning och beslut om smärre justeringar av resursfördelningsmodellen baserat på en genomförd utredning. Högskolan i Östfolds anslag ökar med över fem procent 2018 och realt med tre procent. Högskolan har gynnsamma ekonomiska förutsättningar att fortsätta bygga ut sin verksamhet. Det finns också ett betydande eget kapital som kan användas till satsningar, då handlar det framförallt om att öka forskningsvolymen.

Högskolan i Östfold erhåller en basfinansiering som utgör cirka två tredjedelar av totalen. Den sista tredjedelen är baserad på prestationer och resultatindikatorer och på särskilda satsningar som regeringen prioriterar. Medlen tilldelas högskolan på olika grunder, men utgör för lärosätet ett samlat ekonomiskt anslag. Användningen av medlen delas in i fyra olika delar; strategiska satsningar, utbildning, forskning och samverkan samt infrastruktur. Styrelsen för högskolan äger således fullt ut beslutet om användning och fördelning mellan olika användningsområden så kallade moduler. På styrelsemötet beslutades om denna ordning och om en viss omfördelning mellan modulerna. Den procentuella fördelningen till infrastruktur minskar medan fördelningen till utbildning och framförallt forskning och samverkan ökar. Effektivisering av ledning och administration följer naturligt på regeringens prioriteringar. Den tillämpade styrmodellen innehåller en rad detaljer i beräkningsunderlaget, men för lärosätet är det således ett samlat anslag som är utgångspunkt för fördelning och prioritering.

På styrelsemötet fattades beslut om utnämningar och om några anställningar av personal, bland annat en forskningsdirektör som ska stödja forskarna i arbetet med att öka den externa forskningsfinansieringen. Vi fick också en detaljerad redovisning av såväl verksamhet som ekonomi för högskolans fem avdelningar och akademin för scenkonst. En decentraliserad modell förenas med beslut om enskilda utnämningar och anställningar och detaljerad information. Det är intressant att notera de likheter och skillnader som finns mellan Norge och Sverige i styrmodeller och i arbetsformer för styrelsen.

Jag ser fram emot mitt nya uppdrag. Det kommer att bli lärorikt och jag hoppas att jag utifrån mina erfarenheter av styrning och ledning och verksamhetsutveckling inom högre utbildning och forskning kommer att bidra till en fortsatt gynnsam utveckling för Högskolan i Östfold.